Grand Cru Vieilles Vignes, Damien Hugot

Damien Hugot är en producent vi fallit pladask för. Vi köpte på oss ett antal flaskor, då möjligheten gavs. Några via Systembolaget, men också några via privatimport. Det blev fem olika cuvéer. I fredags blev det den sista av dom fem cuvéerna som vi provade. Vad vi tyckt om tidigare cuvéer kan du läs om här: Roséchampagne, Extra Brut BdB 2006 och Extra Brut BdB 2008.

Vieilles Vignes (VV) görs, som namnet antyder, på druvor från gamla vinstockar, som växer på deras vingårdar i Chouilly och Cramant.. Egentligen är det en årgångschampagne, men detta anger man inte av någon anledning. Den flaskan vi dricker är druvorna skördade 2009. Detta är den enda av Damien Hugots viner som fatlagras. VV har legat i sex månader på gamla bourgognefat. Degorgeringen ägde rum i juni 2015.

Det ska sägas direkt att det här är en väldigt läcker champagne. Damien Hugot imponerar ännu en gång.
VV är från den varma sommaren 2009 och jag tror att detta i kombination med fatlagringen har gjort den så tillgänglig som den är just nu. Betydligt mer inne i en bra drickfas än BdB 2008(som med tiden kommer att bli ruggigt bra).

Vi känner en trevlig doft av gula stenfrukter, citrus, äpplen, steniga mineraler, snäckskal, nötter, lite kryddor och lite, lite fat.
Doften är så angenäm att vi fastnar en lång stund med nosen i glaset innan vi tar första klunken.

Smaken har en härlig friskhet. Torr så klart och med syror som är alerta. Smaken har en fin balans med stor komplexitet. Här finns en elegant blandning av gul/gröna äpplen, blodgrape, aprikoser, persika, mango och lite nötter. I avslutet återkommer steniga mineraler men nu tillsammans med en finstämd kryddighet och blodapelsin.
 Så in i bänken gott och väldigt drickvänlig just nu.

Betyg 5-
Priset i "Bolagets" beställningssortiment är 489 kr. Den är för tillfället slut, men importören tror att den återkommer i mitten på september.

Sammanfattning.
Alla de fem cuvéer vi smakat har varit riktigt goda.
Det är tre av dom som faller mig extra mycket i smaken.
BdB 2008. 413 kr.
Den köper jag några flaskor av och lägger i källaren ett par år. Goda redan idag, men jag tror den kommer att utvecklas till något riktigt stort på ett par års sikt.
BdB 2006. 398 kr.
Fantastisk bra just nu. En absolut favorit. Ett underbart vin att njuta av tills 2008:an blir klar. Min favorit.
Vieilles Vignes. 489 kr.
Lite "lyxigare" och mer komplex. Ett par flaskor av den vill jag också ha i källaren.

Alla tre är för närvarande slut hos leverantören, men dom har meddelat att i mitten på September ska dom vara tillbaks. Den vanliga Brut Blanc de Blancs kostar 315 kr och är inte alls så tokig. Den ger en viss bild av producentens stil och är väl värd att prova.

2007 Chateauneuf-du-Pape Réserve, Domaine Pegau

Det finns trender i inom de flesta områden. Självklart inom vin. Likaså hur budskap kommuniceras, vilka kanaler man väljer mm. Många vinbloggar för idag en tynande tillvaro och istället är det sedan ett par år tillbaks instagram som gäller. 10 år tillbaks i tiden var det bloggandet som gällde. Ingvar med bloggen Billigt Vin funderade över detta för knappt en månad sedan.
Bloggandet var kanske som hetast runt 2010. Själv kom mitt bloggande igång 2011. Inte direkt i frontlinjen om jag säger så....
Då runt 2010 var årgång 2007 från Chateauneuf-du-Pape stekhett. Årgången hajpades något otroligt bland allehanda bloggare. Idag är det andra områden och viner som dominerar blogg- och instagramflödet.
Visst blev det så att några flaskor hamnade i Vintankars källare också. Hög tid att börja titta på hur dessa 2007.or utvecklats.

En kväll i mitten på augusti plockade vi fram en 2007:a från Domaine Pegau, som vi inhandlade 2010 på "Bolaget".
Domaine Pegau drivs idag av en ung kvinna Laurence Féraud, som för några år sedan tog över efter fadern Paul. Egendomen i Ch9dP omfattar 21 ha, varav knappt 20 ha odlas med röda druvor och ca 1,5 ha med vita druvor. Utan att vara certifierade har Domaine Pegau alltmer börjat använda sig av organisk/biologiska metoder. Dom gör fyra röda cuvéer och två vita.
På senare tid har dom förvärvat ytterligare 41 ha utanför Ch9dP. Dessa klassas som Cote du Rhone Village och säljs under namnet Chateau Pegau.

Vi dricker deras Cuvée Réserve.
Vinet är gjort på druvblandningen: Grenache(85%), Syrah(9%), Mourvèdre(4%) och 2% på övriga tillåtna druvor. Genomsnittsåldern på vinstockarna är dryga 60 år.
De hela druvklasarna får jäsa i 5-7 dagar på cementtankar, därefter följer en "maceration" på mellan 7-14 dagar. Vinet får sedan ligga till sig i 18 månader på 50 hl stora ekfat (foudres), därefter buteljeras vinet utan klarning och filtrering.

En sniff och en första klunk klargör omgående varför viner från Ch9dP alltid stått högt i kurs hos Vintankar.

I doften finns en härlig mörk, solvarm frukt: björnbär, blåa plommon och svarta vinbär. Gott om örter noteras, liksom toner från en gammal cigarrlåda och lite läder. Ett försiktigt inslag av blommor i bakgrunden. Väldigt trevligt.

I munnen är vinet mjukt och runt utan att för den skull vara det minsta mesigt.Här finns tillräckligt med syra för att den mörka frukten ska ha en bra friskhet och inte bli ett dugg syltig samtidigt gör det att vinet inte känns särdeles tungt. Här finns en del tanniner, men alldeles sammetslena är dom. Precis så att dom ger ett litet motstånd. Här finns gott om örter och enbär. I eftersmaken mer mörk frukt men nu i sällskap med pinjeträd, rått kött och mineraler som ger sälta. Visst kan vi notera en liten ton av rostade fat. Inte så stor utan utgör mer ett pikant inslag i smakpaletten.
Ett vin med klara begynnande mognadstoner i en total harmoni och med smaker som balanserar varandra på ett strålande sätt.

Betyg 5-

Vår flaska kostade 499 kr, då den inhandlades 2010 på SB. Ett riktigt bra vin, men det ska det så klart vara för den penningen. Det var vår sista flaska och bra nära sin topp. I källaren ligger två 2011:or på vänt. Jag köpte dessa för 359 kr av Franska Vinlistan för snart två år sedan. Nu är dom slutsålda, men vem vet det kanske kommer en kampanj när vi närmar oss jul.
Årgång 2012 släpps på SB den 2:e september. Här kostar dom 585 kr.

2013 NegreDeNegres

Dagens inlägg precis som gårdagens handlar om rött vin från Priorat.

Producent är Clos del Portal. Verksamheten drog man igång 2001. All odling sker enligt organisk/biologiska metoder och med inslag från biodynamiska tankegångar.
Vinet är gjort på Grenache 60% (fem olika kloner), Carignan 30% och Syrah 10%. Det har fått vila upp sig i ca ett år på fat av fransk ek.

Det doftar av en ljuvlig bärkompott där såväl röda som mörka bär ingår. Jag känner också en hel del örter, som en sommarvind från medelhavet.

I gommen är det de solvarma bären som dominerar med björnbär, körsbär och blåa plommon i centrum. Inslaget av örter är påtagligt. Tanniner som  biter lite försiktigt gör vinet matvänligt. Eftersmaken är längre än medel och där får frukten sällskap med lakrits, mineraler och lite lätta toner från fatlagringen.

Vi gillar det här vinet och visst finns här inslag som påminner om välgjorda viner från Chateauneuf-du-Pape

Betyg 4

Vi har köpt vinet genom en privatimport för ca 19 euro, därtill har vi betalat knappt 20 kr i svensk alkoholskatt.

2008 Ferrer Bobet, Vinyes Velles

Förra helgen drack vi ett vin från Priorat. Ett vindistrikt strax sydväst om Barcelona.
Det har blivit så att Priorat är det vindistrikt i Spanien som vi gillar allra mest. Först ut under fredagskvällen blev Ferrer Bobet Vinyes Velles  och årgång 2008. Vi har tidigare skrivit om det här vinet, fast då i årgång 2007 och årgång 2011.

Ferrer Bobet är som företag ganska nytt, men på deras vingårdar har det odlats vin länge. Druvstockarna har en ålder som överstiger 60 år. Dom tillämpar organiska odlingsprinciper.
Deras vingårdar ligger på vackra och branta sluttningar i Porrera. Gå gärna in och titta på de vackra bilderna från deras vingårdar. Du gör det här.

Druvmixen varierar något mellan åren, men för årgång 2008 är den 65% carignane, 34% grenache noir och 1% cabernet sauvignon.
Vinet har fått ligga till sig i ca 15 månader på nya franska ekfat.

Doften är stor, kraftfull och packad med mörk frukt, men också en del kryddor.

I munnen är det den solvarma frukten bestående av björnbär, blåbär, hallon och körsbär som dominerar. Det finns en härlig syra som ger en bra friskhet åt vinet
Vi noterar också det hyfsat stora inslaget av kryddor och örter. Tanninerna är mjuka och runda, men dom finns där och bjuder på ett trevligt litet motstånd. Eftersmaken är riktigt lång och här tillkommer lakrits, kakao, espressokaffe samt mineraler. Hela tiden finns den fina, mörka frukten med, fast nu med en liten sötaktig ton.
Den höga alkoholen (15%) är totalt uppfångad av frukten. Inte en chans att den känns.

Vi imponeras åter av Ferrer Bobet. Det här är ett strålande vin. Riktigt gott!
Betyg 4+
Vår flaska köptes på "Bolaget" för ett par år sedan för 250 kr. Detta var vår sista 2008:a, men vi har en 2011:a kvar. Nästa gång Ferrer Bobet dyker upp på "Bolaget" så ska jag hänga på tangentbordet och få iväg en beställning.

2013 Parallele 45. Ett Cotes du Rhone-vin från Paul Jaboulet Ainé

I början på sommaren tackade jag ja till ett varuprov. Vanligtvis brukar jag prova vinet inom en månad, men vinet åkte ner i källaren och blev liggande bakom några andra flaskor. I förra veckan då jag gjorde lite omflyttningar fick jag syn på flaskan. Det där borde ha provats långt tidigare. Lite dåligt samvete gjorde sig påmint. Hur som helst flaskan följde med upp och i fredags drog vi korken.

Producent är Maison Jaboulet Aîné. En välkänd vinproducent med anor från Napoleontiden. Deras "Hermitage La Chapelle" är en klassiker i Rhonedalen. 2006 förvärvade den schweisiska familjen Frey verksamheten och den välkända oenologen Caroline Frey fick ansvaret. Det har också börjats tänka i ekologiska och biodynamiska  banor.

Den 45:e breddgraden skär igenom Rhonedalen ett par km från Maison Jaboulet och utgör gränsen till den soliga södern. Det här vinet är gjort på druvor som kommer från vingårdar i det här "gränslandet" runt den 45:e breddgraden och därför också fått ge namn åt vinet.

Parallèle är ett sk negociantvin dvs vin som valts ut hos andra producenter i området för att sedan blandas, lagras och säljas av Paul Jaboulet. Vinet är gjort på druvorna Grenache(60%) och Syrah(40%). Vinstockarna är runt 25 år gamla. Traditionell vinifiering, jäsning på ståltankar och 20% av vinet ligger 6-8 månader på stora ekfat resterande 80% på ståltankar.

Jag har druckit det här vinet en gång tidigare. Det var årgång 2009 och det var på en liten bistro i Montmartre våren 2012. Du kan läsa om det här.

Åter till årgång 2013.
Färgen är mycket mörk i en blåröd nyans.
I doften hittar vi solvarma mörka bär, provencalska kryddor och en tydlig ton av vitpeppar.
I munnen är den solvarma frukten än mer påtaglig. Vi känner solmogna björnbär, blåbär, lite körsbär och blåa plommon. Gott om örter finns det. En del mineraler av järnhaltigt slag. Eftersmaken är lite längre än medel och här får frukten sällskap av lite sötlakrits. Det finns en bra syra som ger vinet en fin friskhet. Tanninerna ger ett ordentligt avtryck i gommen och gör vinet mycket lämplig till grillade köttbitar och mustiga höstgrytor.

 Betyg 3++
 
Vi gillar verkligen det här vinet. Priset på "Bolaget" är 105 kr, vilket måste anses som riktigt anständigt för ett vin av den här klassen.

2010 Vigneti di Ravazzol från Ca´La Bionda

I min strävan att innan året är slut ha hunnit testa samtliga amaroneviner som Henrik Ungerth nämner i boken "Mina Favoriter" har jag nu kommit till nr 51. Det återstår således en amarone (TB Vigneto Alto). Vännen Toni ska besöka Bussola i höst, så mina förhoppningar att nå de 52 är stora. Den stora utmaningen kommer i försöket att göra en sammanfattning och landa i mina egna 10 favoriter.

Agricola Ca’ La Bionda ägs idag av Pietro Castellani. Vingården driver han tillsammans med sönerna Alessandro och Nicola. Den har varit i familjens ägo sedan 1902. Namnet har den fått efter Pietros farfars mor som var känd under namnet den blonda. Vid milleniumskiftet genomgick gården en genomgripande renovering. Dom arbetar efter ekologiska principer sedan år 2000. Arbetet med att certifieras drogs igång 2012.
Årsproduktionen är ca 150 000 flaskor, som fördelas på Valpolicella Classico, Superiore, Ripasso,två Amarone och så en Recioto. Deras stolthet är Amaronen som kommer från vingården Ravazzol.

Druvmixen är Corvina 70%, Corvinone 20% och Rondinella 10%, som kommer från vingården Ravazzol, som ligger på 200-300 meters höjd. Vinstockarna har en ålder på 50-70 år. Druvorna har fått torka i nästan fyra månader. Vinet har fått mogna på ekfat i nästan tre år och därefter i åtta månader innan det anses moget för marknaden.

I doften hittar vi de klassiska mörka körsbären, men också blåbär, lite torkad frukt, piptobak och en liten ton av Amaretto (björnklister säger vännen O lite vulgärt). En klassisk och finstämd doft säger vännen H.

Smaken är kraftig, välsmakande, intensiv och fruktdriven. Och detta på ett välbalanserat sätt.
Här finns söta, mörka körsbär, blåbär, solmogna björnbär och viktoria plommon.. En fin blandning på torkad frukt med ett visst russininslag. Vi noterar örter, och mineraler i mellan partiet. Avslutet är långt med mera mörk frukt, torkad frukt, ljus choklad och lite krossade körsbärskärnor.
Vi lät vinet få nästan tre timmar på karaff innan vi började avnjuta det, även om jag var där och gjorde några stickprovskontroller.
Vinet är ungt och mår säkert bra av några år till i källaren, då det kommer att visa upp hela sitt register på ett formidabelt sätt.

Betyg 4+

Jag köpte den här flaskan i Verona för snart två månader sedan. Minns jag rätt betalade jag 50 euro.

2012 Les Champ Rouges. En Chardonnay från Jura

Det har gått ett år sedan vi köpte tre olika viner från Juraproducenten Domaine Labet. Det var näthandlaren Caviste som på våren 2015 lanserade en låda med tre olika viner. Det resulterade i ett inlägg som du kan läsa här.
Det är dags för ett återbesök.

Domaine Labet består av 12 ha vingårdar runt byn Rotalier i södra Jura.
Redan på 1970-talet började Alain Labet att ställa om sina vingårdar till ett ekologiskt brukande. Det funkade inte riktigt som han tänkt sig, så det blev en mellanväg, där inga bekämpningsmedel användes förutom herbicider mot ogräs.
2013 inledde man ett arbete med att helt gå över till ekologisk odling och därefter söka certifiering.

Vinet är gjort på enbart Chardonnay-druvor, som kommer från 40 år gamla vinstockar. Efter jäsningen har vinet fått ligga till sig i knappt två år på lite äldre ekfat.

Det doftar av citrus, gula äpplen och gula stenfrukter. En liten försiktig ton av örter, mariekex, våt grusgång och aningens honung tycker vi oss också notera.

I munnen har vinet fortfarande kvar den fina, fräscha ungdomlighet som vi uppskattade för ett år sedan. Gula/gröna äpplen samsas med citrus och örter på ett behagfullt sätt. Eftersmaken något längre än medel och här finns mineraler (sten/grus), gula stenfrukter och en försiktig ton av honung.

Kanske inget stort vin, men ett trevligt, gott och smakrikt vin, vilket gjorde sig ypperligt till vår grillade fisk.

Betyg 4-

Priset blir ungefär 185 kr, vilket måste anses anständigt för ett så pass här gott vin. Vi håller utkik efter när nästa låda med viner från Labet kommer hos Caviste.

Blanc de Noir från Paul Déthune

Dottern, som till vardags bor i Bryssel, var hemma på några dags semester hos sina gamla föräldrar. Samtidigt återkom sommaren Det blev så klart bad från "våra" klippor. En av dessa underbara augustikvällar plockade jag fram en av mina favoritchampagner.

Den här producenten hittar man i utkanten av champagnebyn Ambonnay. Dom äger ca 7 ha vinmarker. Paul Déthune är ett familjeföretag, där det nu är fjärde generationen som styr. Odlingarna bedrivs enligt organisk/biologiska metoder.
Nio olika cuvéer ingår i deras portfölj. Vi har provat Cuvée Prestige, Extra Brut, Brut och Blanc de Noirs.  Alla har varit mycket bra, fast det är nog så att Blanc de Noirs ändå är vår favorit.

Champagnen är till 100% gjord på Pinot Noir. Vinet har fått jäsa på 205-liters ekfat, där det också fått ligga till sig en tid innan det buteljerats.

Färgen har en gyllengul ton med några rödgula stråk ut mot kanterna.

I doften rostat bröd, röda bär, kryddor, steniga mineraler, lite vitpeppar och unset vanilj.

En ljuvlig smak med röda syrliga äpplen i kombination med hallon och smultron är det som vi först noterar. Det finns också ett fint inslag av nypressad blodapelsin. Här finns också försiktiga smaknyanser från fatlagringen i form av vanilj och charmiga kryddor. Långt ifrån överekad utan snarare så att det tillförs en extra dimension.
Det finns också en fin mousse.
Avslutet är långt och där kan vi känna en hel del mineraler som är både steniga och kalkaltiga. Sist en liten läcker ton av honung.

Den här champagnen är helt underbar. Bara så himla god. Vi älskar den. Det blev en guldstund i den fina augustisolen.

Betyg 4+

Vår flaskor är köpta av Franska Vinlistan förra hösten. Minns jag rätt betalade jag knappt 400 kr. Den här champagnen verkar inte finnas på Systembolaget.

2015 Assyrtiko by Gaia Wild Ferment

I helgen som gick åt vi grillad kummel. Vi plockade fram ett vitt grekiskt vin, som kom tidigare i år. Det är två år sedan jag senast drack det här vinet. Det var då årgång 2013 och det resulterade i det här inlägget.

Producent är Gaia Wines, som startades 1994 av Yannis Paraskevopoulos och Leon Karatsalos. Idag äger dom två vinerier . Ett i Nemea Peloponnese och ett på Santorini. Dom har som  mål att göra viner på lokala Grekiska druvor. Du som vill veta mer kan läsa om dom här.
Vinet är gjort på den lokala druvan Assyrtiko. Druvorna kommer från vingården Pyrgos på Santorini. Vinstockarna har en ålder runt 80 år.
Jäsningen sker av naturliga jästceller. Du kan läsa mer om själva tillverkningen här.

I doften hittar vi citrus, gröna äpplen, en del mineraler, en liten ton av sommaräng och aningens pinjeträd. En hyfsat stor och tydlig doft som väcker ett sug efter mat och dryck.

I munnen känns vinet nästan krispigt. Det är nog den pigga syran som ger den känslan.

Smaken är torr, frisk och har en viss stramhet, samtidigt ger det en viss fet nästan smörig känsla. Kanske motsägelsefull eller bara tecken på komplexitet?
I smakcentrum hittar vi gröna äpplen och citrus kombinerat med mineraler som både är steniga och har en viss sälta. På slutet dyker det upp lite nötter, exotisk frukt, aningens honung och något nästan kådaliknande.
Utan tvekan ett komplext och gott vin, som väcker frågan "Varför dricker vi inte mer vin från Grekland?"

Betyg 4

Priset på "Bolaget" är 169 kr. Det verkar finnas åtskilliga flaskor i diverse butiker.

En fredag i Augusti. Barrique och Gamla Ullevi.

En fredag i mitten på augusti. Regnet det bara öste ner. Dottern var hemma på några dagars semester och hela familjen är fotbollsnördar. Så klart spelar vädret ingen roll. Vi har ju biljetter under tak. Det är match på Gamla Ullevi. Klart vi ska vara där.
Hela familjen samlas på Barrique Vinbar ett par timmar före avspark.

Medans vi funderar på vad vi ska äta så sitter vi och smuttar på ett glas champagne. 100% Chardonnay. I doften hittar vi gul/gröna äpplen, lite nybakat bröd och mineraler. Smaken går i samma riktning. Avslutet har en väldigt trevlig mineralton med någon liten grape-förstärkning. En hyfsat mogen champagne. Frisk, torr och lättdrucken, men framför allt väldigt god.

Vi väljer deras  Wapas-meny dvs 6 tapas rätter med fyra olika viner. Det känns som en bra start på den här kvällen.

Hummersoppa, pilgrimsmussla, löjrom, Skagen toast, lite kallskuret, bifftartar och ankragu blev våra Wapas. Oj då vi beställde sex Wapas och fick sju. Det blev visst en extra som huset bjuder på. Det är sådant som händer på Barrique. Mycket goda smårätter alla sju och det visar på den höga klass som köket håller. Trots den höga klassen är det två rätter som jag aldrig kan få nog av: Hummersoppan är helt magisk likaså är Tartarbiffen.

Två goda vita viner från Dr von Bassermann-Jordan. Båda från 2015.
Rieslingen har en fin ungdomlig syra, gott om mineraler, lite gula äpplen och ett spännande inslag av persika och aprikoser. Gott och trevligt.

Chardonnay-vinet är jäst på ståltank och vinet har sedan fått vila på bottensatsen i ca sex veckor. Ungt, friskt och en spänstig syra, men också med lite citrus, tropiska frukter, melon och en trevlig mineralitet i bakgrunden.

Först ut av de röda vinerna var en Syrah från Moana Park. Hawkes Bay på Nordön på Nya Zealand. En odlare som tillämpar organisk/biologiska metoder.
Ett ganska lättsamt vin med mörk frukt och svartpeppar som främsta markörer. I eftersmaken lite rått kött. Bra syra och finstämda tanniner.
Helt perfekt till Biff Tartar.


Den röda Bourgognen ville visst inte fastna på bild, men det var 2014 Bourgogne Gravel, Maréchal.
En försiktig ungdomlig doft av röda bär, lite nypon, kaffe och aningens enbär.
I munnen är det småstramt och med en frisk syra. De röda bären återkommer nu med betoning på lingon, hallon, jordgubbar. Lite kryddor. Här finns tanniner som smånafsar i gommen. Aningens kort i eftersmaken.

En violpannacotta, hallonmaräng, yougurt och lakritsglass fick avsluta uppladdning inför fotbollsäventyret.

Det är som vanligt bara att buga sig för Rolf och hans personal. Vänligt bemötande, goda viner och fantastisk mat. Stämningen är avslappnad och jag känner mig som hemma.

Calabretta Rosato från Sicilien.

Vi har med tiden blivit alltmer imponerade av viner från Sicilien. Här finns många vingårdar med ekologisk odling. Vi har bl a skrivit om Girolamo Russo, Occhipinti, Benanti, Valdibella, Tenuta delle Terre Nere, Santa Tresa och Calabretta.
Vid vårt vårt senaste besök i Danmark och hos Carlo Merolli fick vi med oss några olika viner från Calabretta som har tjusat oss den här sommaren. Vi skrev om vinerna gjorda på druvorna Nerello Mascalese och Nerello Capuccio för en månad sedan. Nu är det dags för deras Rosato.

Har jag förstått saken rätt så är det i huvudsak druvan Nerello Mascale, från lite yngre vingårdar i Calderara, som använts
Det här är en särdeles god och nästan svalkande dryck. Vi tar ut den ur kylen och serverar den något för kall. Doften är då nästan obefintlig. I munnen är det syran och mineralerna som totalt dominerar. Men så stiger temperaturen och då väller det fram dofter och smaker.

Det är det de röda bären, kryddorna med örtstänk och vulkan-mineraler som dominerar och skänker drickglädje åt vinet. Ungt, slankt och mycket klunk-inbjudande. En frälsande friskhet hos syran, men också lite tryck i frukt och mineraler.
Alldeles underbart den här eftermiddagen, då solen återvände till norra Halland.
Det ska sägas att vinet också var en hit till våra örtmarinerade kycklinglår, ugnsbakade klyftor av amandin-potatis med sallad från det egna grönsakslandet.

Betyg 4

Vår flaska är köpt av Carlo Merolli för 125 MUK dvs DKK=SEK=NOK

Fantastiskt pris för ett fantastiskt vin. När gick jag senast igång på det här sättet på en Rosé eller Rosato?

Valpolicella Classico från Le Ragose

Det behöver inte vara så dyrt eller komplicerat för att få till en guldstund. Häromkvällen blev det en sådan. Vi gick ner i trädgårdslandet och plockade en mellanstor zucchini. Vi fyllde den med nötfärs och täckte med en driva parmesan. In i ugnen för gratinering. Vi gjorde en sallad på rivna morötter, gurka, tomater, broccoli och bönor. Allt från de egna odlingarna. Nåväl, oliverna var köpta. Det finns trots allt gränser för vad som kan åstadkommas i norra Halland.

Vi plockade fram en Valpolicella Classico från Le Ragose. Detta är en s k "basvalpolicella" dvs här torkas inte druvorna, utan här gäller skörda, pressa, jäsa, någon månad på stålfat och sedan buteljering.

I slutet på förra året provade jag mig igenom en låda med sex viner Le Ragose. Det blev några synnerligen trevliga vinkvällar. Du kan läsa om mina intryck här. Jag har tidigare testat årgång 2010, vilket du kan läsa om här.

Även om det här är Le Ragoses enklaste vin, så konstaterar jag bara "Semplice ma non banale".

Vinet är gjort på Corvina (50%), Corvinone (20%), Rondinella (20%) och 10% övriga tillåtna druvor.

I doften finns körsbär, skogsbär och någon nypa örter. Kanske inte så stor och kraftfull, men väldigt charmig i sin enkla stil.

I munnen är det friskheten och körsbären som får oss på gott humör. Ungt och fräscht. Vi hittar lingon, jordgubbar, några örter och aningens mandlar. Avslutet har den där angenäma tonen av krossade körsbärskärnor som ger en liten bitterhet, som vi verkligen gillar. Törstsläckande och klunkbart. Okomplicerat och väldigt gott i all sin enkelhet.

Betyg 3+

Vinet finns inte i Systembolagets sortiment. Det ingår i den Le Ragos-lådan jag skrev om i inledningen. Min flaska är köpt av Carlo Merolli. Jag betalade 95 MUK dvs DKK=SEK=NOK

En trippel i viner från Roccolo Grassi

Ni som följer bloggen vet att Valpolicella i allmänhet och Amarone i synnerhet har en speciell plats i Vintankars hjärta. I lördags var det dags för en middag med goda vänner, där vi drack de röda viner som Roccolo Grassi, en av våra favoriter i Valpolicella, producerar. Ända sedan vi första gången (våren 2008) träffade syskonen Marco och Franceska Sartori, på en resa med Club Amarone, föll vi för deras viner. Vi har också varit med om en magisk provning av deras viner våren 2015 på Enoteca Valpolicella i Fumane.

Du kan läsa vad vi tyckte om 07:an och 05:an och 04:an.
Vinet är gjort på druvorna Corvina (60%), Corvinone (15%), Rondinella (20%) och Croatina (5%). Runt 40% av druvorna torkas i 20 dagar innan de pressas. Vinet får efter vinifieringen ligga i 2 till 3 år på franska ekfat varav 1/3 är nya och 2/3 har använts 2-3 år.

En välbekant och finstämd doft av mörka körsbär, örter och torkad frukt kan vi omgående känna. Efterhand dyker det upp lite kakao och mocca toner.

I munnen är det de söta, mörka körsbären som dominerar, men här finns också en hel del andra smaker såsom björnbär, lite blåa plommon, torkad frukt, örter och mörk choklad. Det finns en bra livgivande syra och även tanniner som biter lite försiktigt i gommen. Allt förpackat på ett elegant sätt. Det här är riktigt, riktigt gott!
Betyg 4+
Vinet är privatimporterat. Vi betalade 20 euro plus svensk alkoholskatt.

Druvblandningen är den samma som hos Superioren, men urvalet av druvor till amaronen görs med största noggrannhet. Det är endast de absolut bästa druvorna som väljs.
Dom har torkats i cirka 90 dagar. Efter vinifieringen har vinet fått ligga drygt två år på 225-liters ekfat.

Vi möts av en stor och mäktig doft som är packad med mörka körsbär, torkad frukt och örter. Vi noterar även det tydliga inslaget av kakao. Trots sin kraftfullhet har det en stort mått av elegans över sig.

I munnen är det en amarone med både kraft och elegans. Vi noterar den härliga bärsamlingen så där på en gång: mörka körsbär, björnbär, hallon och mörkblå plommon. Här finns gott om torkad frukt, dock inte så mycket russin mer fikon/dadlar. Här finns en behagfull syra som ger vinet friskhet. Tanninerna finns där, men är alldeles sammetslena. Och sedan ett makalöst avslut med mer frukt, mörk choklad och ett litet försiktigt inslag av krossade körsbärskärnor.
Det är bara att buga sig för Marcos mästerverk. En amarone när amarone är som bäst. Kraft och elegans blir ledorden. Jag tror 2007:an är bra nära sin topp och där kommer den att stanna i många år till.
Betyg 5
Vi betalade 47 euro vid privatimport+sv alkoholskatt.

Druvblandningen är nästan densamma som för de båda andra vinerna. Recioton har 5% mer Croatina och motsvarande mängd mindre Rondinella. Druvorna har fått ligga och torka i drygt fyra månader. Vinet har fått ligga på 225-liters franska ekfat i ca 18 månader. 50% nya ekfat och den andra hälften har använts en gång tidigare.

Det doftar av körsbär, mogna blåa plommon, skogsbär, aningens örter och kakao. En söt tobaks ton finns i bakgrunden.

I munnen känns recioton mer mogen än vad jag minns den vara för ett par år sedan. Fortfarande har den en fin och livgivande syra, vilket gör att det här söta vinet får en bra friskhet och aldrig är i närheten av att bli kladdigt. Söta, mörka körsbär, mörk choklad, torkad frukt, lite örter, aningens kaffe samt bär av ett lite ljusrödare slag är de smaker jag främst noterar. Vuxengodis!!
Betyg 4+

Även detta är privatimporterat för några år sedan. Jag betalade då 24 euro och dessutom svensk alkoholskatt.

Bornholm och Vingården Lille Gadegård

Hustrun och jag har tillsammans med de goda vännerna S och M tillbringat fem dagar på Bornholm.

Vi bodde på Pension Koch i Gudhjem. Vi hyrde en lägenhet med två sovrum och ett välutrustat kök.
Cyklar hyrde vi på plats. Det blev runt nio mil på sadeln under de här dagarna. Kanske inte så långt för somliga, men tillräckligt för oss.

En av dagarna var prognosen att de skulle regna hela eftermiddagen, så efter en kortare tur på förmiddagen åkte vi till en vingård. Åt "Frukost" och smakade på lite lokalt odlat vin.

Vingården drivs av Jesper Poulsen. Han framställer ett rödvin och ett vitt vin samt några olika fruktviner. Han har sedan 2005 ett destilleri så här finns calva, brandy, snaps mm. De senaste åren har det även startats öltillverkning.

Den intresserade kan läsa mer utförligt om gården här.

Här odlas de röda druvorna Rondo, Fruhburgunder och Bolero samt de gröna (vita) Orion och Solaris. Totalt är vinmarkerna på 39 000 kvm. De första vinstockarna planterades år 2000.

Vi började med att testa vingårdens vita vin. Ett halvtorrt vin. På etiketten står mousserande , men det märkte jag inget av. Ett hyfsat, lättdrucket pratvin.
Det är gjort på druvorna Solaris (80%) och Orion (20%). Vinet tappades på flaska på vår-vintern 2016. Restsötman utgör 10%. Vi klassar det här som halvtorrt, då det är den känslan vi får när vi dricker det.

Doft och smak får oss att tänka på soliga somrar. Ett lättsamt vin med en fin citruston som ger friskhet åt vinet. Här finns lite exotiska frukter, gula sommaräpplen, persika och aningens krusbär.
Lättdrucket är ordet.
En flaska fick följa med hem för en lite noggrannare granskning.
Betyg 3-
149 DKK fick vi betala.

Vi åt en mycket god charktallrik med lokalt producerade korvar, salami mm. Vi drack till den deras röda vin. Vinet är gjort på druvorna Rondo (80%) och Bolero (20%). Det är en blandning på två årgångar 2013 (66%) och 2014(34%).
Det tappades på flaska i början på 2016.

Ett enkelt, men ändå trevligt vin. Här finns en bra frukt med toner av svarta vinbär, hallon och lite körsbär. Lite kryddor. En bra syra ger vinet friskhet. Tanniner som smånafsar utan att bli alltför påträngande.

Visst finns här charm och visst fick en flaska följa med hem. Stort blir det aldrig, men visst funkar det till lite charkvaror.
Betyg 3-
149 DKK fick vi betala

Ett besök hos den här trevlige vinbonden kan varmt rekommenderas. Vi tycker det är spännande med dessa lite udda vinföreteelser. Charm i överflöd.
En cykelsemester på Bornholm kan vi varmt rekommendera. Visst är det lite upp och ner, men inga mardrömsbackar. Här finns många bra cykelvägar. Ön är trevlig och lagom stor.

2006 Extra Brut BlancdeBlancs, Damien Hugot

I början på sommaren uppmärksammades jag på att den Göteborgs-baserade vinimportören Cavisten Vinhandel hade börjat ett samarbete med en ny Champagneproducent. Damien Hugot. Jag har tidigare mycket bra erfarenheter av champagne som dom importerar. En order på de olika champagnerna från Damien Hugot kändes självklar.
Damien Hugot började göra champagne under eget namn i början på 1990-talet. Han hade tagit över 3 ha av sin fars vinmarker i Chouilly (någon mil öster om Epernay). Idag äger han 6 ha det mesta runt Chouilly, men också lite Pinot Noir i utkanten av Epernay samt några odlingslotter i Cramant. En stor del består av gamla Chardonnayrankor planterade 1927, 1951 och 1957. Hela årsproduktionen ligger idag på ca 25 000 flaskor. Dessa fördelas på Brut Blanc de Blancs, Millésime (görs endast vissa år), Grand Cru Vieilles Vignes samt Brut Rosé.
På vinifieringssidan är det rostfritt stål som gäller förutom Vieilles Vignes som får 6 månader på gamla Bourgognefat.

Jag har tidigare i somras druckit och skrivet om deras Roséchampagne och 2008 extra Brut BdB.
Nu var det dags för 2006:an.
Precis som för 2008:an kommer druvorna från de äldsta stockarna från hans vingårdar i Cramant

En fin och välutvecklad doft av gul/gröna äpplen med en liten lätt ton åt det bokna hållet. Här andas det klass redan i den första lilla sniffen. Vi hittar också inslag av citrus, flintasten, brioche och sommaräng. Ljuvligt!

Redan den första sippen får oss att dra på mungiporna. Det här är sagolikt gott. Fina balanserade smaker med hyfsat stor komplexitet och elegans. Detta utan att bli fisförnäm istället mer omfamnande och inbjudande.
De gul-gröna äpplena med sina bokna toner återkommer redan då de första dropparna når munnen. Strax därpå en liten citrusblandning, nötter, rostat bröd och en nätt blommighet. Finstämda mineraltoner som får oss att tänka på både regnvåta grusgångar och flintastenar som slagits mot varandra förstärker munupplevelsen. Det hela avslutas med den där ljuvliga lilla bitterheten som finns hos blodgrape. Lättdrucket och törstsläckande. Flaskan försvinner i ett nafs.

Visst finns här likheter med 2008:an, men 06:an är mer mogen och tillgänglig. Just nu dricks den förbaskat bra. Jag är inte säker på att den kommer att utvecklas så mycket mer. Det tror jag däremot 08:an kommer att göra. Å andra sidan så god som 2006:an är så finns inget behov av mer utveckling.
Vi måste köpa mer!
Betyg 5-
I "Bolagets" beställningssortiment är priset 398 kr.