Veckans Amarone: Vivianis enkla!

I söndags blev amaronesuget akut. Vi valde en amarone från av våra favoritproducenter. Vi plockade upp en 05:a ur källaren.

2005 Amarone della Valpolicella, Viviani.
Vi har skrivit om Vivianis åtskilliga gånger, så den här gången lämnar jag bara en länk så kan den som vill veta mer läsa här.  Och lite mera här
Vi har den här kvällen valt den lite enklare av deras två amaroneviner, men oj, oj,oj som den visar upp sig idag.

Druvblandningen är 70% Corvina Veronese och 30% Rondinella. Vinet har fått en uppfostran på 225 l ekfat i 24 månader och därefter ett år på flaska.

Två timmar innan det är dags att njuta av vinet drar vi ur korken. Vi dricker halva flaskan på söndagen och resten på måndagen. Just det här med att ge amaronevinet ordentligt med luft kan inte nog poängteras. Vinet var precis lika bra båda dagarna.

Direkt vi upphällningen möts vi av den typiska amaronedoften d v s söta mörka körsbär, lite örter och kakao. Efterhand tillkommer mer nyanser som aningens torkad frukt, blåa plommon och ännu mera mörka körsbär. Det här är ljuvligt och retar våra sinnen.
I gommen får vi ett moget amaronevin som känns både fylligt, runt och mjukt. Söta mörka körsbär, torkad frukt, lite katrinplommon och mörk choklad. En riktigt lång eftersmak där det finns lite russinnyanser och då med betoningen på lite, men också den där lilla bittra tonen av riktigt mörk choklad. Syran är fortfarande småpigg och tanninerna mjuka, lena och runda. Ytterst balanserat och strukturerat.



Vi hade glömt att den vanliga amaronen från Viviani kunde vara så här god! I ett helt perfekt drickfönster just nu. Detta var vår sista flaska. Du som har en 2005:a hemma, så rekommenderar vi "korka upp under 2014". Den kan omöjligt prestera bättre än vad den gjorde idag.

Betyg 4++