Veckans amarone: Rosson 2007

Under den gångna veckan har vi druckit Rosson i version 2007. Vi drack 2006:an för dryga två år sedan och den var en riktig hit. Våra förväntningar på 07:an är så klart höga, men denna gång kom de på skam.

2007 Amarone Rosson, Terre di Pietra
Vi har att göra med en liten producent (Terre di Pietra) i Negrardalen. Deras vingård ligger i Torbe, någon mil norr om Negrar. Vingården ligger på 400 meters höjd över havet. Vinmakare är Laura Albertini. Sedan 2011 pågår ett omställningsarbete till biologisk odling.

2007 gjordes det runt 5 000 flaskor av den här amaronen.
Druvblandningen är 40% Corvina, 30% Corvinone, 15% Rondinella, 10% Teroldego och 5% Oseleta.
Vinet har tillbringat runt fyra år på stora ekfat och sedan ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Doften är ganska återhållsam, ja nästan sluten. Vi anstränger oss och hittar lite körsbär och örter, men inte så mycket mer.

Vi tar en klunk och blir lite fundersamma. En liten sipp till. Klart oroande. Inte så att vinet smakar dåligt. Det är bara massa smaker vi saknar. Vi har ändå hällt upp vinet i två glas av Orrefors Difference Primeur för dryga två timmar sedan.
Visst här finns lite mörka körsbär, tydliga örter och aningens kakao. Syra och tanniner är vinets behållning. Eftersmaken är hyggligt lång, men gör oss inte gladare. Avslutet har en grön ton och något bränt i svansen.

Vi hoppas på att det kan vara bättre dag två. Men inte, även om avslutet inte längre har den gröna bitonen och det brända inslaget är borta, så saknas allt det som är så fascinerande med amarone.
Förstå mig nu rätt. Vinet smakar inte illa på något vis. Det är klart drickbart, t o m ett hyggligt matvin, men mycket av det som ska finnas i en bra amarone, och som fanns i 06:an, saknas.
2006:an gav jag betyget 5-.

Den här versionen får betyget 3.

Det är inte utan att ett antal frågor hopar sig. Har man misslyckats med årgång 2007? Flaskvariation, så att det här var ett måndagsexemplar? Behöver vinet ligga till sig i flera år till?
Jag är inne på flaskvariation. Det här är en liten producent, som inte satsat på en dyr anläggning med datorstyrd vinifieringsutrustning, utan ser vinmakandet som ett hantverk. Just den här flaskan blev det något vajsing med.

Jag har såväl en 2006:a som en 2007:a i källaren. 06:an kommer nog att gå åt i vinter, medan jag väntar ett år med 07:an. Nyfikenheten på 07:an kan ta överhand, så att jag ställer dom båda mot varandra.

Lite blandat

Vintankar öppnade för ett par veckor sedan ett Instagramkonto (jcvintankar). Vi kommer att fortsätta skriva på bloggen om viner vi dricker, precis som vi gjort tidigare. Dock kommer vissa viner endast att hamna på Instagram, främst sådan vi redan skrivit om relativt nyss.

Nedan följer en liten bildkavalkad över viner vi druckit de senaste månaderna, men som av olika anledningar inte blivit "bloggade".

2013 Chateau Pech-Latt

Ett ekovin från området Corbières i Languedoc-Roussillon. Vinet är gjort på 60% Carignan, 20% Grenache, 15% Syrah och 5% Mourvèdre.
Ett kraftigt och gott vin, som gör sig bra till höstens grytor.
Lite småstramt med ordentliga tanniner. Fin solvarm mörk frukt. Gott om örter.

Betyg 3+

En Pinot Noir från Central Coast, strax söder om San Francisco.
Här finns riktigt läckra röda bär, lite ljusare körsbär och kryddor av hög klass.
Vi gillade verkligen den här PN. Den dricker vi fler gånger!

Betyg 4

En mjuk och snäll ripasso, som var mycket lättdrucken.
Mörka körsbär, lite torkad frukt, ordentligt med kryddor och ett betydande inslag av fat.

Betyg 3

En Barolo från 2005. Vi drack 2004:an för två år sedan och då tyckte vi så här.
2005:an upplever vi som om inte mogen så i alla fall tämligen drickklar. Här finns trevliga, syrliga körsbär, en del rosor, lite nypon, mörk choklad av hög kvalitet och aningens lakrits (i eftersmaken). Inslaget av fat  är tämligen stort, så den ekkänslige ska nog hålla sig borta. Vintankar är hyggligt tålig och i det här fallet tycker vi också frukten backar upp det hela.

Betyg 4

Ett vin från Luberon, som vi köpte vid förra årets cykelsemester. Minns jag rätt så betalade vi runt 15 euro.
Producenten är certifierad som "Agriculture Biologique".
Vinet är gjort på Syrah, Grenache, Carignan och Mourvèdre. Dom odlar främst Syrah och Grenache. Det är också mitt intryck att dessa druvor dominerar. Mycket solvarm frukt, en hel del kryddor och mjuka tanniner.

Betyg 4-

Skaldjur och Champagne.

Här och var har det skrivits om att det var Champagnens dag i fredags. Vintankar behöver inte ha en särskild dag för att dricka champagne, men det slumpade sig ändå så att i fredags smällde vi av en kork.

Fiskare Bengtsson hade landat några krabbor, ett par humrar samt en laddning krabbklor i Vintankarhemmet sent på onsdagskvällen. Fram med grytor och kastruller, dillkronor ur frysen och så var kokandet av skaldjur igång. Ett gäng krabbklor, två honkrabbor samt två humrar hamnade på bordet i fredags resten i frysen.

Slaktade skaldjur en fredagskväll i Norra Halland

Champagne är den drycken vi uppskattar mest till skaldjur, så det fick bli en udda flaska vi hade i källaren.

Silver Brut Nature, André Clouet
Producenten André Clouet håller till runt Grand Cru-byn Bouzy.

Den här champagnen är gjord på Pinot Noir till 100%. Druvorna kommer från producentens egna odlingar i Bouzy och Ambonnay.
Noterbart är att en del av baschampagnen har legat på begagnade Sauternesfat.

Detta är en Non Vintage dvs en årgångslös champagne.

Från glasen strålar en ljusgul färg och det strömmar kontinuerligt små bubblor upp från botten av glaset.

Doften är försiktig, men har ändå vissa tydliga aromer. Här finns gröna äpplen, citrus och aningens rostat bröd. En lätt ton av snäckskal drar också snabbt förbi vår nos. Efter en stund i glasen och tempen gått upp något tränger sig en liten rökighet fram. Den där tonen som uppstår då stenar slås mot varandra.

I munnen får vi en torr champagne med en frisk och härlig syra. Vi känner smaken av syrliga gröna äpplen, en hel del citrus (främst lime), mariekex och kalkhaltiga mineraler. I eftersmaken kan vi notera lite solmogen gul frukt och en lätt nötighet.

Vi gillar den här, även om vi smakat både mer komplexa och elegantare champagner. Det är en bra vardagschampagne. Den gör sig speciellt bra till mat där skaldjur ingår.

Betyg 4-

Hos Systembolaget får man betala 315 kr. Den verkar finnas lite här och var i landet.
Vi drack för två och ett halvt år sedan André Clouets standardchampagne Grand Réserve (269 kr). Vad vi tyckte om den hittar du här.

Don Tommaso en Chianti Classico

Det finns fortfarande en del skördearbeten att göra. Svartrötter, rotselleri och jordärtskockor växer alltid till sig på senhösten, men den här helgen ska vi lägga ner en del i potatiskällaren.
Förra helgen drack vi en Chianti som vi verkligen gillade.

2008 Don Tommaso
Ett vin från producenten Principe Corsini.Dom förfogar över två egendomar i Toscana, dels Villa Le Corti i hjärtat av Chianti Classico, dels Marsiliana i kustnära Maremma. Villa Le Corti omfattar 256 hektar. 49 hektar är vingårdar och 73 hektar består av olivodlingar.

Don Tommaso kommer från vingårdsläget San Casciano val di Pesa, någon mil söder om Florens.
Vinet är gjort på Sangiovese 80% och Merlot 20%. Det har fått tillbringa 15 månader på barriquer av fransk ek, där 70% varit nya. Ytterligare 8 månader på flaska och vinet är moget för marknaden.

En trevlig Chianti, där det doftar av mörka bär, lite läder, piptobak och fuktig jord samt en hel del kryddor. Faten finns där, men oss stör dom inte. Det är inte den stora utåtagerande doften, istället är den mer försiktig men ändå tydlig.

I munnen lever vinet ut desto mer. Här finns kraft, men också elegans. Vi faller för den här chiantin, en version gjord i en lite modernare stil.
Det första i smakväg vi noterar är en korg med mörka bär, där körsbär och björnbär dominerar. Det finns också en lite ljusare ton i form av tranbär och röda vinbär, med en subtil syrlighet. Några nävar mixade kryddor: svart peppar, lavendel, kardemumma? Tanninerna finns där och överraskar oss med sin mjukhet, vilket gör vinet mycket drickvänligt idag. Tydliga spår från lagringen på ekfat noterar vi i framför allt eftersmaken, där vanilj, kakao och lite rostat kaffe gör sina röster hörda. Den mörka frukten som fått en nätt liten sötma i eftersmaken parerar eken på ett förtjänstfullt sätt

Det här gott. Det här är lättdrucket. Det är också matvänligt och går bra ihop med många av höstens grytor.

Betyg 4

Vinet finns i beställningssortimentet och kostar 249 kr.

Veckans Amarone. Bertarole.

CL-fotbollen drar vidare och Vintankar öppnar en flaska amarone på tisdagskvällen. Vid 18-tiden drar vi korken och häller upp två glas i våra Orrefors Difference Primeur Glas.

Dryga två timmars luftning brukar göra nytta. Vi lägger fram lite ost. Så ja, då är förberedelserna klara för matchstart kl 20.45.

Kvällens amarone är från en av dessa små producenter som det vimlar av i Valpolicella. Le Bertarole har genom den genomsympatiske Marco Venturini fått sin speciella plats i Vintankarhjärtat. Bra amarone, utan att för den skull tillhöra de allra bästa, men Marco och familjer sliter hårt i vingården och har ambitionen att hela tiden bli bättre.
Kvällens årgång 2007 är nog den bästa amaronen från Le Bertarole somVintankar har smakat. Ja den är faktiskt riktigt bra. Ryktet går att årgång 2009 ska vara den bästa som Marco någonsin gjort. Vi har några flaskor i källaren som vi ännu inte testat, men längre fram i vinter ska vi dra korken ur den första.

2007 Amarone della Valpolicella, Le Bertarole.
Alldeles i utkanten av Fumane huserar familjen Venturini. Dom förfogar över 7 ha och producerar runt 35 000 flaskor årligen. Två amaronevarianter, Ripasso, Valpolicella Classico samt en Recioto. Totalt fem röda viner ingår i deras portfölj.

Druvblandningen är Corvina 30%, Corvinone 40%, Rondinella 20% samt 5% vardera av Croatina och Dardanella. Druvorna får torka i ca tre månader.
Vinet får en start med 4-5 måander på rostfria ståltankar för att sedan få 30 månader på barriquer av slavonsk ek, för att slutligen få runt sex månader på flaska innan det är moget för marknaden.

I doften hittar vi mörka körsbär, björnbär, lite örter, läder och aningens torkad frukt, dock inte så mycket russin utan mer fikon. Långt ifrån det tunga artelleriet, som kan kännas i portvins- eller russinamarone. Doften känns mer frisk och lättsam.

Smaken är frisk, inte så tung och lite slankare än många andra amarone. Ändå finns det underbara, söta, mörka körsbär och diverse mörka skogsbär. En hel del örter, lite kakao och en fin plommonkompott kan vi också notera. Tanninerna är behagfulla, utan att vara mesiga på något sätt. Det här är en av de elegantaste årgångarna av Le Bertaroles amarone vi smakat. Ett långt komplex avslut med lite torkade fikon, mörk choklad, en körsbärskärne bitterhet, katrinplommon och en nätt fruktsötma. Alkoholen (15%) är helt integrerad i frukten.

Det här är riktigt gott. Det måste upprepas igen: Den bästa årgången från Le Bertarole, som vi druckit. Det är klart att vi blir nyfikna på 2009:an, när det från stora amaronekännare påstås att den årgången är Le Bertaroles bästa.

Betyg 4+

2007 gjorde man 3 215 flaskor av den här amaronen. Det är flaska 1 541 vi njuter av under tisdags- och onsdagskvällen.

Vår flaska är privatimporterad. Vi betalade dryga 250 kr.
Årgång 2009, som enligt SB:s hemsida är tillfälligt slut, går på 405 kr.

2010 La Source, Saint Jean du Barroux

Höstrusket har infunnit sig. Häftiga regn. Vindarna viner runt husknutarna. Vår nyinstallerade braskamin kommer verkligen till användning. Gott är det också att plocka fram röda viner som värmer inombords. Kvällens vin drack jag för ett år sedan. Överlag ett positivt intryck, men med någon liten invändning. Dessa är numera utraderade och det är bara att buga sig för ett bra vin, som är ytterst rimligt prissatt. Vi träffade vinmakaren Philippe Gimel i våras vid en provning i Ängelholm. Vi provade då igenom alla hans viner och du kan läsa om det äventyret här. Ekologisk odling och certifiering. Den bästa bilden av denne entusiastiske vinmakare får du av Bloggaren Finare Vinare. Ett långt inlägg, men mycket läsvärt.

2010 La Source är gjort på druvorna Grenache 70%, Carignan 25% och Cinbsault 5%.
Ett vin som är tänkt att vara mindre koncentrerat  tanninrikt än hans övriga viner och därför väljs också de största druvorna till detta vin. Syrah ingår inte heller i La Source. Det här är hans vin för vardagsbruk.

En härlig doft av mörka bär och örter. Lite skogshallon har också smugit sig in.
Doften känns mer utvecklad idag än för ett år sedan.

I munnen får vi ett trevligt vin, som lämpar sig alldeles utmärkt till diverse svensk husmanskost. Det här är instegsvinet eller vardagsvinet som Philippe själv uttrycker det. Inte lika komplext och elegant som hans övriga viner. Detta till trots har det sin egna charm. Vi gillar den mörka okomplicerade mörka frukten, de finmalda örterna och den pigga syran. Tanniner finns det, men bjuder bara ett behagligt motstånd, så att det inte blir mesigt. En bra och medellång eftersmak med lakrits och en nätt mörk chokladbit.

Betyg 4

Vinet finns i beställningssortimentet med varunr 71067 och kostar 151 kr. Ett mycket bra pris för ett så här bra vin.

Rosso Veronese från Monte Santoccio 2011

Vi drack för ett par dagar sedan ett vin som fick oss på gott humör. Det kommer från den lilla producenten Monte Santoccio med runt 3 ha vinodlingar.


Dom tillverkar runt 14 000 flaskor om året. Verksamheten är förlagd till utkanterna av Fumane i Valpolicella Classico.


Vinmakare är Nicola Ferrari, som efter ett antal år hos självaste Quintarelli återvände hem till familjens egna vingård och drog igång tillverkningen, som han nu driver tillsammans med hustrun.

Jag har tidigare skrivit om deras amarone i version Årgång 2008

2011 Santoccio Rosso IGT

Här har det använts druvorna: Corvina 40%, Corvinone 30% samt 10% vardera av Sangiovese, Merlot och Cabernet Frqanc. Corvina och Corvinone har fått torka i 2-3 månader.
Vinet har fått ligga till sig i 22 månader på barriquer.

I doften hittar vi lite typiska amaronedrag såsom, mörka körsbär, blåa plommon, lite örter och små lätta inslag av fat. Det är de torkade druvorna Corvina och Corvinone som får ett stort genomslag i doften.

I gommen kan vi förstås också känna de typiska amaronedragen som vi noterade i doften, men det här vinet har dock sin helt egna charm. Här finns betydligt mer av tanniner som bjuder motstånd, visserligen tämligen mjuka, men ändå med ordentlig ryggrad. Ändå känns vinet mjukt och solvarmt. Det finns en friskhet från syran som vi uppskattar.
I eftersmaken finns det en hel del örter, lite mörk choklad och ännu mer mörk frukt.

Det här är ingen amaronekopia och det har nog hellre aldrig varit meningen. Det är förmodligen ett vin som tillkommit i Nicolas experimentlusta och som fallit ut väldigt bra. Vintankar gillar det här vinet, som är bra nu och förblir så i flera år framåt.

Betyg 4

Vi har köpt vinet genom goda vänners försorg, som i sin tur privatimporterat det till priset av 20 euro + frakt och skatt.




























l

Qunitarellis Superiore årgång 2005

Vintankar har en förkärlek att kombinera fotboll och vin från Valpolicella. I söndags spelade Sverige mot Lichtenstein, en fotbollsmatch där de svenske bara skulle vinna. Så blev det också, men våra förväntningar på underhållande fotboll var låga. Dessa infriades minsann.
Det gäller då att plocka fram ett vin där förväntningarna är desto högre. Det fick bli en Superiore av mästaren själv: Giuseppe Quintarelli. Nu i version 2005. Det är tre år sedan jag senast drack en Superiore från Quintarelli. Det var då årgång 2000.

Druvblandningen är 55% Corvina och Corvinone, 30 % Rondinella och 15% en blandning av druvorna Cabernet Sauvignon, Nebbiolo, Croatina och Sangiovese.  Druvorna har vuxit på vinstockar som i genomsnitt har en ålder av 30 år.
Geografiskt befinner vi oss i Cerè i Negrardalens östsida.
En del av druvorna (de sent skördade) vinifieras omedelbart, en del druvor torkas och vinifieras som på amaroenevis. Sedan blandas dessa och får ligga på stora fat av slovonsk ek i fem till sju år.

Det här är ett formidabelt vin. Enormt kraftfull, komplext och med en elegans av sällan skådat slag.
Vi dricker vinet över två dagar och kan inte notera den minsta förändring dag två gentemot hur det smakade dag ett.

Doften är stor och omfamnande. Hustruns omedelbara kommentar är att detta måste vara en amarone. Fel men ändå väldigt rätt. Här finns så mycket doft och smak som tyder på amarone. Inte så konstigt då druvkomben är den samma samt delvis har det använts torkade druvor.
Söta, mörka körsbär, torkad frukt, blåa plommon och lite lätta örter är det som vår noterar först av allt.

I gommen är det en explosion av smaker. Mörka mogna plommon, söta mörka körsbär, diverse torkad frukt, lite örter och en del kakao. En fruktsötma som tilltalar oss och detta i samklang med lite tanniner som bjuder på ett elegant motstånd. Visst finns det lite spår av den långa fatlagringen, men det mesta av faten har integrerats med den mörka frukten. Det finns en syra som ger vinet såväl spänst som friskhet. En eftersmak som är såå lååång och komplex.

Ni förstår själva av texten att detta är en smakupplevelse utöver det vanliga. Och då tror vi att vinet kan utvecklas ytterligare. Vi har ett par flaskor kvar som det ska bli spännande att följa.

Vi betalade 44 euro, då vi privatimorterade det. På "Bolaget" kostar den 536 kr.

Betyg 5

19 Glas. Vinbar i Gamla Stan.

Vi bodde på Sven Vintappares hotell i Gamla Stan. Det är runt 20 m till vår favorit bland vinbarer i Stockholm. 19 Glas.
Vi hade lite tid på oss innan vi skulle promenera till "Skatteskrapan", så det fick bli ett glas vin på 19 Glas. Vi beställde som alltid två olika.

Det första vinet är något som helt passerat Vintankars radar. Ett vin gjort på Lidingö med importerade druvor!

2011 8.90 San/Mal
Vi har ett vin gjort på druvorna Sangiovese 78%, Malvasia Nera 18% och en liten slatt om 4% Cabernet Sauvignon. Druvorna är plockade den 22/9 2011 nere i Toscana. Druvorna har sedan fraktats till Sverige där vinet har tillverkats. Vill du ha hela historien, så klickar du på vidstående länk till Högberga Vinfabrik.
Just det här vinet har jäst på ståltankar, därefter har vinet fått ligga till sig i 12 månader på franska och amerikanska ekfat. Det får sedan runt sex månader på flaska innan det börjar säljas. Buteljering ägde rum 2 mars och 26 maj 2013. Ja, allt detta framgår av etiketten.

Ett ganska mjukt och runt vin med smak av mogna körsbär, lite kryddor, en del kakao och aningens lakrits i eftersmaken. Bra syra. Tanninerna känns helt avrundade och mycket behagliga. Vi känner tydliga ekinfluenser med lite vanilj här och var.
Vi blir nyfikna på det här vinet och skulle gärna vilja testa en flaska i lugn och ro. Vinet finns i "Bolagets" beställningssortiment, men kan bara beställas  i kolli om 12 flaskor. Det känns som väl många flaskor bara för att stilla vår nyfikenhet. Priset per flaska ligger på 200 kr.

Det andra glaset var även det från 2011, dock från en annan kontinent. Ett vin gjort på enbart Cabernet Sauvignon, ja nästan, för det finns en slatt Malbec (3,5%) i vinet. Det här är ett vin från den den gamle rockaren Charles Smith. Vintankar har lyckats med att undvika hans viner trots alla lovord som strötts över dom. Verksamheten är förlagd till Walla Walla i delstaten Washington i det nordvästra USA.
Ett trevligt vin med många typiska drag av Cabernet S. Gott, javisst, men samtidigt inget som får oss att jubla eller som sticker ut på något anmärkningsvärt sett. Vi dricker det gärna igen, men inget vi ställer oss i kön för att köpa.
Det doftar av mörka bär, svarta vinbär och plommon i första hand. Här finns lite blyertspenna, en del örter och aningens vanilj.
I munnen är det rejält med mörka bär. Främst är det svarta vinbär som dominerar till en början, men efterhand tillkommer mörka skogsbär och plommon. Här finns en del örter och tydliga inslag av fat.

I beställningssortimentet hos "Bolaget" kostar detta 159 kr. Ett ytterst rimligt pris.

Heaven 23 vs Himlen

Vintankarparet besökte för dryga veckan sedan Heaven 23. Ni vet den där krogen på översta våningen i Gothia Towers alldeles intill Liseberg. En bra restaurang, där deras Räkmacka blivit smått legendarisk.
Nu bar det sig inte bättre än att ett par dagar senare var vi i Stockholm för att se "Evita" med våra vänner M och G. Äta skulle vi göra på Himlen, restaurangen som ligger högst upp i gamla "Skatteskrapan".
Ett sammanträffande som det bara måste bloggas om.

Heaven 23
Vi var inte sugna på någon räkmacka, då vi dagen innan ätit egentillredda skaldjur. Något inte alltför kraftigt var våra önskemål. Vår servitör föreslog "Ankkorv", vilket visade sig vara ett alldeles utmärkt förslag.

Ankkorv, jordärtskockspuré, grillad brysselkål och sidfläsk. Riktigt förbaskat gott. Precis lagom mycket för oss.

Vi beställde två glas vin. Två olika. Det fanns en hel del att välja på. Det gamla vanliga så klart: ripasso, zinfandel, pinot noir etc.
Det fanns också lite mer spännande saker på glas bla en riktigt trevlig Malbec samt två röda från Österrike (Burgenland).
Det var Österrike som vann den kampen.

2011 Zweigelt, Weingut Umathum.
Ett biodynamiskt odlat vin.
Det är gjort på druvan Zweigelt till 100%. Vinstockarna har en ålder på 16-37 år. Jäsning på ståltankar. Vinet får ligga till sig i ca ett år på stora, gamla Österrikiska ekfat.
Färgen är tät och mörk.
Doften har tydliga drag av mörk frukt och köttsaft med en lätt kryddning.
I munnen är det den mörka frukten, de järnhaltiga mineralerna och den lätta tonen av svart peppar vi främst känner och uppskattar. Tanninerna spelar ut sitt register, dock på ett belevat sätt. Till maten känns vinet nästan lite mjukt. Det här var gott och vi dricker det gärna igen.
Betyg 4-
Systembolaget vill ha 169 kr. Vinet finns i beställningssortimentet.


2011 Sankt Laurent, Weingut Rosi Schuster
En liten producent med 9 ha odlad mark. Företaget grundades 1979 och då var det främst Blaufränkish man odlade. Successivt har dom köpt lite vingårdar, så att idag är det Sankt Laurent som utgör den dominerande druvan.Odlingen sker efter ekologiska principer, utan att vara certifierade.
Druvorna jäser tillsammans med skalen i ca 3 veckor på stora ekfat.
Färgen är rätt så mörk, men inte alls lika tät och mörk som den hos Zweigelt.
Här är det röda bär som dominerar doften.
I munnen är vinet omedelbart tämligen stramt. Ordentligt med tanniner som biter, men till maten blir tanninerna ordentligt nertonade. Friska, svala, röda bär är det första vi noterar, tillsammans med en ganska frisk syra. En lätt kryddighet ger vinet en charmig karaktär. Ett lite tuffare vin. Hustrun föredrar Zweigelt. Själv är jag tämligen indifferent. Jag tycker Sankt Laurent har en speciell charm.
Betyg 3+
Vinet finns hos "Bolaget" i beställningssortimentet och kostar överkomliga 149 kr.

Jag vill ge en speciell eloge till Heaven 23 att ha dessa lite ovanligare viner på glas. Det ger ju många chansen att prova något nytt.


Restaurang Himlen
Överst i Skatteskrapan huserar den här restaurangen.

Regnigt och disigt, men utsikten är inget att klaga på.

Jag åt en råraka med löjrom och lite picklad rödlök. Dom hade verkligen inte snålat med löjromen. Rårakan var ytterst delikat. Dom andra åt kungskrabba resp sniglar. Alla var nöjda med maten.
Champagne medans vi valde mat och vi fortsatte med detta till förrätterna.
Champagnen är gjord på nästan lika stora delat pinot noir och chardonnay. Det finns också runt 20% pinot meunier.
I doften lite citrus, gröna äpplen och mariekex.
Smaken är torr och frisk med en trevlig fruktighet. Vi hittar äpplen, lite citrus, aningens exotiska frukten men också en del gula stenfrukter. I avslutet en liten bitter nyans av blodgrape och mineraler.
Gott!!
Betyg 4

Tre av oss åt ankbröst och ankkorv. Den senare förgylld med lite anklever. Hur gott som helst. Hustrun åt en grissida med bl a kantareller och selleripuré. Hon var mycket nöjd med detta.

2008 Finca Villacreces
Ett vin från norra Spanien från distriktet Ribera del Duero. Druvorna är 95% Tempranillo och 5% Cabernet Sauvignon, som vuxit på den 60 ha stora vingården Quintanilla de Onésimo i Valladolid. Alldeles i närheten ligger den berömda vingården Vega Sicilia.
Vinet har legat till sig i 16 månader på franska ekfat.

Färgen har en mörkröd nyans med en del violetta stråk.
Doften präglas av mörka bär (blåbär/björnbär) och en hel del rostade fat.
I munnen återkommer de mörka bären, men nu i sällskap med lite fräscha kryddor, lätta kalkstensmineraler och aningens lakrits. Hyggligt lång eftersmak med lite kakao, kaffe och aningens kola. Hela tiden finns de mörka bären med oss.
Det dricks inte så mycket Tempranillo hos Vintankar, men efter denna flaskan undrar man ju varför.
Betyg 4

Vi bodde på Sven Vintappares hotell i Gamla Stan. Ett litet hotell med charmiga rum. Gårdagens regn hade nu övergått till ett soldis. En underbar promenad till Centralen fick avsluta Stockholmsäventyret den här gången.

Campo Inferi. Ännu en fantastisk amarone från Brunelli

Läsare av den här bloggen vet att när det är CL-fotboll, ja då dricks det amarone hos Vintankar. Den här amaronen drack vi för ett par veckor sedan. Av någon oförklarlig anledning blev inlägget aldrig färdigskrivet förrän idag. Vi kan återigen konstatera vilka fantastiska viner det görs av Brunelli. Deras Campo Del Titari hyllade jag för 14 dagar sedan.
Jag upprepar att den som är i Valpolicella måste bara göra ett besök hos dom. Vårt besök i somras skrev jag om på Amaroneguiden.

2009 Campo Inferi
Brunelli gör tre amaroneviner. Två av dom är att betrakta som prestigeamarone dvs dom görs endast de år då förutsättningarna är de bästa för att få fram ett vin utöver det vanliga.

Druvmixen är 70% Corvina, 25% Rondinella och 5% Corvinone. Dessa har växt på vinfältet med samma namn som vinet, där röd lera och kalksten dominerar.
Runt fyra månader får druvorna torka för att sedan jäsa i 40 dagar i låg temperatur. I nästan tre år får vinet sedan ligga till sig på 18 hl stora ekfat innan det buteljeras, därefter ytterligare ett år på flaska, innan det släpps ut på marknaden.
Runt 5 000 flaskor produceras.

Vi dricker vinet under två dagar. Vi häller upp vinet i våra glas två timmar innan det ska drickas. En luftning som är ett måste. Vi har några hårdostar som får utgöra sällskap

Vi kan säga det med en gång att det här är ett lysande vin. En amarone som vi verkligen gillar. De intrycken vi fick i somras då vi provade vinet hos Brunelli, ja det lever vinet upp till även så här på hemmaplan. Med detta sagt så tar vinet oss inte med samma storm som "Campo Del Titari" gjorde för knappa två veckor sedan. Å andra sidan är det få viner som gör det!!

Vi möts av en härlig amaronedoft med mörka körsbär, kakao och aningens örter. Precis som hos "Titari" hittar vi inga russintoner och kan bara ana oss till lite torkad frukt. Doften är inte så kraftfull utan lite mer försiktig och elegant.

I munnen så får vi en amarone som känns lite stramare och smakerna är inte riktigt lika utvecklade som hos "Titari". Detta till trots så är det ett kraftfullt och mäktigt vin med massor av söta, mörka, fullmogna körsbär. Här finns lite mörk frukt, en del örter, kakao och aningens torkad frukt (dock inga russin). En bra syra. Tanninerna är precis som "Titarin" klart närvarande. Eftersmaken är riktigt lång och ljuvlig. Vi får den där härliga lilla bitterheten i avslutet. Vi kan också notera lite känsla av alkohol, men den kommer att försvinna inom något halvår.

Betyg 5-

Vi har privatimporterat våra flaskor. 37 euro + frakt +skatt. Hos Systembolaget kostar den 640 kr.

Monte Carbonare från systrarna Suavia

Till fisksoppan vi hade härom dagen drack vi en Soave.

2012 Monte Carbonare
Producenten Suavia har sin verksamhet i de västra delarna av Soave, några mil öster om Verona. Det är dom tre systrarna Meri, Valentina och Alessandra som driver företaget.
Vi drack 2011:an tidigt i våras och då tyckte vi så här. Nu är det ny årgång, men också en radikalt ändrad flaska, men inte innehållet.

Bilden är kopierad från Clubamarones hemsida

Det här är ett vin gjort på druvan Garganega till 100 %. Druvorna har fått jäsa på stålfat. Vinet har sedan fått runt 15 månaders uppfostran på stålfat innan det buteljerats. Slutligen tre månaders vila i buteljen innan det är moget för marknaden.
Det görs ca 30 000 flaskor av den här Soaven.

Färgen har en blekgul ton med lite ljusgröna stråk här och var.

Vi gillar den här Soaven. Det finns en skön renhet och friskhet över det här vinet som imponerar på oss. På något sätt ett urtypiskt Soavevin, möjligen kan mineral/skiffertonerna föra tankarna åt rieslinghållet.

Doften känner vi igen från årgång 2011. En finstämd citrusblandning, gula stenfrukter, lite toner av skiffer och en svag blommighet i bakgrunden.

Smaken är lite mer komplex med fina äpplesyror och en god citruskompott, som startar upp smakintrycken. Efterhand tillkommer, päron, persika och finmalda kryddor. I avslutet blir mineralerna tydliga och visar därmed att druvorna vuxit i en vulkanrik jord. Lite mera gula sten frukter, lätta vita blommor och en servil ton av honung. Ja, allt detta smyger sig fram i avslutet.
Vi gör tummen upp.


Betyg 4


Vinet finns på "Bolaget" till priset av 200 kr.

Tenuta Sant Antonio

Det här är en producent som Vintankar har höga tankar om.
Selezione Antonio Castagnedi har varit lite av vår "husamarone".

Vi har den senaste tiden druckit deras röda viner, som  finns tillgängliga på Systembolaget.
Det har resulterat i en artikel på Amaroneguiden, där jag är gästskribent.

Göteborgs Vinhus + Barrique = Sant

Nu börjar det hända lite trevliga saker i den göteborgska vinvärlden. Den 1 oktober startades ett samarbete mellan Göteborgs Vinhus och Barrique.  
Göteborgs Vinhus har en laddning viner i sitt sortiment, men har också tänkt samarbeta med andra små importörer för att få ner logistikkostnaderna.
På Barrique är det meningen att vinerna ska finnas. Det ska gå att kunna köpa vinerna glasvis, så att du som kund ska kunna smaka på det vinet du tänkt köpa.
Tillsammans ska dom  arrangera provningar, winemakers dinner mm.
Den som vill klickar på ovanstående länkar och kan då läsa lite mer om hur det hela är tänkt att fungera.
 I söndags var det Premiär. Det bjöds på en urgod buffé och provsmakning av de sex viner som ingår i den första vinlådan.

Rolf, ägare av Barrique och också involverad i Göteborgs vinhus, tar emot gästerna.

Kenneth, en av ägarna bakom Göteborgs Vinhus presenterade Bordeauxvinet som ingår i premiärlådan.
Det var också det vinet hustrun och jag uppskattade mest.

Magnus från Göteborgs Vinhus i ett entusiastiskt samtal med en av besökarna.

En av lådans vita viner är en Riesling från Weingut Thörle.

Vinet har en trevlig doft med inslag av äpplen, päron och tydliga mineraler.
Ett ungt vin, där smaken är frisk med en härlig syra. Här finns äpplen, päron och citrus. I avslutet dyker toner av mineraler upp.
En riktigt god riesling för vardagsbruk.

Jag kan inte hitta detta i "Bolagets" sortiment.

Det andra vita vinet är en Sauvignon Blanc från Spioenkop, Western Cape, Sydafrika.
Här finns det ordentligt av fläder, nässlor och krusbär i såväl doft som smak. Inte alls lika aromatisk som en del Nya Zeeländska, mer mot det man möter i Sancerre. Lite flinta, päron och aningens örter i eftersmaken.
Det här vinet kommer att göra sig bra till många av höstens skaldjursmåltider.

191 kr kostar detta i beställningssortimentet.

Ett portugisiskt vin från producenten José A.L. da Mota Capitão 
Druvmixen är ungefär en tredjedel vardera av Cabernet Sauvignon, Aragonez och Touriga Nacional. Odlade på Peninsula de Setubal. Vi befinner oss några mil söder om Lissabon.
Mörk frukt, en del kryddor, bra syra och väluppfostrade tanniner. Ett vin som lämpar sig för många av höstens grytor.

Priset i beställningssortimentet är 149 kr

En trevlig Pinot Noir från Oregon av producenten Dobbes Family Estate.
I doften känns röda bär, lite blommor och lite våt jord.
De röda bären (körsbär, hallon) står i centrum och backas upp av lite kryddor. Bra syra och snälla tanniner gör det till ett gott och lättdrucket vin.

I beställningssortimentet kostar detta 169 kr

Ett vin gjort på druvan Tempranillo till 100%. Producent är Bodegas Les Useres från Castellon-provinsen i nordöstra Spanien.
Kompott på röda och mörka bär, lite balsamico och lätt rostade fat.
Ett helt OK vin, men vi tänder inte riktigt på detta.

Jag hittar inte detta i "Bolagets" sortiment.

Ett Bordeauxvin från 2009 gjort på druvorna: Cabernet Sauvignon 45%, Merlot 35% samt 10% vardera av Cabernet Franc och Petit Verdot. Vinstockarna är runt 40 år gamla.
Chateau de Lamarque ligger på den västra sidan av floden Gironde i området som heter Haut-Medoc. Den som vill veta mer så finns det en informationsrik hemsida.

Hustrun utbrister " Det här var gott. Vi brukar väl inte gilla Bordeaux så mycket". Så är det. Vi har haft svårt att hitta rätt bland Bordeauxvinerna. Det är här är en av de bättre vi druckit de senaste åren. Hygglig mognad redan nu.
I doften hittar vi lite svarta vinbär och andra mörka bär, våt jord, läder, mocca och lite blyertspenna.
Även smaken domineras av relativt mogna bär såsom svarta vinbär, slånbär, blåbär och så ett lite rödare inslag av skogshallon.Här finns också en del örter och kakao.
Trevlig syra. Tanniner finns det, men dom har rundats av och är beskedliga.
Vi gillar verkligen det här bordeauxvinet. Det är för hustrun och mig den riktiga pärlan i den här samlingen.
Vinet finns i beställningssortimentet för 261 kr.


Ovanstående sex viner säljs i en premiärlåda för 990 kr. Den finns tillgänglig i beställningssortimentet med nr 78485.
Ett bra pris för sex mycket användbara och matvänliga viner.
Vi kommer att beställa en låda, men vi kommer också att göra en separat beställning av Chateau de Lamarque 2009!!

La Vida al Camp. Kravmärkt Cava.

Vintankar fick för någon vecka sedan ett varuprov från Mondowine ( ingår i PrimeWine Group). Det var en Cava som inte bara var EKO-certifierad utan även kravmärkt. Det senare bl a för villkoren som lantarbetarna arbetar under.

Producenten har samma namn som Cavan och håller till i Penedes i nordöstra Spanien, några mil söder om Barcelona.

Druvblandningen är 45% Macebo, 45% Xarel-lo och 10% Parellada. Varje vingårdsläge skördas för hand och jäses på rostfria ståltankar, därefter blandas musten och en andra jäsning sker på butelj. Cavan lagras på sin jästfällning i ca 15 månader, för att därefter degorgeras.


Det doftar av gula äpplen, mogen citrus, lite kex och våt grusgång.

I munnen känns cavan ungdomlig, frisk och mycket torr. Ja, nästan lite stram. Här finns friska gula äppelsyror, mogen citrus och lite exotisk frukt. Smaken har en hyfsad längd och på slutet tillkommer lite steniga mineraler, päron och en lätt örtighet samt en liten bitterhet som påminner oss om mogen grapefrukt.

Detta är en trevlig, enkel och matvänlig Cava.

Betyg 3+

På Systembolaget kostar den 109 kr. Prissänkt från 129 kr i september.