fredag 31 augusti 2012

Födelsedag med champagne och amarone

I tisdags fyllde hustrun år. Vi gör numera sällan några stora nummer av våra födelsedagar. Jag inhandlade lite skaldjur som vi hade som förrätt.



Vi drack till detta en av våra favvo champagner som finns på halvflaska.

2000 Billecart-Salmon Cuvée Nicolas Francois Billecart Brut.
En halvflaska kostar 299 kr, medan en helflaska kostar 749 kr, så var det för något år sedan då vi gjorde vårt köp. Halvflaskorna verkar vara slut och de återstående helflaskorna reas för 599 kr.
Druvblandningen är chardonnay och pinot noir.
Det är ett år sedan vi skrev om den här champagnen.


Färgen är trevligt guldgul och massor av små fina bubblor strömmar upp mot ytan.
Det doftar trevligt av äpplen, citrus, lite mineraler och rostat bröd. Allt i en mycket frisk ton.
Smaken är fylld av äpplen och citrus. Den är torr och frisk med en elegant syra. I den tämligen långa eftersmaken kommer en ton av snäckskal fram, som känns lite kritig. Finstämda mineraler lägger till en dimension. I svansen nås vi av såväl nötter som bröd. Visst finns där också lite smörkola.
Precis lika gott som vi minns det från förra gången. Vi är nära att höja upp det till en svag femma, men idag är vi snåla.
Betyg 4+



Vi åt sedan en italiensk tallrik och till detta drack vi ett glas amarone.

2007 Amarone della Valpolicella, Roccolo Grassi.
Roccolo Grassi är en av våra absoluta favoriter. Deras gård ligger nästan så långt österut du kan komma i Valpolicella. Vi har besökt dom tre gånger och blivit lika imponerade varje gång.
Druvor: 60% Covina Veronese, 20% Rondinella och 20% Corvinone. Vinfälten har sydöstlig exponering och vulkanisk jordmån, 200 meter över havet.
Vinet har fått 30 månaders lagring på franska ekfat (60% nya ekfat och 40% 1 år gamla) på 225 liters barrique ekfat, därefter 12 månader på flaska.
Vi har inte smakat årgång 2007 tidigare, så det är med stor spänning vi drar ur korken.


Till att börja med är doften lite sluten. Den kommer sig alltmer under kvällen och de därpå två följande dagarna. Här finns underbara amaronetoner, men helt vill den inte ge ifrån sig allt den förfogar över. Vinet behöver nog åtminstone ett eller helst två år för att blomma ut. Det är trots detta ändå en del läckra dofter vi kan plocka upp och det som kommer fram är komplext.  Vi känner svaga toner av mörka körsbär och örter. Det finns lite torkad frukt, en ytterst svag och sirlig, diffus doft av blommor Och så lite mörk choklad blandad med aningens kokos.
Detta är så lovande!
Mycket av smakerna går i samma riktning: torkad frukt, körsbär, lite örter och mörk choklad. Alkoholhalten är hela 17 %.  Visst känns det en viss eldighet, men hela 17% hade vi aldrig gissat. Vi anar hur alkoholhalten gradvis integreras i frukten, så om något år kommer ingen att tro på 17%.
Här finns en hel del tanniner: finkorniga, mjuka och väl stämda mot frukten. Lite pigg syra gör att vi tror på en lång levnadstid för det här vinet. Eftersmaken är lång och riktigt njutbar redan idag. Den torkade frukten och den lite bittra mörka chokladen kompletterar varandra på ett underbart sätt. Lite katrinplommon och lite kryddor i sluttampen fulländar intrycken.
Ni förstår själva. Det här är tusan så gott idag och samtidigt känns att vinet har en enastående framtid . Ett vin som säkert klarar långlagring och som också kommer att utvecklas. Vi har fem flaskor kvar och planen blir att dricka en vart annat år.
Betyget blir en femma med ett minustecken efteråt. Minuset beror på att doften inte blommar ut fullt och att alkoholen ger en viss eldighet. Vi förväntar oss att nästa flaska, som vi dricker om två år, så har alla bitarna fallit på plats.
Vi betalade 47 euro flaskan då vi privatimporterade den.

Betyg 5-


tisdag 28 augusti 2012

Onkaparinga 2005

Jag minns första gången jag drack Onkaparinga, gjort på Grenache till 100%. Det var hösten 2010 och jag hade ännu inte börjat blogga om de viner jag dricker. Båden Niklas J och Erik(Winepunker) hade skrivit inlägg som väckt mitt intresse. Jag inhandlade två flaskor och så överraskade jag hustrun med lite mat och detta vin. Vi var helt förstummade. Gott är bara förnamnet. Det var samma känsla som när vi drack Las Flors första gången.Hustrun, som arbetar i centrala Göteborg, gick påföljande dag till Systembolaget i Nordstan och köpte de två kvaravarande flaskorna.

Jag provade om vinet för dryga året sedan, vilket resulterade i denna post. En flaska finns kvar och det gäller att hålla tassarna borta.
För någon vecka sedan upptäckte jag att Onkaparinga Grenache fanns i beställningssortimentet. Det var nu årgång 2005 och en beställning gjordes. I helgen var det så dags att testa 05:an. Hur står den sig mot 06:an?

2005 Clarendon Hills Onkaparinga Grenache.
Druvan är så klart grenache till 100 %. Priset är numera 499 kr. Årgång 2006 kostade 389 kr för två år sedan.


Vi möts av en mäktig doft. Hallon, körsbär och lite solmogna björnbär är det första vi tänker. Rejält med örter och kryddor ger sig tillkänna på ett tidigt stadium. En del animaliska toner spetsar till doften och i bakgrunden vilar ett floralt inslag. Häftigt men inte i samma utsträkning som i 06:an


 
 
I gommen får vi en dryck packad av solmogen frukt: körsbär och diverse skogsbär. En viss eldighet noterar vi, men vi störs inte av den. Gott om örter och en trevlig fatighet hottar till vinet en del. Syran är pigg men inte riktigt med samma stunns som i 06:an. Tanninerna är silkeslena. Eftersmaken är lång, men inte samma längd som i årgång 2006 och inte alls samma skitiga elegans. Vi hittar en del fat, tydliga inslag av choklad och så lite lakrits.
 
Visst tusan är det här gott, men i vårt tycke ett par nummer mindre och därtill en hundralapp dyrare.
Vi kan inte utesluta vare sig flaskvariation eller tunnelbeteende. Vi blir därmed lite återhållsamma med betyget.
 
Betyg 4+
 
 
Erik the Winepunker om du läsaer detta: Har du testat 2005 och hur tycker du den står sig i jämförelse med 2006?
 
 

måndag 27 augusti 2012

Valtellina Superiore

Vi har inte druckit särskilt många viner från Valtellina. Valtellina ligger som en sista utpost mot Schweiz inte långt från Comosjön. Antalet producenter är få (cirka tio) vilket inte är konstigt med tanke på hur komplicerat det är att producera vin med branta sluttningar och terrasseringar.
I Valtellina är det nästan uteslutande Nebbiolo som gäller. Här kallas den Chiavennasca.
Här, i ett svalare klimat jämfört med det i Piemonte, ger druvan fruktigare viner som i sin struktur påminner om Pinot Noir. I Valtellina gör man under bra år ett vin som heter Sfursat. Sfursat görs på torkade Chiavennascadruvor och blir Valtellinas svar på Amarone.

Vi ställer ikväll två viner mot varandra. Le Tense från 2008, som finns i SB:s ordninarie sortiment och kostar 133 kr, i det ena ringhörnet och i det andra hittar vi Sommarovina årgång 2009,  som finns i beställningssortimentet för 279 kr.




2008 Le Tense Sassella. Valtellina Superiore.
Poducent Nino Negri. Druva: Nebbiolo till 100%.  Druvorna till detta vin skördas från firmans egna vingårdar i kommunen Sassella i Valtellina Superiore. Musten har jäst på rostfria tankar under temperaturkontroll. Vinet mognar sedan 12 månader i slavonska botti (1/4) och i franska eller amerikanska barriquer (3/4). Därefter får det fyra månader i flaska innan det når marknaden.


Färgen är helt transparent. Kan närmast liknas vid inte fullt mogen tomat med lite röd-orange färg.
Doften är ung och vill inte öppna upp sig fullt ut. Inte ens efter två timmar i karaff. Vi förnimmer dock lite körsbär, en svag nyponarom och en försiktig rosenbukett. På slutet tittar lite kryddor och fat fram. Doften är svag, men det som finns där är tilltalande.
Smaken är lite mer på hugget. Här finns lite sträva röda och mörka bär i en trevlig blandning. Körsbär definitivt. Lite nypon och en del lingon. Syran är påtaglig och av det friska slaget. Gott om tanniner som är långt ifrån avrundade, men ändå inte ogina. De ger ett rejält bett i gommen. Vi tycker också att vinet gör sig bättre med mat än på egen hand. Här finns en liten blombukett med rosor och några violer. En del kryddor noterar vi också. Eftersmaken är medllång och här träder örterna fram på ett mer påtagligt sätt. Det är också i eftersmaken som faten gör sig påminda. Lite toner av lakrits letar sig fram på slutet. Alldeles på sluttampen dyker en liten beska upp, som vi stör oss lite på.

Ett gott vin som inte bjuder upp helt och hållet. Möjligen blir det bättre med några fler år i ryggläge.
Betyg 4-


2009 Sommarovina
Produceet är Mamete Prevostini. I mer än 70 år har man producerat vin. Du som vill veta mer om producenten kan läsa det på deras hemsida.
Vinet är till 100 % gjort på Nebbiolo (Chiavennasca).
Vinet har legar tolv månader på ekfat och sedan ytterligare arton månader på flaska innan det hamnar i Vintankars hem.

 
 

               
Färgen är tegelröd med ett litet orangt inslag. Helt transparent.
Doften bjuder på fina och subtila toner av hallon, körsbär, nypon, rosor, och
kryddor. Det här luktar mer bourgogne än nebbiolo. Behöver det tilläggas att den här doften verkligen tilltalar oss.
Smaken är elegant och komplex. Smakresan börjar med frisk röd frukt i form av hallon, jordgubbar, körsbär och ett litet inslag av lingon. Örter och mineraler kommer virvlande in efter ett tag. Oh, så elegant det känns. Syran är sval och frisk. Tanninerna avrundade och integrerade i frukten, vilket skapar en mjukhet utan att för den skull kännas mesigt. Eftersmaken är medellång och finstämd med en del fat, tobak, choklad och lakrits. Detta är bara så gott och välkomponerat.
 
Betyg4+
 
 
 
Båda vinerna gjorde sig väldigt bra till våra rester från diverse lammrätter med örtmarinerade, ugnsbakade potatishalvor. På egen hand efter maten var Sommarovina en överlägsen vinnare.
Sommarovina är dubbelt så dyr som Le Tense, men faktiskt värd varje krona.
Båda vinerna har sin egna charm även om Sommarovina var det, som med sin elegans, föll oss mest i smaken.
Intresset för Valtellina viner är härmed befäst och önskan att ta sig dit är stor. Vi googlade runt på Valtellina och hittade en del bilder, reportage mm som gör att Valtellina hamnat högt upp på listan "Hit vill jag åka".
 


söndag 26 augusti 2012

Champagne Pierre Peters, Cuvée de Réserve

Förra lördagen var det dags för vårt årliga "Byalag". Det sjätte i ordningen. Byalag låter lite anspråksfullt, men så är inte fallet. Det är helt enkelt en grannfest, där vi sju grannfamiljer träffas under lite trevliga omständigheter. Det hela har sitt ursprung i att för sex/sju år sedan hade ett par fastigheter bytt ägare och vi, de gamla grannarna, ville skapa lite gemenskap med de nyinflyttade.

Vi hade en liten förfest med R och C. Vi bjöd på lite bubbel och några tapenades.

Champagne Pierre Peters, Cuvée de Réserve
Detta är en Blanc de Blanc dvs den är gjord på enbart druvan Chardonnay.
Den här champisen kommer från Le Mesnil-sur-Oger – även kallat ”Champagnebyarnas by” belägen i hjärtat av Champagne-regionen. Den är en blandning av ett flertal olika årgångar och från vingårdar uteslutande i Grand Cru-lägen.

Vi möts omedelbart av en lite blommig doft, men det finns ockå ett stort mått av frukt bland blommorna. Vi hittar citrus och mogna äpplen. En svag slinga av nybakat bröd hittar vägen upp till våra luktorgan.
Vi smakar. Inte alls så tokigt, för att inte säga görgott. Vi får en torr och frisk smak i gommen. Gula äpplen, citrus och lite svaga pärontoner. I bakgrunden finns ett härligt brödigt inslag. I svansen kommer nötter, nougat och en del mineraler fram. Perfekt som en starter.
Köpt på SB för 279 kr.

Betyg 4.

fredag 24 augusti 2012

2007 Domaine du Vieux Lazaret

Dottern har varit hemma ett par veckor på sin semester. I fredags var det hennes sista dag innan hon skulle återvända till Bryssel.
Vi åt lite grillat och som den frankofil hon är så valde vi att dricka franskt.

2007 Ch9dP, Domaine Du Vieux Lazaret
Namnet ”Vieux Lazaret” har sitt ursprung från 1600-talet. Det fanns då, i byn Châteauneuf-du-Pape, ett ”Lazaret”, d v s ett klosterhärbärge. Det sköttes av ”Lazarister”, munkar som tog emot gamla, fattiga och sjuka människor. Lazaristerna är en munkrörelse som grundades 1625 av Saint Vincent de Paul och som fäste vikt vid att predika evangeliet för de fattiga. Denna grupp slog sig ner i Paris i Lazarets hus redan 1632, därav namnet ”Lazariste”.
Quiot-familjen ägde klosterhärbärget i två sekel och 1915 bestämde de sig för att uppkalla sin viktigaste vingård efter härbärget, och namnet blev således: ”Le Domaine du Vieux Lazaret”.
 Med pappa, mamma, dotter och son i firman är familjebanden och stoltheten klar.
Källa www.barrel.nu

Druvsammansättningen är 67% Grenache, 22% Syrah, 5% Mourvedre, 4% Cinsault and 2% andra druvsorter. Vinerna mognar 14- 20 månader i tank och i ekfat (15%) innan de blandas och buteljeras på egendomen.


Doften är fylld av hallon och körsbär som spetsats med kryddor och örter. Lite doft av jord sticker upp och en del fataromer ger sig tillkänna. En snäll och trevlig framtoning visar vinet upp idag.
Smaken domineras till en början av de röda bären: hallon, körsbär, nypon och mogna jordgubbar, men ganska omgående ansluter kryddor och örter. Tanninerna är väldigt mjuka och lena utan att för den skull kännas menlösa. Syran känns fräsch och pigg. Eftersmaken är ganska så lång och i den dyker det upp lite behagliga toner av läder, lakrits, rosor och lite mörk frukt.
Det här är ett gott vin, utan tvekan är det så. Samtidigt finns det inte heller något som sticker ut och triggar oss. Det når därför inte de höjder som Mas de Boislauzon (50 kr dyrare) visade upp för ett par veckor sedan, vilket du kan läsa om här.
Vieux Lazaret är för oss en bas Ch9dP som vi ofta använder som referensram till våra övriga chateauneufer.
Vi betalade 189 kr på SB för tre år sedan då vi inhandlade vår flaska. Idag är det årgång 2009 som säljs och den kostar 199 kr.

Betyg 4




onsdag 22 augusti 2012

Zucchinisoppa och Morgon

Jag läste Magnus Reuterdahl vinblogg i helgen. På bondens egna  marknad på Södermalm hade han inhandlat några minizucchini och gjort en soppa som lät fantastisk. Nu är det ju så att bondens marknad har jag i mitt egna trädgårdsland. I måndags plockade jag fem små zucchini från mina plantor, tog en gul lök från löklandet och överraskade hustrun med en middag när hon kom hem på kvällen.
Receptet är precis som Magnus recept hämtat från Franska Matkompaniet.



Vi hade en öppnad flaska Morgon i kylen så den fick ackompanjera vår måltid.

2010 Morgon Cote du Py, Jean Foillard
Vi befinner oss i Beaujolais, som ligger i södra Bourgogne, strax norr om Lyon. Morgon är ett av tio Crus, vingårdslägen, i området. Vinet är till 100% gjort på druvan Gamay

Vi drack det här i våras när debatten om "naturviner" rasade i bloggosfären.
Vi har samma uppfattning nu som då. Det här är ett gott vin med trevliga och goda inslag av röda bär i såväl doft som smak. Friskheten och syrligheten gick bra ihop med vår soppa.
Vi har skrivit lite mer utförligt om våra intryck här.

Priset 249 kr tycker vi är i överkant och betyget kvarstår.

Betyg 3+


tisdag 21 augusti 2012

Gianni Voerzio Barolo "la serra" 2004

Förra veckan var min brors sista semestervecka. Jag har själv har återgått till de normala rutinerna med pensionärsdagar på måndag och fredag och arbetsdagar tisdag, onsdag och torsdag. En mycket behaglig kombination. Hustrun var i väg till Stockholm onsdag/torsdag och när jag kom hem på onsdagskvällen bjöd brodern med sambon på hemmalagad lasagne. Jag själv bidrog med en flaska barolo.

2004 gianni voerzio barolo "la serra".
I den lilla vinbyn La Morra, sydväst om huvudorten Alba i området Piemonte, hittar du Agriviticola Gianni Voerzio. Den lilla familjefirman driver här sedan århundraden en vingård.
Fram till 1986 drev Gianni och hans bror Roberto den här gården tillsammans. Dom har numera gått skilda vägar. Gianni driver vingården (13,5 ha) tillsammans med hustrun Franca.



Druvan är Nebbiolo till 100%.
Detta är vår första flaska från den här vingården. Den inhandlades 2009 på SB för 288 kr. De första blogginläggen som kom var tämligen negativa. Det skrevs om överekning och omogenhet. Sammantaget gjorde detta att vi beslöt oss för att vänta ett par år med att öppna vår första flaska. Nu tre år senare var det dags.
Färgen är betydligt mörkare än vad vi vant oss vid när det gäller baroloviner.
Doften är trevlig. Körsbär, lite choklad och rosor. Här finns också tydliga inslag av fat. Vi hittar lite rostat kaffe på slutet.  Det här känns lovande.





Smaken domineras till en början av de syrliga körsbären men efter hand tillkommer ett flertal smakmarkörer: mörkchoklad, plommon, lite tobak, rosor och på slutet en svag lakritston.  Det finns ett väl tilltaget inslag av fat, men det är på god väg att integreras i frukten och stör oss inte nämnvärt. Är du ekallergiker så ska du nog inte göra dig besväret. Tanninerna, sandiga, finkorniga och ännu inte helt avrundade, tar ett ordentligt grepp i gommen. Trots detta känns vinet förvånansvärt mjukt. Vi gillar den här Barolon.

Betyg 4

söndag 19 augusti 2012

Breuer Riesling

Jag ligger lite efter med blogginläggen. Vi har nu kommit till förra söndagen. Min 87-åriga moster var på besök under dagen. Det är på hennes föräldrahem som min familj har vårt permanenta boende och min bror sin sommarstuga.
Dagen bjöd på ett bedårande augustiväder. Soligt och några grader över tjugo. Det blev att ta på sig hatten för att skydda sig mot solen.

Vi startade med ett ordentligt 11-kaffe. Lite senare på em åt vi fisk. Ugnsbackad piggvar, färsk potatis från landet och skirat smör med lite pepparot. Vi vet att det är just fisken som vår moster gillar. Det är också så att min brors och mina bardomsminnen är fyllda med fiskmiddagar. Fisken var ju gratis på den tiden. Vår morfar behövde ju bara ta båten och ro ut för att hämta middagsmaten.

Brodern hade plockat fram en riesling som fick ackompanjera fisken.

2011 Sauvage Riesling, Georg Breuer.
Breuers vingårdar omfattar totalt 30 ha, planterade med i stort sett enbart Riesling. De har ett för tyska förhållanden mycket lågt skördeuttag, i snitt mellan 35 och 50 hl/ha.
Vinföretaget grundades 1880 och övertogs i början av 1900-talet av familjen Breuer. Bernhard Breuer tog över 1980 och drev under sin livstid en intensiv kamp för att höja kvalitén på områdets viner. Han kämpade för att skapa ett gemensamt klassifikationssystem för kvalitetsriesling. Ett system som nu blivit verklighet. I dag leds verksamheten av hans bror Heinrich Breuer samt dotter Theresa Breuer.
Breuers icke vingårdsbetecknade Riesling Sauvage har de senaste åren pendlat mellan första andra plats när Sveriges vinjournalister röstat fram Årets vita vin.
Källa Vinunics hemsida.



Sauvage är en riesling från topplägen i Rheingau. Rheingau har kallats den tyska vinvärldens gräddhylla. Här på den korta sträckan mellan Wiesbaden och Assmannshausen, där floden Rhens förlopp går i rakt öst-västlig riktning, ligger de klassiska vingårdarna för ”rhenskt vin” som ett pärlband längs den norra stranden.

Sauvage har jäst och mognat på ståltank innan det buteljeras
Doften känns ung och lite knuten, men visst kan vi särskilja lite päron, svaga toner av äpplen och en del citrus. Här finns också en härlig touch av honung och våt grusgång. Ingen stark doft men trots slutenheten får vi dessa signaler.
Smaken är ung och vill inte komma loss ordentligt. Den känns väldigt frisk och vi känner igen citrus, gröna äpplen och lite päron. En stor krispighet och rätt så stramt. En ganska så hög syra finns där och till en viss del balanseras den av frukten men inte fullt ut. I eftersmaken finns en liten bitterhet i form av grapefrukt, trevliga mineraler och ett uns honung. Den ger lite av ett blandat intryck, men får ändå anses anständig.

Priset är 109 kr på Systembolaget.

Betyg 3



lördag 18 augusti 2012

Montée de Tonnerre 2008

Förra veckoslutet lyxade vi till det med lite burfångade havskräftor. Jag bad Martin (Fiskbilen i Frillesås) plocka lite större saker till oss.




Ur källaren hämtade jag en flaska chablis.

2008 Chablis Premier Cru Montée de Tonnerre, William Fèvre.
William Fèvre ärvde en 4 ha stor egendom av sin far Maurice. Genom förutseende och systematiska köp på 50- och 60-talet lyckades man växa till 40 ha och Fèvre blev största ägare till Grand Cru mark i Chablis. Där äger man nu mark i alla lägen utom Blanchots, totalt mer än en sjättedel av all Grand Cru mark i Chablis.
Chablis Premier Cru Montée de Tonnerre är 43 hektar på den högra stranden av Serein och angränsar till Grand Cru läget Les Clos vilket gör detta till gräddan av Premier Cru lägena. Jordmånen består av kalkhaltig lera, rik på mineral och snäckskal vilket bidrar till den mineralrika karaktären som är typisk för viner från Chablis. Källa Bibendum.
Druvan är Chardonnay till 100 %.


Färgen är mycket blekgul.
Doften är ungdomlig och mycket frisk. Vi känner tydliga drag av citrus och äpple. En svag ton av vit persika och våt grusgång noterar vi också.
Smaken är särdeles fräsch och har en härlig friskhet. Här finns en citrusblandning (lime, blodgrape, citron) som är sjutusan så tilltalande. Lite äpplen känner vi också. Det finns en rejäl mineralblandning som för tankarna till krita och snäckskal. Syran är stor men balanseras fint med citrusen och mineralerna. Eftersmaken är ganska så lång och i svansen dyker lite exotisk frukt upp. Mineraltonerna är ännu tydligare i eftersmaken.
Vinet känns mycket ungt och ungdomligt, vilket får oss att tro på en bra uteveckling de närmaste åren. Våra återstående flaskor får nog vila ett par år.

Betyg 4




















torsdag 16 augusti 2012

Champagne och Chateauneuf-du-Pape


De senaste två veckorna har präglats av mycket OS-tittande. I fredags var det semifinalen i handboll som höll oss i ett starkt grepp. Resultatet gick som bekant Sveriges väg. Under matchen åt vi lite småplock och drack ett bubbel.

Lenoble Cuvée Intense.








Vi har en årgångslös champagne, som är köpt via beställningssortimentet för 329 kr. Vinet är gjort på en blandning av Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier.
Vi drack det här i våras och intrycken kvarstår.
Enkelt och gott.
Betyg 4










Efter matchen åt vi en enklare måltid och vi drack en Ch9dP som vi varit lite nyfikna på.

2009 Ch9dP Tradition, Mas de Boislauzon.
Familjen Chaussys egendom ligger i den norra delen av Châteauneuf-du-Pape. Dom blev under 2012 certifierade som agriculture biologique.
Druvblandningen är 70% Grenache, 15% Mourvedre och  15% Syrah. Hälften av druvorna har legat på cement tank och den andra hälften på vanliga fat (foudres).


Vi möts av en alldeles underbar doft. Här är det fullt av solmogna björnbär och vildhallon. En liten slatt mörka biggaråer gör sig påmind. Det finns en ton av viol som känns lite svagt bakom frukten. Rejält med provencalska örter, en del svartpeppar och svaga nyanser av pinjeträd. Oj då, jag glömde visst de animaliska ingredienserna och så är doftintrycken fullbordade. Signalerna är tydliga om att vi ska övergå till att dricka inte bara dofta!

Oh, vilken smak. Detta är ju så in i bänken gott. Först noterar vi de mörka frukterna och bären. Inbakade i de läkraste örter i en liten varm pepprig stil. Ju längre kvällen lider desto mer smaker upptäcker vi: pinjeträ, kött och blod, lakrits, kakao och en liten viol. Tanninerna är finkorniga, långt ifrån avslipade men inte kantiga. Eftersmaken är lång och komplex.
Fantastiskt att det redan nu har nått denna mognadsgrad. Vinet har garanterat en lång livstid och är nu endast i begynnelsen av sin utveckling.
Vi är alldeles hänförda och glada att vi laddat källaren med några flaskor.

Vi har köpt våra flaskor på SB för 249 kr. Detta måste betraktas som ett fynd. Enligt SB:s hemsida så verkat det finnas lite ströflaskor kvar. Det är bara att köpa.!!

Betyg 4+







tisdag 14 augusti 2012

Les Planchots 2009


Vi blev sugna på en Bourgogne. Vår erfarenhet är inte så stor och vi har dessvärre blivit besvikna  många gånger. Tilläggas skall att vi hållt till i det lägre prissegmentet. Franska Bolaget hade hösten 2011 en kampanj med Bourgogner, som vi fick möjlighet att testa. Det fanns några som vi tyckte kändes lovande. En av dessa otaliga regndagar under sommaren plockade vi fram ett sådant exemplar.

2009 Savigny Les Beaune Village "Les Planchots", Domaine Guyon
Producent är Antonin Guyon. Du hittar mer info på deras hemsida.
Druvan är till 100% Pinot Noir. Vi betalade 1 212 kr för sex flaskor.


Det ska sägas med en gång att detta inte är ett stort vin, men utan att vara stort är det ändå väldigt gott. Det träffar våra smakpreferenser hyggligt nära.
Vi känner doften av hallon och lite smultron. En fin örtighet snirklar sig upp ur glaset. Det doftar trevlig pinot.
Smaken domineras av de röda bären: hallon, smultron och en del röda vinbär. En viss strävhet finns där och påminner oss om att tanninerna är i högsta grad finkorniga, mjuka och levande. Svartpeppar och lite örter "hottar" upp vinet på ett trevligt sätt. Eftersmaken är medelång och där får den röda frukten och örterna sällskap av lite lakrits. Vinet har en bra syra som gör att det känns friskt och fräscht.

Betyg 4-













söndag 12 augusti 2012

Gurksoppa och Rotari

I drygt 20 år har vi haft ett växthus. Jag fick det från hustruns syskon det året jag fyllde 40. Vilken glädje det har givit vår familj. I huvudsak odlar jag gurka, lite olika tomatsorter, paprika och basilika.
Tre plantor med gurka ger under ett par månader så många gurkor att en mättnadskänsla infinner sig.
Smaken är betydligt fylligare än "köpegurkor".


Dagens skörd

Brodern har kvar två veckor på sin semester och tog gärna hand om några stycken  för att göra en gurksoppa på. Vi blev inbjudna på lite kvällsvard.

Gurksoppa, dill och lax



Receptet hittar du längst ner!
Bodern bjöd på lite italienskt bubbel till detta

2007 Rotari Brut Riserva

.
Producent är Mezzacorona.
Druvornna som använts är Chardonnay 90% och Pinot Noir 10%.
Druvorna skördas från firmans bästa vingårdar i Alto Adige i norra Italien. Musten jäser utan skalkontakt på rostfria tankar vid 18-20°C. Vinet jäser sedan en andra gång på flaska (Metodo Classico) och mognar 36 månader på sin jästfällning.



Rotari får nästan alltid fyndstämpel av vinjournalisterna. Det har också varit en ständigt återkommande gäst hos oss på Vintankar de senaste 10-15 åren. Vi har sällan blivit missnöjda utan tvärtom så har vi funnit en stor relevans i vad vinjournalisterna skrivit.
Bubblet kostar 99 kr på SB.
Vi får en trevlig smått ungdomlig doft av citrus och gröna äpplen med ett litet brödaktigt inslag.
Smaken är torr med en frisk syra. Citrus och gröna äpplen dominerar i smaken, men viss en svag ton av rostat bröd finns här också. Vi kan på slutet känna en del mineraler och små, små fina örter. En viss oxidation tycker vi oss också lägga märke till. Avslutningen är fruktig och med en liten beska från en väl mogen grapefrukt.

Vi gillar Rotari skarpt. Det kan så klart inte jämföras med de champagner vi druckit under sommaren, men de har också varit mer är 150 kr dyrare. Det är som så ofta, man får vad man betalar för. Vi tycker att 99 kr är ett mycket bra pris för ett såpass anständigt bubbel som Rotari är.

Betyg 4-
.
Ingredienser.

2 st gurkor, skalade
1 st gul lök skivad
1 msk dillfrön
1 msk ättika
1tsk socker
3 dl mild hönsbuljong
3 dl matlagningsyoghurtsalt
100g kallrökt lax, tärnad

Gör så här
1. Skiva gurkan i cm tjocka skivor, fräs lök tillsammans med dillfrön mjukt i olja och tillsätt gurkan.
2. Tillsätt buljong och koka tills gurkan är mjuk.
3. Red av soppan lätt.
4. Mixa soppan i mixer tillsammans med yoghurt och kyl ned soppan, smaka av med ättika, socker och salt.
5. Servera soppan med rökt lax och plockad dill.


















fredag 10 augusti 2012

Champagne, Amarone och Berensauslese

De goda vännerna V och A hade kommit på besök. Vi fick en hygglig sommardag med en fika nere vid havet. Lite för blåsigt och svalt för att suget efter ett dopp i havet skulle infinna sig. Vi tog en rejäl långpromenad istället. Väl hemkomna korkade vi upp den sista flaskan av det här bubblet.

Camille Savès Cuvée Prestige Grand Cru.


Detta har varit en av våra huschampagner. Vi har varje gång vi korkat upp blivit positivt överraskade, så även denna gång. Detta är bara så himla gott. Den finns i beställningssortimentet för 332 kr, men vi köpte våra flaskor från Franska Bolaget för 288 kr. Hoppas dom tar in den i någon av höstens kampanjer. En mer utförlig presentation av vinet har jag skrivit här.
Betyget kvarstår 4

Vi åt en förrätt av kokta rödbetor och gratinerad chevre. Vi drack till detta en amarone.

2006 Selezione Antonio Castagnedi, Tenuta Sant Antonio



Druvblandningen är 70% Corvina, 20% Rondinella, 5% Croatina och 5% Oseleta. Vinstockarna är 20-25 år gamla.
Vi drack en flaska av just den här årgången för ett par månader sedan. Vår uppfattning var då att den var lite sluten och behövde mer tid på sig. Dagens flaska var mer tillgänglig. Det är nog troligare med flaskvariation än att just dessa månader öppnar upp vinet.
Doften är tydlig utan att vara påträngande. Svaga men nyansfulla toner av körsbär och katrinplommon. Vi spårar också lite torkad frukt och aningens örter. Lite fat finns här också. Inte så illa.
I smaken går körsbären och katrinplommonen igen. Körsbärssmaken är den där från de små, söta, mörka bären som vi kallar moreller. Lite örter och en svag pepprighet smyger ikring våra smaklökar. Lite finkorniga och tämligen lena tanniner ger vinet en ryggrad. Detta tillsammans med en liten pigg syra ger vinet en bra karaktär. Eftersmaken är lång, där också den mörka frukten dominerar, men här tillkommer liter kaffe och choklad.
Vår uppfattning är att detta är det bästa amaronenvinet under 350 kr, som finns tillgänglig på Systembolaget. Priset är 249 kr. Nu är det år 2008 som säljs på SB.
Betyg 4


Vi åt lammfärsfyllda zucchini(egen odlade) till huvudrätt. Vi hade diverse grönsaker från vårt trädgårdsland som tillbehör. Vi drack till detta en Valpolicella Superiore

2004 Campo Morar, Viviani.
Viviani har vi skrivit om många gånger. Den här gången noterar vi bara att de håller till någon mil norr om Negrar.
Druvor i detta vin är Corvina Veronese 75% Rondinella 20% och Molinara 5% .

Detta är vår sista flaska av den här årgången. Vi köpte den hos producenten på våren 2009. Luktorganen möts av en finstämd kör av mörka körsbär, solmogna björnbär, mörka plommon och en del örter. Här finns också ett litet inslag av mocca. Smaken är kraftfull, men samtidigt mjuk och elegant. De mörka körsbären dominerar, men har också sällskap av björnbär, hallon och lite blåbär. Det finns fortfarande en trevlig syra som ger vinet en friskhet. Tanninerna är alldeles sammetslena och ger vinet en karaktär som är tilltalande. Eftersmaken domineras av bärkompotten och kompletteras av varma medelhavsörter. Det är också nu som såväl kaffe som den mörka chokladen ger sig till känna. Avslutningsvis så tillkommer en läcker ton av sötlakrits.
Vi betalade runt 20 euro när vi köpte den på vingården för tre år sedan. Den finns i beställningssortimentet för 358 kr och då är det årgång 2008 som gäller.
Betyg 4




Vi avslutade med en dessert på kiwi, päron och vaniljglass.
Vi drack ett sött vin till detta

PMC Berensauslese Cuvée.

Producent är Weingut PMC i Burgenland i Österrike. Bakom företaget Weingut PMC står bröderna Peter och Christoph Münzenrieder vars pappa är en av Österrikes mest kända vinmakare. Vinet kommer från Burgenland som är en mycket gammal och välkänd region i Österrike. Regionen ligger i de östra delarna av landet och är mest känt för sina söta, vita viner som bland annat Beerenauslese.
Druvblandningen är 50 % bouvier, 30 % scheurebe och 20 % welschriesling. Jag har läst mig till detta på SB:s hemsida. Jag har ingen som helst koll på vad detta är för druvor. Du som vill veta mer kan kolla den här länken.

Färgen är guldgul i en mörk ton. Doften är frisk och har en tydlig touch av honung. Här finns också lite aprikoser, vit persika och torkad frukt. Vi känner också en svag ton av mandelmassa. Smaken är frisk och söt. Den påminner oss om aprikosmarmelad som är spetsad med lite citrus. Vi hittar också lite mandlar som i sin sötnad övergår till marsipan. Lite exotiska frukter känner vi i den ädelsöta eftersmaken. Syran ger vinet en friskhet som gör att det aldrig blir sötsliskigt. Balansen mellan syran och sötman är nästintill perfekt. Riktigt gott .

Köpt på SB för 80 kr (37,5 cl).

Betyg 4


måndag 6 augusti 2012

Greco di Tufo och Gobelsburger Riesling

Av olika anledningar har detta inlägget inte blivit färdigskrivet. Min vän och fiskare VB ringde när han var på väg in med båten. Han hade makrill han ville bli av med. Självklart ställer man upp. Hustrun fixade till fisken genom att filea den och fylla den med dill, ansjovisblandning och diverse kryddor.
Vi ringde till vännerna C och M och hörde om de var sugna på en makrillmiddag. Och det var dom.
Jag gick själv ner i källaren och plockade upp två flaskor vitt.

2008 Nova Serra Greco Di Tufo, Mastroberardino
Mastroberardino är en stor familjeegendom i Kampanien, som grundades på 1700-talet i hjärtat av Irpinia av Pietro di Mastro Berardino. Kampanien ligger utmed kusten i Sydvästra Italien.
 Egendomen omfattar 300 hektar, Mastroberardino odlar och skördar själva på ca 150 hektar och resten arrenderas ut. Odlingarna är utspridda i området som historiskt sett utgjort hörnstenen i produktionsområdena för regionens stora viner. Man odlar traditionella och gamla druvsorter som Aglianico, Piedirosso, Fiano och Greco di Tufo och använder sig av både traditionella och moderna vinifikationsmetoder.
Källa Tryffelsvinet.



NovaSerra är deras vingårdsbetecknade vita vin som är gjort på Greco, en druva som nästan försvann för 20 år sedan. Idag har de en egen DOCG, alltså ett klassificerat område.
Det har också fått 3 Glas i Gambero Rosso = högsta betyg!

Vi möts av en frisk doft som känns väldigt ung. Vi känner en ordentlig fläkt av päron, lite aprikos och ananas finns där också, en del örter och lite mineraler. Ett lite triggande intryck.
I smaken hittar vi ordentligt med päron. Lite äpple och en del citrus kan vi också notera. Syran är frisk, men inte särskilt krävande. I eftersmaken kommer en del örter och lite mineraler fram. Det allra sista noterar vi en liten bitterhet som kan liknas vid den du känner när du äter en grapefrukt.




Helhetsintrycket är att detta är ett gott vin med smaker som inte är tillrättalagda eller inställsamma. Det var ett tag sedan vi senast drack ett vin på druvan Greco. Vi gör det gärna igen.

Vinet finns på SB för 159 kr. Nu är det årgång 2009 som gäller.

Betyg 4-









2009 Gobelsburger Riesling vom Urgestein, Kamptal
Schloss Gobelsburg ligger vackert beläget mitt i distriktet Kamptal och det vilar på en nära tusen år lång och imponerande historia. På 1740-talet började munkar etablera vinodling (bland annat med bourgognedruvor) i större omfattning och vinernas kvalitet blev snart vida omtalad. Sedan den tiden har mycket hänt på det vackra slottet, men efter en lång tids förfall har egendomen och dess viner återtagit sin forna glans. Sedan 1996 drivs vinframställningen av den ytterst kompetenta Michael Moosbrugger som till en början hade stor hjälp av Willy Bründlmayer - en av landets skickligaste odlare och vinmakare. De 35 hektaren vingård, bland annat i finfina lägen som Zöbinger Heligenstein och Ried Lamm, domineras av druvorna Grüner Veltliner (cirka 50 procent) och Riesling (25 procent) och man praktisera flera olika uppbindningsmetoder beroende på druvsort och läge. 
Källa: hemsidan hos Prime wine.


Just det här vinet kommer från odlingar i Heiligenstein och Gaisberg.

I nosen får vi ett vin som känns väldigt ungt. En ren och friskdoft av lite citrus, gröna äpplen och en del mineraler som får oss att tänka på snäckskal.

Smaken, även den känns ung och har en härlig friskhet. Fina gröna äpplen och inslag av citrus dominerar. Gott om mineraler. En lite häftig syra som balanseras fint mot äpplena och citrusen.

Ett inte alltför komplicerat vin, men ibland är även det enkla gott och tilltalande.



Betyg 3+




Vi köpte det här vinet i februari 2011 på Systembolaget för 129 kr.

Oslo. Wiehe, Larsen och Aleksandersen

Vilken konsertvecka vi haft. Fredag 27/7 var det Bruce Springsteen. Söndagen 29/7 var det Beach Boys. Båda dessa föreställningar i Göteborg. Vi avslutade veckan i Oslo med att se de nordiska "konungarna": Mikael Wiehe, Kim Larsen och Åge Alexandersen. En fantastisk  konsert på   Oslooperans tak. 7 000 jublande åskådare.
Hustrun och jag var där tillsammans med tre av hennes syskon med respektive. Några av oss åkte buss upp på fredagen och kom till ett soligt Oslo. Vi åt en enkel lunch på KarlJohan (Katedralcaféet).
Vi drack till detta en enkel Rioja.

2009 Faustino VII
Producenten är Faustiono Martinez. De tillverkar 500 000 lådor av detta vin, deras enklaste röda riojavin.
Druvan är Tempranillo men man har hällt i en skvätt Mazuelo (5%).
Det fanns en tid (1980-1990) då deras reserva och gran reserva var trogna gäster hos Vintankar. Nu var det länge sedan sist.


Det doftar lite krydda, ordentligt med vanilj, en del körsbär och en rejält fatig ton ansluter på slutet. Oj då, jag glömde dillknippet som finns i bakgrunden. Njaa.
Smaken domineras av körsbär och kryddor. Här finns gott om fat med tydliga inslag av vanilj. Ett ungt vin med en syra som är OK. Eftersmaken är medellång och här framträder de syrliga körsbären ordentligt och lämnar gommen med en sträv avslutning.
Ett enkelt vin. Inte direkt dåligt men heller inget jag saknar. Det dröjer nog tills vi ses igen.
Vi betalade 360 NOK för flaskan. En koll på det svenska SB visar att här kostar den 79 kr. Antar vi att priset är samma i Norge så blir det ett pålägg på dryga 300 kr. I centrala Gbg brukar krogarna lägga på 400 kr.
Betyg 2+

JP Chenet Cabernet-Syrah.
På själva konsertarenan var urvalet av drycker sparsamt. Ett rött och ett vitt av denna producenten samt en vattnig öl.
Det är första gången jag dricker vin ur en sådan här påsförpackning. Det lär inte bli fler. Vatten är bra mycket godare



På SB kostar en BiB 179 kr. Vi betalade 60 kr för dessa 18 cl (tror jag).

Konserten var däremot fantastisk. Kim Larsen var på ett strålande spelhumör.
Åge Aleksandersen var snäppet ännu bättre. En härlig allsång av "Lys och värme" var magisk.


torsdag 2 augusti 2012

La Broia 2009

Vi behövde ett svalkande vin efter en varm och fin dag. Det fick bli ett återbesök hos en av våra favoriter i Valpoilicella.

La Broia 2009.
Roccolo Grassi håller till i de östra delarna av Valpolicella. En del av deras egendom ligger i Soave-området.  "La Broia" är ett fyra hektar stort vinfält och har exponering mot sydöst, ligger 100 meter över havet och här odlas den vita druvan Garganega, som använts för att producera detta vin.
De producerar en vanlig Soave och ett sött vin Recioto di Soave.
Vi håller oss ikväll till den vanliga Soaven.
Druvan är 100 % Garganega.



Vi möts av en inte alltför stark doft av blommor, lite krydda och mineraler.
I gommen får vi ett mycket friskt och läskande vin. En hel del citrus kan vi notera. Trevliga toner av mineraler och en härlig nyans av exotiska blommor. Det här är inget komplicerat eller komplext vin. Smakerna är mer finstämda än kraftiga. Vinet funkar till lite lätta sallader, men vi föredrar att dricka det på egen hand. Ett trevligt sätt att avsluta en varm sommardag på.

Betyg 3+






onsdag 1 augusti 2012

Tre Cabernet Sauvignon/Merlot-blandningar

Vi frostade av frysen häromdagen. Vi passade samtidigt på att rensa lite. Vi plockade fram revben från lamm som betat på ängarna i Onsala.
Brodern bidrog med två flaskor Bordeauxblandning och själv hade jag en äkta Bordeaux.



Chateau Paloumey 2004. Haut-Medoc.
Druvblandningen är 58% Cabernet Sauvignong, 40% Merlot och 2% Cabernet Franc.
En relativt kraftig doft når oss omgående. Höstlöv från en komposthög och frisk källardoft är det första vi tänker på. En tydlig svartvinbärsdoft noterar vi, men här finns lite mer mörka bär. Lägg därtill en del örter och cederträ och du får hela bilden.
I gommen är det de svarta bären och den mörka frukten vi främst känner. Vi noterar lite mörk choklad och läder. Tanninerna är mjuka och avrundade utan att vara mesiga. Eftersmaken är kort. Alltför kort.
Doftmässigt lovar det här vinet en hel del. Smaken är trevlig och tilltalande, men alldeles för kort.
Vinet är köpt av Winefinder. Det ingick i en låda om små slottsviner från Bordeaux. Pris ca 150 kr.
Betyg 3+


Cabernet Sauvignon Merlot 2009, Brokenwood
Vi har ett vin från McLaren Vale, som är beläget mellan havet och Adelaide Hills, strax söder om Adelaide i South Australia.
Druvblandningen är 82% Cabernet Sauvignon och 18% Merlot.
Doften är lite svag, men anstränger vi oss hittar vi svarta vinbär, mörka plommon och en svag ton av örter.
Smaken domineras av de svarta vinbären och den mörka frukten, men visst finns här också ett litet inslag av kryddor och en del fat. Tanninerna är rena och avslipade. Vi tänder inte riktigt på det här utan att egentligen kunna peka på varför.
Köpt på SB för 175 kr.
Betyg 3


Il Bruciato 2009
Producent ät Tenuta Guado al Tasso ( ingår i Antinori-gruppen).
Bolgheri ligger i den del av Toskana som heter Maremma. Ett vackert kustområde som ligger cirka 10 mil sydväst från Florens. Unikt för Bolgheri är de omkringliggande bergen som utgör formen av en Amfi-teater. Detta ger området särskilt gynnsamma förutsättningar att producera bra viner. I praktiken innebär dessa förutsättningar att skörden sker tidigt, dvs cirka två veckor innan Chianti.
Kvällens vin har en sammansättning av 50% Cabernet Sauvignon, 30% Merlot och 20% Syrah (tillsammans med en liten del andra blåa druvor).
Det doftar av körsbär och röda bär. Inte den mörka ton som fanns i de två andra vinerna. Lite kryddor hittar vi och en liten ton av mintchoklad.
De mogna körsbären och de röda bären går igen i smaken. De mogna körsbären lämnar en liten trevlig sötma efter sig. Inte så att vinet känns det minsta sött utan snarare en förnimmelse. Lite trevliga kryddor och en svag ton av mint sätter vi upp på pluskontot. Eftersmaken är lite längre än för de två andra vinerna och där dyker det upp lite fat (vanilj) och en lakritsrem.

Vinet finns i beställningssortimentet och kostar 201 kr.
Betyg 4-