Midsommaraftonens viner: Chateauneuf-du-Pape, Priorat, Brunello, Blaufränkisch och Amarone.

Det blev grillning av entrecoter från Tjolöholms Gård på midsommaraftonens kväll. En vinprovning hör till.

2008 Signature Domaine La Barroche
Vi har en druvblandning, där Grenache utgör  två tredjedelar, en liten slatt Cinsault och resten Mourvedre och Syrah.
Grenachen har legat på stora ekfat medan Syrah och Mourvedre legat på begagnade barriquer Lagringstiden är runt 18 månader.

Doften är kraftig och fylld av mörka bär och örter. Alldels underbart!
I munnen är det mjukt och runt, men med en finkalibrerad syra som ger en bra friskhet. Tanninerna har med åren blivit mjuka. Ja nästan sammetslena, men ändå med ett visst grepp. Mognadstoner har börjat infinna sig.
Frukten består av björnbär, hallon, körsbär och blåbär. Här finns några rejäla nypor provencalska örter. Lång eftersmak med mera frukt och örter, men också lakrits, mörk choklad och en liten violpastill.
Riktigt gott är det idag. Känslan är att det nog är bra nära sin topp.
Betyg 4+
349 kr var priset 2010, då vi inhandlade det på SB.

2012 Salanques.
Även detta vin är Grenachedominerad.
Det här vinet drack vi för ett par veckor sedan och visst levererar det på samma fina sätt den här kvällen. Betyget kvarstår från förra gången, så den som vill veta mer om vin och intryck får klicka här.
Betyg 4+

2009 Campo Giovanni Brunello di Montalcino
Detta är en trotjänare hos Vintankar. Jag har provat och skrivit om det tidigare, men då har det gällt årgångarna 2005, 2006 och 2007. Årgång 2009 drack jag för ett år sedan och skrev då så här. Ett år har gått. Inte så mycket har hänt. Det är fortfarande ett riktigt bra vin och som redan nu är tillgänglig.

Jämfört med de två tidigare vinerna känns det här lite lättare och med en ljusare ton i såväl doft som smak samtidigt som stramheten är större.
Här finns en mycket bra frukt, som är av det rödare slaget: körsbär, hallon, röda vinbär. Doften är tydlig, men inte alls så kraftig som hos de två tidigare vinerna. Även om det känns ljusare så finns det också en mörkare ton i bakgrunden i form av björnbär och läder. Kryddor och örter finns där. En stor och bra syra som tillsammans med distinkta tanniner ger vinet dess stramhet. Eftersmaken är längre än medel och där får vi lakrits, tobak och mogna lingon.
Jag gillar det här vinet speciellt när det serveras en god entrecote.
Betyg 4+
Priset på SB är 351 och nu är det årgång 2011 som gäller.

2014 Blaufränkish Alte Lagen
LM hade med sig det här vinet. Ett spännande och lite annorlunda vin jämfört med kvällens tre andra viner.
Producenten Weingut Judith Beck hittar vi i Burgenland i Österrike. I närheten av Gols strax öster om nordspetsen på Neusiedler See
Den 15 ha stora vingården odlar främst blåa druvor: Zweigelt, Blaufränkisch, St Laurent och Pinot Noir. Odlingen sker enligt biodynamiska principer.

Vinet har fått spontanjäsa i öppna trätunnor. Det har också fått ligga till sig i knappt ett år på begagnade barriquer.
Färgen är mörkt rubinröd med lite blålila nyanser.
I doften hittar vi mycket kryddor framförallt vitpeppar, men också en hel del skogsbär.
I munnen är det den fina frukten och kryddorna som attraherar oss. Här finns såväl ett mörkare inslag från björnbär och blåbär som ett lite rödare av körsbär och röda vinbär. I kryddväg är det pepprigheten som dominerar. En bra och rak-fram-syra ger vinet en stor friskhet. Tanninerna biter och tar för sig rejält utan att det för den skull blir allt för ansträngande.

Helhetsintrycket blir gott. Slankt och stramt med fin frukt och rejäla omgångar kryddor. Spännande. Vi blir lite småsugna på att utforska den här druvan lite mer.
Betyg 4
Vinet ingår inte i SB:s sortiment.

Till osten fick det bli en amarone från Monte Santoccio. Vi besökte dom förra året och du kan läsa om vårt besök här.

2010 Amarone Monte Santoccio
Druvmixen är 40% Corvina, 30% Corvinone, 25% Rondinella  och 5% Molinara.
Druvorna har fått torka i ca 90 dagar innan vinifieringen börjar. Vinet har därefter fått ligga till sig runt 36 månader på tonneaux (stora ekfat).

Jag drack den här amarone för ett år sedan. Samma fina ungdomliga frukt nu som då.
Doften domineras av den mörka frukten, men visst lite torkad frukt och örter gömmer sig där bakom. Mer elegans än kraft.

I munnen blir det än tydligare att vi har en ung amarone i våra glas. Friskheten, lite stramare och slankare än många andra amaroneviner. Naturligtvis finns de typiska söta, mörka körsbären där tillsammans med en försiktig torkad frukt. Den lätta tonen av örter, kakao och vanilj finns där i bakgrunden. En lång mörkfruktig eftersmak med kvalitetschokladens lilla bitterhet som signum.
Betyg 4+
Vår flaska är privatimporterad . Den kostade runt 300 kr inkl frakt och alkoholskatt.

Roséchampagne Damien Hugot

Midsommaraftonen startade med moln och lite kvalmigt, men mitt på dagen sprack molntäcket upp och vi fick en magisk dag. I den gassande solen startade sillunchen med en välkomstdrink. Det kändes som ett typiskt bra tillfälle för roséchampagne.
Det här är flaska nr två av den lilla laddningen jag köpte hem för ett par veckor sedan. Vad vi tyckte om deras Millésime 2008 kan du läsa om här.

m

Vinet är gjort på druvan Chardonnay som kommer från deras vingårdar i Chouilly och Cramant samt Pinot Noir som kommer fån en liten vinlott strax utanför Epernay. Har jag förstått saken rätt så är Pinot-druvorna från 2010 och Chardonnay-druvorna från 2012. Vinet degorgerades 20150606.

Färgen har en härlig laxrosaton med någon liten dragning åt hallon

I doften hittar vi röda bär, lite citrus en subtil mineralton som drar åt snäckskal

I munnen blommar det ut och bjuder på smultron, hallon, röda äpplen och lite blodapelsin. Vi tilltalas av friskheten och tillgängligheten. I eftersmaken mineraler och den där härliga lilla bitterheten från blodgrape.

Här finns både charm och karaktär och smakar som vi vill att en roséchampagne ska göra.
Där i solgasset gick flaskan åt med en svindlande hastighet.

Vintankar är ju frälst på Gossets Grand Cru Rosé.
Riktigt dit når den inte, men det är inte så långt därifrån.

Betyg 4+

Jag köpte ett paket om fem olika Champagner från Damien Hugot. Uppskattningsvis låg den här på dryga 400 kr.
Detta är den värd mer än väl

La Grola vs Brolo Campofiorin Oro

Vi har de senaste dagarna provat två olika viner från de båda jättarna (i Valpolicella). Allegrini vs Masi. Båda vinerna har Corvina som huvuddruva (90 resp 80 procent) och båda vinerna innehåller osoleta (10%). Vad som framförallt skiljer vinifieringen åt är att Brolo Campofiorin genomgår en andra jäsning.

2012 La Grola.
Allegrini är ett familjeföretag baserat i Fumane i Valpolicella Classico-området. Företaget äger i dag drygt 70 hektar vingårdar. De mest kända vingårdarna finns på kullen La Grola, dels vingården med samma namn som kullen, dels den högt rankade vingården La Poja på högplatån högst upp på kullen. 
Sedan ett par år tillbaks har Allegrini också skaffat sig vingårdar i Toscana.

Vinet är gjort på druvorna Corvina (90%) och Oseleta (10%), som vuxit på just ovan nämnda vingård, vilken också givit namn till vinet. Druvorna får jäsa var för sig på ståltankar.
Vinet har fått ligga ca 16 månader på ekfat, varav 20% varit nya ekbarriquer. Två månader innan buteljering blandas vinerna och får "gifta sig" med varandra. Slutligen får vinet runt tio månader på flaska innan det anses redo för marknaden.

Doften är hyfsat stor och den känns väldigt typisk för Corvina med sina tydliga körsbärstoner, men här finns också sv vinbär, kryddor och en del inslag från fathanteringen.

I munnen återkommer körsbären och de svarta vinbären, men nu förstärkta med björnbär och blå plommon. Här finns en hel del kryddor. Syran är bra och ger vinet en ordentlig friskhet. Trevliga tanniner smånafsar i gommen. Eftersmaken är medellång och det är först i den som vin noterar drag från fatlagringen.
Vinet känns friskt men också mjukt och är helt klart för att drickas nu. Även om det kan kännas lite inställsamt, så upplever vi det inte som mesigt.
Vinet ingår i Systembolagets fasta sortiment, så det finns i ett flertal butiker. Priset är 169 kr och vi anser det prisvärt.
Betyg 3+



2011 Brolo Campofiorin Oro.
Ett vin från den stora vinfirman Masi. Vi besökte dom förra året. Du kan läsa om detta här.

Vinet är gjort på Corvina (80%), Rondinella (10%) och Oseleta (10%). Druvorna kommer från en enda vingård "Brolo di Campofiorin" som ligger i byn Valgatara di Marano (någon mil sydost om Fumane) i Classico-området.
Vinet har fått dubbeljäsa och på så sätt påminner det om Ripasso, men det klassificeras numer som ett IGT-vin.
Vinet har fått ligga i nästan två år på 600-liters ekfat och sedan fyra månader på flaska innan det börjar att säljas.

Även här är doften hyfsat stor och Corvina-lik med sina tydliga aromer av mörka körsbär, kakao och kryddor. Ett visst inslag av fatlagringen kan vi också notera.

I gommen känns det här vinet lite stramare med tydligare tanniner. Detta trots att vinet är ett år yngre. Här finns en hel del mörka körsbär, blåa plommon och skogsbär. Gott om örter/kryddor. En bra syra samt en eftersmak som är något längre än medel och där mörk choklad, lakrits och lite espressokaffe kommer fram.

Det här är ett vin gjort för sommarens grilltillställningar. Det är riktigt bra redan idag, men vi tror det kan utvecklas en del de kommande åren.

Betyg 4-

Det kostar 209 kr på Systembolaget och verkar finnas i många butiker runt om i landet.

Sammantaget kan vi konstatera att det här är två bra viner som finns i det ordinarie sortimentet. Båda är bra representanter för Valpolicellaviner. Vi är personligen mer attraherade av dessa viner än många vanliga ganska utslätade ripassoviner som "Bolagets" butiker översvämmas av.
Båda gör sig bra till sommaren grillrätter. La Grola till lite snällare saker och Brolo Campofiorin till de mer bastanta köttbitarna.

2006 Amarone Le Guaite di Giulietta

För ett par månader sedan kom den nya årgången av Le Guaite di Giulietta. Vi var ju rejält imponerade av årgång 2003, så det är klar vi måste köpa ett par flaskor av 2006:an.

Detta är en liten producent, som vi hittar i de östra delarna av Valpolicella, närmare bestämt någon mil nordost om Mezzane di Sotto. Vingården (Mezzane di Sopra)ligger på en höjd av 350-400 meter över havet.

Förutom Amaronen så tillverkar dom Ripasso, Superiore, Rosso Veronese och Recioto.

Amaronen görs på druvorna 35% Corvina, 35% Corvinone 20%, Rondinella samt 10% andra druvor.

Vinet har fått ligga till sig i tre år på nya franska ekfat, sex månader på ståltank och fyra år i flaska.

Även årgång 2006 levererar på ett underbart sätt. Vi luftar den runt två timmar innan vi avnjuter den till Sveriges sista match i fotbolls-EM. 

Här finns en intensiv doft av mörk frukt, örter och torkad frukt med bl a en finstämd russinton. Väldigt mycket amarone helt enkelt.

Smaken är intensiv, kraftfull och samtidigt mjuk. Till en början är det den mörka frukten, bestående av söta, mörka körsbär, björnbär, svarta vinbär och blåa plommon, som dominerar. Ett rejält tryck i frukten. Efter en liten stund möts vi av en komplex örtsamling och strax därpå en hel del torkad frukt läs russin, fikon, dadlar. Det finns en bra livgivande syra samt små nätta, sammetslena tanniner.

Eftersmaken är så där utdragen och lång med mer frukt som kompletteras av mörk choklad, krossade körsbärskärnor samt lite espressokaffe.

Det råder en samstämmighet och balans mellan alla smakerna, som är förpackade på ett elegant sätt.

Detta är en amarone helt klar för att drickas nu, idag, men ge vinet runt två timmar i karaff för att få ut maximalt. 

Kan det utvecklas ytterligare? Kanske något, däremot kommer det nog att ligga på den här höga nivån i flera år till, så det är ingen brådska att öppna dom kvarvarande flaskorna.

Betyg 4+

Priset på Systembolaget är 649 kr.

2011 Amarone Pergole Vece från Le Salette. Nr 50.

Jag fick ett mail för ett par veckor sedan om en ny amarone på Systembolaget dvs i beställningssortimentet. Det visade sig vara en av de tre jag saknar för att nå Henrikr Ungerths 52 favoriter. Jag har skrivit om det här lite nördiga projektet här. Nu återstår det endast två för att listan ska bli komplett. De som saknas är
- Ca´La Bionda - Vigneti di Ravazzol
- TB Vigneto Alto Tommaso Bussola
Två besök i Verona och Valpolicella är inbokade, så mina förhoppningar att hitta dessa är hög.
Åter till kvällens vin.

Le Salette har en lång historia i Valpolicella. Den nuvarande ägaren/vinmakaren Franco Scamperle är fjärde generationen. Han övertog familjegården i början på 1980-talet. Du hittar den i centrala Fumane. Idag äger man runt 20 ha vinmarker spridda lite här och där i Valpolicella Classico bl a Conca d´Oro i Sant´Ambrogio, Monte Masua i San Floriano och runt Fumane Cà Carnocchio, I Progni och Cà Melchiori.
I deras portfölj ingår en Valpolicella Calssico, en Ripasso, tre amarone och där Pergole Vece är deras prestigeamarone, två recioto, en passito bianco, ett rosévin på 100% Molinara samt IGT-vinet Ca´Carnocchio

Pergole Vece är alltså deras prestigeamarone och görs endast de år druvorna håller högsta kvalitet. Den är gjord på 80% Corvina och Corvinone samt 20% Rondinella och Oseleta. Druvorna kommer från deras äldsta vinfält
Druvorna får torka i knappt sex månader. Vinet får ligga på barriquer i 36 månader och slutligen åtta månader på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Visst finns det en fruktsötma men sockret har fått jäsa ut helt och därmed är alkoholhalten hela 16,5 %. Direkt då vinet hälles upp på glas kan man notera detta, men efter någon timma är alkoholtonen som bortblåst. Socker halten i vinet uppgår till endast 1.96g/l.

Det är en stor och mäktig doft, som efter någon timma i glaset, når oss. Här finns massor av mogen mörk frukt såsom körsbär, blåa plommon och skogsbär. En lättsam kryddighet där svartpeppar sticker ut lite extra. Aningens espresso och kakao i bakgrunden. Ett riktigt doftvin!!

I munnen är det kraftfullt och mjukt på en och  samma gång. Här finns en intensiv smak av söta mörka körsbär, torkad frukt, blåa plommon och björnbär. Ett tydligt inslag av örter och kryddor kan också noteras. En bra syra ger vinet friskhet.
Tanniner finns det, visserligen sammetslena, som bjuder på det där trevliga lilla motståndet. Oseletan gör sig påmind.
Eftersmaken är lång, riktigt lång och ljuvlig. Massor av torkad frukt, mörk choklad, lite espressokaffe och krossade körsbärskärnor i avslutet.

Helt enkelt en fantastisk amarone med både elegans och balans i smakerna. Inte för mycket, inte för lite. Allt sitter på plats.
Det här är ett vin som gör sig bäst till lite hårdostar, till en fotbollsmatch eller vid en stund av kontemplation. Ett glas (15 cl) varar väldigt länge.

Betyg 5- 

Priset är 840 kr på Systembolaget. Det är klart det här är mycket pengar för en flaska vin, men en flaska räcker till ett glas för 7-8 personer. Det blir då dryga  hundralappen per glas. Jag utlovar en sjusärdeles vinupplevelse. Och vin ska avnjutas i sällskap med andra goda vänner.

2008 Millésime Extra Brut från Damien Hugot

Importören Cavisten Vinhandel skrev på forumet Finewines om en producent av champagne som dom börjat samarbeta med. Det hela lät spännande, så vi beslöt oss för att testa några champagner från Damien Hugot.

Damien Hugot började göra champagne under eget namn i början på 1990-talet. Han hade tagit över 3 ha av sin fars vinmarker i Chouilly (någon mil öster om Epernay). Idag äger han 6 ha det mesta runt Chouilly, men också lite Pinot Noir i utkanten av Epernay samt några odlingslotter i Cramant. En stor del består av gamla Chardonnayrankor planterade 1927, 1951 och 1957. Hela årsproduktionen ligger idag på ca 25 000 flaskor. Dessa fördelas på Brut Blanc de Blancs, Millésime (görs endast vissa år), Grand Cru Vieilles Vignes samt Brut Rosé.
På vinifieringssidan är det rostfritt stål som gäller förutom Vieilles Vignes som får 6 månader på gamla Bourgognefat.

Extra Brut 2008 Millésime
Detta blir den första som vi provar utav hans viner. I lördags fick den utgöra sällskap till en krabbsufflé.

Den är gjord på enbart Chardonnaydruvor, som vuxit på gamla stockar i Cramant. Dosagen är endast 3,5 g/l och den degorgerades 20150606.

I doften hittar vi först gröna äpplen, lite senare även en del bokna äpplen. Här finns citrus och ett tydligt inslag av mineraler som drar mot flintasten. En lätt touch av rostat bröd, aningens sommarblommor och unset mandlar kan vi också notera. Genomgående en bra friskhet.
Sammantaget är det inbjudande och har en trevlig framtoning.

I munnen är det så klart torrt med stor friskhet. Väldigt lättdrucket. Rent  av törstsläckande, men ändå med egen och stor karaktär.

Gott och lättdrucket är en livsfarlig kombination. Flaskan försvinner i ett nafs.
I gommen känner vi gula och gröna äpplen. Precis som i doften finns här ett inslag av att äpplena är lätt bokna. En hygglig portion citrus, mariekex och massor av mineraler sätter vi upp på pluskontot. En lättsam kryddighet höll jag på att glömma. I avslutet finns en härlig liten bitter ton som drar åt grapehållet.
Visst är den här champagnen ung idag, men just nu i ett riktigt bra drickfönster. Jag tror den kommer att utvecklas ytterligare med smaker som kommer att få ett större djup.
Svårigheten är att hålla tassarna borta, då den är så drickvänlig just nu.

Betyg 4+

En annan som testat sig igenom Damien Hugots sortiment är Winepunker.
Från och med 1 juli finns flertalet av Damien Hugots champagner i beställningssortimentet. Priset för just den här kommer att ligga några tior över 400 kronorsstrecket.
Visst kommer det att bli ett köp från vår sida.

















k

Bristlylåda nr 6. Viner från Elio Sandri.

Det damp ner ett mail från Gabriel på Bristly Wine. En ny låda från en producent i Piemonte. Det hela låter mycket spännande, så jag är snabbt på tangentbordet och knappar in en beställning. Den blev slutsåld tämligen omgående, men ni som inte hann eller blir lockade av det här blogginlägget kan jag trösta med att det kommer fler lådor

Producent är Cascina Disa, bakom den står idag Elio Sandri . Vi befinner oss i utkanten av Monforte d´Alba i Perno-området. Det här är historisk mark, här har det gjorts vin i flera sekler. På 1400-talet låg här ett kloster som bl a ägnade sig åt vinframställning.
1965 köptes egendomen av Elios pappa, sedan 2000 är det Elio som ansvarar för verksamheten. Vingården är på ca 7 ha. Han arbetar med stora gamla ekfat, en naturlig jäsningsprocess, bekämpningsmedel är bannlysta istället slås gräset mellan rankorna två ggr per år. Det är m a o bra nära det vi kallar organisk odling. Han är inte intresserad av att få verksamheten certifierad.
Idag gör han en Barbera, en Dolcetto, en Langhe Nebbiolo, en Langhe Rosso och en Barolo (Riserva).

Vi har de senaste dagarna provat två av hans viner.

2013 Dolcetto d´Alba
Druvorna planterades 1977. Vinifikationen sker på cementtank.
Det börjar med en doft som vi förknippar med regnvåt jord, fin frukt, lätta örter och blyga violer

I munnen är det slankt med en frisk framtoning. Här finns en härlig fruktighet med en bra blandning av blåa plommon, hallon och lite ljusare körsbär. En ordentlig och trivsam syra och med tanniner som vet att bita på ett behagfullt sätt.

 En god portion steniga mineraler. Lite örter/kryddor. Och så ett avslut med en lätt imponerande bitterhet, som för mina tankar till krossade körsbärskärnor.
Utan tvekan en av de bättre Dolcettos jag druckit.

Betyg 4+

2013 Marapika, Langhe Rosso
Ett vin gjort på en blandning av Nebbiolo, Barbera och Dolcetto. Druvorna kommer från lite yngre vinrankor.

I doften hittar vi en lätt jordig ton som piffas upp av rosor, hallon och körsbär. Vi noterar även lite örter och en tydlig stenig mineralton.
Kanske inte så stor, men ändå tydlig.

I munnen är det en trevlig lite återhållen smak av främst mörka bär som hallon och björnbär vi känner. En balanserad och finstämd syra som tillsammans med de livgivande tanninerna gör detta till ett bra vin till pizzan och pastan.
Visst finns här också örter, lite körsbär, någon subtil blommighet och steniga mineraler.

Även Marapika är gott. Vi dricker det gärna igen, men Dolcettons höjder når det inte.

Betyg 4-


Vi betalade 1 050 kr för en låda som innehöll:
- 2 Dolcetto
- 2 Marapika
- 1 Langhe Nebbiolo (2014)
- 1 Barolo Riserva (2009)

Vi fyller på vårt förråd, då lådan återkommer. Visst vore det trevligt om Dolcetton gick att köpa separat. Lite nyfiken på Barberan blir vi också.

2010 Brunello di Montalcino, Uccelliera

Hos Coop i Frillesås hade vi inköpt entrecoter från Tjolöholms Gård (dryga milen söder om Kungsbacka). Ett riktigt bra kvalitetskött fordrar så klart ett bra vin.
Det fick bli en Brunello di Montalcino från den hypade årgången 2010. De Brunellos vi smakat från det här året har alla levererat på ett strålande sätt, så vi späder på "hypen".
Alla viner med beteckningen Brunello di Montalcino måste till 100 % vara gjorda på vissa kloner av druvan Sangiovese.

Producenten Uccellieras håller till i den lilla byn Castelnuovo dell´Abate någon mil söder om själva staden Montalcino. Vinfälten ligger på 150-300 m över havet.
1986 köpte Andrea Cortonesi den här vingården, som då omfattade ett mycket gammalt stenhus (boningshus) samt 4 ha mark varav en halv var planterad med vinrankor. Han är sprungen ur en jordbrukarfamilj och har arbetat på fälten sedan han var en liten grabb.
Idag omfattar ägorna drygt 6 ha och det mesta är vinodlingar. 0,1 ha är Cabernet Sauvignon, 0,18 ha Merlot och resten Sangiovese med de speciella Brunello-klonerna.
Totalt produceras runt 50 000 flaskor som fördelar sig på: en Brunello Riserva, en Brunello och en Rosso di Montalcino samt ett IGT-vin med 20% Merlot, 10% Cabernet S och resten Sangiovese

Kvällens vin är deras "vanliga" Brunello. Just det här vinet får ligga mellan 24 och 36 månader (beroende på årgång) på fat av slavonsk eller fransk ek. Slutligen ytterligare sex månader på flaska innan det anses moget för marknaden.

Färgen har en intensiv rubinröd ton med stråk av övermogna granatäppel-nyanser.

I doften hittar vi mörka, bär, läder, piptobak samt en hel del kryddor och rökta charkuterier. En ganska stor doft som är rätt så komplex.

I munnen känns vinet förvånansvärt mjukt och runt trots sin ungdom. Naturligtvis finns det tanniner. Och visst biter dom, men på ett ytterst sympatiskt sätt. Det finns en ungdomlig friskhet med en väldigt bra syra som får mig att tänka på röda vinbär.
I smakväg är det först en underbar mörk frukt med körsbär och björnbär som vi möts av, men det är komplext så lite rödare bär med hallon och röda vinbär finns där också. En härlig örtighet, kryddor, rökta charkuterier och lakrits ligger lite som lager på lager. Mycket lång eftersmak förgyller stunden.
Helt enkelt ett helt suveränt vin.
Underbart till våra grillade entrecoter, men den sista slatten är fenomenalt god helt på egen hand i slutet på kvällen.

Betyg 4++

På "Bolaget" är priset 550 kr. Vår flaska är privatimporterad och då betalade vi 40 euro plus svensk alkoholskatt.

Champagne Brut Rosé från Marc Hebrart

Vinforumet Finewines (gratis medlemsskap)  har varje månad något man kallar "Låt oss dela en pava över nätet". En av forumets medlemmar väljer månadens vin. De som är intresserade köper och provar vinet. Den som vill lämnar en egen recension. I juni blev det en roséchampagne. Vad medlemmarna tyckt så här långt hittar du i den här tråden.

Historien börjar 1963 med att Marc Hebrart flyttar till Champagne. Tar över en liten vingård och börjar tillsammans med sin fru att producera sin egna champagne. Idag omfattar verksamheten 14 ha i 70 olika lägen i Premier och Grand Cru byar i Grande Vallée de la Marne. Medelåldern på vinstockarna är 30 år. Pinot Noir utgör 70% och Chardonnay 30%.
Sonen Jean-Paul tog 1997 över verksamheten.
All jäsning äger rum på rostfria ståltankar med ett undantag, cuvéen RiveGauche-Rive Droite. Den senare får jäsa på ekfat.

Druvsamansättningen blir vid ett googlande lite oklar. Det finns uppgifter på att det är lika delar Pinot Noir och Chardonnay, men också uppgifter på att PN utgör 70%.
Druvorna kommer från vingårdslotter i Mareuil-sur-Ay.

Vanligtvis är det en blandning på tre-fyra årgångar. Runt tre år har det fått ligga på sin jästfällning innan det degorgerades.

Flaskan öppnades på fredag eftermiddag. Strålande sol, svag vind och runt 25 grader. Ensam hemma laddar jag för invigningsmatchen i fotbolls EM.
Visst blir man sugen på rosébubbel. Det blev två glas. Resten sparades till söndagskvällens fisk.

På fredagen har det en försiktig doft, där röda bär, röda äpplen, mariekex och mineraler, som känns lite stålaktiga, är det som jag noterar.
I munnen är det friskt med en trevlig bra syra. Ganska lättdrucket och törstsläckande. Det vill inte riktigt blomma ut. Det känns att det har mer att ge. Ändå prickar jag av lite söta, röda äpplen, smultron, jordgubbar och blodapelsin. Fint avslut med mineraler och blodgrape.

På söndagen landar min vän "Fiskaren" ett kilo nyfångade kräftor. Vi kokar dom och äter dom alldeles ljumna som förrätt. Huvudrätten är grillad hälleflundra.

Nu är även hustrun hemma och får hjälpa till med bedömningen. Jag tar ut flaskan ur kylen så att tempen ska stiga något. Den tillfälliga förslutningen åker ur med ett trevligt poff.

En liten stund senare tar vi oss an champagnen. Idag är doft och smak betydligt mer utvecklade. Ett bättre tryck i doft och smak: Röda äpplen, smultron, jordgubbar, lite hallon, mariekex och mineraler. Riktigt fin eftersmak med en lätt bitterhet från blodgrape.
En bra balans och fin struktur tycker vi att bubblet har. Viss elegans finns det också. Lättdrucket och törstsläckande!

Vår favorit bland roséchampagnerna är Gosset Grand Rosé Brut. Hit når den ju inte, men så är söndagens champagne också en tvåhundring billigare. Vi gillar vad vi druckit och tycker det är en av de bättre roséchampagnerna runt 300 kr. En bra introduktion för den som vill börja utforska dessa.

Betyg 4

Riesling, chardonnay och alvarinho

Det här inlägget påbörjades för någon vecka sedan, men har blivit liggandes. Hög tid att ställa samman det.
En av dagarna bjöd brodern in till middag på grillad fisk. Vi fick prova tre vita viner.

Weingut Christmann ligger i byn Gimmeldingen i Pfalz.
Man förfogar över 20 ha vinmarker och odlar i första hand riesling, men även lite Spätburgunder (Pinot Noir). All odling sker i enlighet med biodynamiska principer.
Druvorna till det här vinet kommer från flera olika vingårdar. Det är dom druvor som mognar först som man använder till den här rieslingen..

.

I doften känner vi gröna äpplen, lite citrus och melon
Smaken är mycket frisk och där återkommer såväl gröna äpplen som citrus, men här finns också steniga mineraler.

Ett enkelt men ändå trevligt vin. Inte så komplext, mer rakt på sak. Visst är det ungt, men det här vinet lever på sin ungdomliget. Det ska drickas ungt, men håller sig nog på den här nivån ett par år till.

Betyg 3+
På "Bolaget" är priset 129 kr.

2014 Chablis Domaine Sainte Claire Vieilles Vignes.
Producent är J-M Brocard, som idag har ca 200 ha vinmark. En stor del har konverterats till biodynamisk odling. Så är fallet med kvällens vin. Ekfat används aldrig. Det här vinet har legat i flera månader på sin jästfällning på ståltankar.
Druvorna komer från en vingård som heter Malantes i byn Préhy. Druvstockarna är ca 70 år gamla.

Doften är försiktig, men ändå tydlig. Främst är det de gröna äpplena och citrusen vi noterar. Någon liten örtighet finns det liksom regnvåt grusgång.

Smaken är frisk med tydliga gröna äpplen, citrus och steniga mineraler i centrum. Vi känner en ordentlig syra, utan att den är det minsta vass. Eftersmaken är medellång och här blir äpplena mer av det gula slaget. Små toner av persika och melon kan vi ana oss till . Hela tiden en snygg mineralitet.

På det hela ett trevligt och gott vin. Lite mer elegans än i vin ett. Den här dricker vi gärna igen.
Betyg 4-
Priset på "Bolaget" är 179 kr.

Kvällens tredje vin är från Portugal.
Producenten Anselmo Mendes håller till i Melgaco i Norra Portugal intill den spanska gränsen. Vi befinner oss i Vinho Verde eller Minho som regionen också heter.

Kvällens vin är gjort på druvan Alvarinho. Det görs runt 60 000 flaskor av det här vinet.

Vad jag tyckte om årgång 2011 kan du läsa här.

Ett mycket friskt och välsmakande vin.

Precis som med de två andra vinerna är doften av det försiktiga slaget. Vi kan känna en fin äppelton som mer drar åt gula än gröna äpplen. Lite citrus, gula stenfrukter, någon liten örtighet och fin, stenig mineralitet kan vi också notera.

I munnen är det den friska och unga frukten vi tar till oss.
Frukten består av gul-gröna äpplen, citrus, persika och någon liten blommighet. Syran är påtaglig och angenäm.
I den medellånga eftersmaken finns mineraler, lite tropisk frukt och en lätt kryddighet.

Ett ungt vin som ska drickas ungt. Jag gillar den här lättsamma tonen som det här vinet har. Så här på sommaren är Vinho Verde-viner väldigt trevliga och dom gör sig särskilt bra till skaldjur. Vi är inga stora konsumenter av dessa viner, men ett par flaskor går det åt varje sommar.

Betyg 4-
Priset på "Bolaget" är 119 kr

Dolcetto, grignolino, ruché och lagrein. Några lite ovanligare italienska druvor.

Förra lördagen hade det dragit ihop sig till broderns sista kväll. För den här gången. Här kan man verkligen tala om att tajma vädret. Medelhavstemperaturer i drygt en vecka och salta bad. Nordhalland visade verkligen upp sig från sin bästa sida.
Den här kvällen var det vår tur att fixa vin och mat. Vi gjorde det enkelt. Det blev en lasagne på lammfärs och sallad från landet. OK tomater och lite annat var från Coop Konsum i Frillesås.

Jag plockade fram fyra viner med inte helt vanliga druvor inblandade. Tre av vinerna från Piemonte och ett från Alto Adige

Producent till det här vinet är Ferruccio Carlotto. Han håller till i Alto Adige  i byn Ora, någon mil söder om Bolzano. Verksamheten driver han ihop med sin dotter som är utbildad oenolog. Dom förfogar över en ha med Lagrein och ungefär 1,5 ha med Pinot Noir. Allt ekologiskt odlat.
För två år sedan skrev jag om deras Lagreinvin "Di Ora in Ora". Du kan läsa om detta här. Kvällens vin "Nero di Montecorno" är ett vin gjort på de båda druvorna Lagrein och Pinot Nero. Visst kan vi känna spår från Pinot Nero, men det är Lagrein som dominerar såväl doft som smak. Detta trots att merparten av druvorna utgörs av Pinot Nero.

Färgen har en djup och mörk rubinröd ton.
Det doftar av mörka bär, en tydlig kryddblandning och järnhaltiga mineraler.
I gommen är det den fina bärkompotten vi först märker. En blandning av mörka bär uppiffade med lite rödare bär. Här finns ett tydligt inslag av kryddor. En trevlig slånbärssyrlighet gör att vinet känns friskt. Små nätta tanniner som endast smånafsar i gommen. Hyfsat slankt, lättdrucket och gott. Ska jag vara riktigt ärlig så finner jag deras rena Lagreinvin mer charmigt.
Betyg 4-
Vinet är köpt hos Cibi e Vini i Köpenhamn. Priset vill jag minnas låg på dryga 100 DKK.

San Fereolo 2008
Vinet bytte tidigare i år årgång till 2008. Vad jag tyckte om 07:an och lite info om producenten hittar du här.

En trevlig doft av körsbär och blåa plommon som tillsammans med en bra dos torkade örter och aningens violer möter oss tämligen omgående. Någonstans i bakgrunden lite läder och våt jord.

I munnen återkommer den fina frukten från doften. Nu är det körsbär, plommon, tranbär och nypon vi noterar. Även örterna finns med i smaken. En ordentlig syra ger både lätthet och friskhet åt vinet. Tanninerna finns där och biter lite försiktigt och bjuder det där motståndet vi uppskattar. I eftersmaken finns en bitterhet som vi förknippar med körsbärskärnor  och tillsammans med aningens violer, mineraler och varsamt hanterade fat blir det är riktigt bra. Fyra av åtta höll detta som kvällens vin.
Betyg 4
Priset på "Bolaget" är 179 kr.

Vår sista flaska av 2012 Grignolino d´Asti från Cascina  Tavijn.
Vårt möte med vinmakaren Nadia Verrua kan du läsa om här. Hennes Grignolino blev vi förälskade i redan första gången vi drack den (årgång 2011).. Det har nu gått tre år sedan dess.
Vad vi tyckte om 2014 kan du läsa här.

Färgen är spektakulär med sin ljusröda lingonfärgade ton.

I doften hittar vi röda bär, rosor, lite örter samt en mogna röda äpplen. Kanske inte så stor, mer diskret, men ändå tydlig.

Smaken är härligt frisk med en fin samling röda bär: syrliga körsbär, lingon, tranbär, lite hallon och röda vinbär. Lite örter/kryddor i små doser noterar vi också. Här finns en livlig törstsläckande syra och trevliga lättbitande tanniner.
Slankt och törstsläckande. Riktigt gott.
Det här blev kvällens favorit för min del.
 Betyg 4
Köpt av Cibi e Vini för 105 DKK. Ett otroligt bra pris.

Kvällens fjärde vin var även det inhandlat hos Cibi e Vini och samma producent som till vin tre.
2013 Ruché Cascina Tavijn
Vår sista flaska från den här årgången. Vi har ett par flaskor från 2014 i källaren, så vårt ruchébehov ska kunna tillfredställas tills dess de nya årgångarna landar i Köpenhamn.

Doften har en lätt syntetisk ton av hallon. Väldigt karaktäristisk. En tydlig blomdoft: jasmin och vildrosor. I bakgrunden finns en försiktig doft som för mina tankar till metallslöjden på mellanstadiet.

Smaken är mer gedigen och äkta på något vis. Massor av röda bär till en början (hallon,smultron, övermogna körsbär), men efter en stund kommer även en del mörkare toner så som mogna björnbär. En hel del mineraler som känns lite järnhaltiga. Lite rått kött.
Syran ger vinet en bra friskhet. Stadiga tanniner som bjuder ett trevligt motstånd. Hyfsat lång eftersmak med mera frukt, men också en lätt blommighet och fikon.

Ett spännande och udda vin var det några som tyckte. Två av åtta hade detta som sitt favoritvin, medans två inte alls gillade det.

Betyg 4
Pris 125 DKK