2012 Brut Blanc de Blancs från Castelger

I fredags blev det en måltid med havskräftor och krabbklor. Vi valde att till detta dricka champagne från en liten producent, som vi kom i kontakt med tack vare fanwine.se. 

Champagne Castelger är beläget i den lilla byn Vauciennes någon mil väster om Epernay. Verksamheten drivs idag av familjen Lourdez med mamma Florence i spetsen. Familjen har odlat champagne i fem generationer sedan mitten på 1800-talet. Dom äger 9 ha, där det odlas Chardonnay (44%), Pinot Noir (10%) och Pinot Meunier(46%).

Vi har tidigare skrivit om några halvflaskor vi drack för snart två år sedan. Klicka på länken så får du våra tankar om dessa.

I deras portfölj hittar jag nio olika Cuvéer. Allt från rena chardonnayer till rena pinot noirer och däremellan roséer och några blandningar.

Vi dricker den här kvällen en champagne uteslutande gjord på druvan Chardonnay och på druvor skördade 2012. En årgångschampagne med andra ord. 

Det har varit nästan omöjligt att på internet hitta fakta om vinet, men någon har skrivit att det var nydegorgerat 2018, vilket borde betyda att det fått ligga 4-5 år på sin jästfällning. Dosagen lär ligga på 7-8 gr.

Färgen går i en intensiv gulaktig nyans. 

I den friska doften hittar vi mogna äpplen (mer gula än gröna), lite citrus, några gula stenfrukter, en viss brödaktig ton samt aningens honung och en ton av krita. En riktigt trevlig och angenäm doft.

I gommen växer den ytterligare och överraskar oss på ett positivt sätt med sin friska smak samtidigt noterar vi en del begynnande mognadstoner. 

En tydlig smak av äpplen som känns mer gula än gröna (precis som i doften). En lättsam citrussamling ger sig också tillkänna. De gula stenfrukterna påminner oss om persika, gula plommon och aningens aprikos. En liten brödighet, krita, ostronskal samt en pikant kryddighet hittar vi också i den komplexa smaken. Det här är gott som tusan och jag hade gärna haft ett gäng i källaren, men det här är sista flaskan.

Betyg 5-

Knappa fyra hundra kronor betalade vi och det måste bli en fyndstämpel på detta!

2015 Le Vieux Donjon. En underbar Chateauneuf-du-Pape.

 I söndags hade hustrun gjort en lammfärsrätt. Jag hade plockat upp en flaska Ch9dP ur källaren från en av våra favoritproducenter. Det blev en riktigt anständig söndagsmåltid.

Just Le Vieux Donjon har vi ett särskilt gott öga till. Det är en Ch9dP som vi druckit flera årgångar av. Vad vi tyckt om dessa kan du läsa här: 2009, 2010, 2012, 2013 och 2014.

Nu är det dags att testa 2015. Nio år efter skörd borde betyda att det bjuder upp.

Vinodlingarna ligger i området runt Cabrieres och Mont Redon, medans vinkällaren ligger mellan Chateauneuf du Pape och Courthezon. En av ytterst få producenter i Chateauneuf-du-Pape som bara producerar ett enda rött vin. Allt druvmaterial som anses tillräckligt bra används. Resten ratas och säljs till negocianter. Druvmixen är 75% Grenache, 10% Syrah, 10% Mourvedre och 5% Cinsault. En stor andel av druvmaterialet avstjälkas före pressning. Hur stor andel är beroende på årgång. Mourvedre vinifieras för sig medan de övriga druvorna vinifieras tillsammans. Jäsningen äger rum på traditionella fyrkantiga, röda cementbehållare. Vinet lagras sedan i 18 månader innan det buteljeras. 80% gör detta på Foudres (dvs stora ekfat) och resten på cementtankar.

Dom gör också en vit Chateauneuf-du-Pape, som är gjord på lika delar Roussanne och Clairette. Det är ett vin jag aldrig smakat.

Visst är det fascinerande med en producent som satsar allt på en enda cuvée istället för att göra som de flesta andra och ha ett instegsvin och ett prestigevin och kanske ännu fler cuvéer däremellan.

Doften börjar lite försiktigt med läder och jord, men ju längre tid i glasen desto fler doftnyanser kan vi känna. De komplexa tonerna av frukt och bär parad med några nypor läckra örter och kryddor är det som vi placerar på första plats, men också den fina tonen av pinjeskog tar vi till oss. I betydligt mindre omfattning, men ändå närvarande är de små insticken av kakao, lakrits och järnfilspån.

Doften i all ära, men det är i gommen det här växer till något stort. Den mörka frukten bestående av mogna björnbär, några körsbär, hallon och blåbär tillsammans med något instick av syrliga jorgubbar bildar en elegant och komplex smakpalett. De provencalska kryddorna och örterna tar tydlig plats. Bra syra och tanniner som mjuknat utan att vinet för den skull känns mesigt. Lång och nästan magisk eftersmak där den mörka frukten och örterna nu får sällskapa med aningens lakrits, mörk choklad och unset espresso. Ja det här är riktigt gott.

Betyg 5-

Inköptes någon gång under 2018 på SB för 349 kr. Idag kostar årgång 2020 539 kr och årgång 2022 499 kr.

2009 Vigna Rocche dell´Annunziata från Erbaluna

Jag träffade på hösten 2017 Andrea och Monica Oberto från den lilla vinproducenten Erbaluna. Det var i Köpenhamn hos vår favorithandlare Cibi e Vini. Det blev en mycket minnesvärd stund med fantastiska viner. Jag skrev om besöket här.

 Azienda Agricola Erbaluna ligger precis i utkanten av byn La Morra i Piemonte. Vi befinner oss ca 50 km sydost om Turin. Här har det bedrivits vinodling i en väldigt massa år, men sedan 1958 har dom gjort vin under eget namn. Idag bedrivs en småskalig ekocertifierad (organisk/biologisk) vinproduktion. Runt 15 ha vinmarker förfogar dom över. I deras portfölj finns 4 Barolos, 2 Barbera, en Langhe Nebbioilo, en Dolcetto samt en Erbaluna Rosso

Här är det Nebbiolo till hundra procent. Druvorna kommer från deras bästa vingårdsläge Rocche dell`Annunziata. En vingård som med väldigt gott ryckte. Den är belägen på 260-300 m ö h och med en jordmån av kalksten, lera och ett övre skick av sand. Druvorna skördades för hand under den andra veckan i oktober. Vinet har fått jäsa på ståltankar och sedan fått mogna i cirka två år på 30-33 hl stora ekfat.  

Det här är en Barolo som jag hyllat tidigare bl a årgångarna  2008, 2010 och 2013

En alldeles enastående Barolo, som nu är i en underbar drickfas.

Färgen går i en djup rubinröd ton med några tegelbruna stråk.

Inledningsvis bjuder doften på försiktiga toner av läder, tobak och jord, men det tar inte lång stund innan det är de röda bären som tar över. Några enstaka mörkare bär tycker vi oss ana. Här finns också några små nypor örter, kryddor och nypon samt aningens violer och rosor.

Vi tar den första klunken och konstaterar att dett är ett sagolikt gott vin, som just nu är i en perfekt drickfas med några försiktiga mognadstoner. Precis som vi vill ha vår Barolo.

De röda bären påminner oss om  röda körsbär, syrliga jordgubbar, hallon, tranbär och några röda vinbär. Lite örter och kryddor, med betoningen på lite, närvarar. Här finns också aningens nypon. Fin syra och tanniner som med åren slipat sina kanter så att idag upplever vi dom mjuka, men ändå tydliga. I eftersmaken någon knivsudd kaffe och kakao som samspelar fint med de röda bären. 

Det finns en harmoni och balans i vinet som tillsamans med smakerna gör det här till en alldeles lysande Barolo.

Betyg 5-

Inköpt i Danmark hos Cibi e Vini på hösten 2017, då svenska kronan stod i kursen 1,25. Vi betalade 275 DKK.

2021 Dolcetto d´Alba "Pian delle Masche", Crissante Alessandria

Dolcetto är en druva, som jag med åren alltmer kommit att uppskatta. Jag köpte nyligen ett par olika varianter, som jag den närmaste tiden kommer att avnjuta. Vi startar detta miniprojekt med en Dolcetto från en producent som är en helt ny bekantskap för oss. 

I området Santa Maria i La Morra ligger byn Roggeri. Här har familjen Alessandria gjort vin sedan 1958 när Crissante och hans fru Teresa valde att börja vinifierade de druvor familjen tidigare sålt. Från början gjorde man, traditionsenligt, en blend av de två ”cru”-erna man hade i sina ägor; Roggeri och Capalot. Åren gick, arealen ökade så sakteligen och på 80-talet började man att vinifiera och buteljera de två vingårdarna separat. 2007 började man även att buteljera vin från vingården Galina som ligger mellan Roggeri och Capalot. Vineriet moderniserades och man inhandlade fler fat för att uppnå en perfekt blandning mellan barriquer, medelstora fat och stora botti. Idag drivs Crissante Alessandria av tredje generationens vinmakare, bröderna Alberto och Luca, som fortsätter familjens tradition att göra uttrycksfulla viner med stort djup. Man äger ca sex hektar vinmark plus fem hektar med hasselnötsodlingar. Förutom Barolo från vingårdarna Roggeri, Capalot och Galina gör man en Barolo ”normale” samt vinet Barolo Mac Magnum som görs från plotten La Punta i Capalot från 55-åriga stockar. Druvorna till detta vin skördas sent, selekteras druva för druva och lagras i minst två år i nya 300-liters fat för att sedan buteljeras enbart på magnumflaskor. Man gör även en Langhe Nebbiolo, två Barbera-viner, en Dolcetto samt rosé, Barolo Chinato och grappa. 

Källa: Budbreaks hemsida.

Kvällens vin är som namnet indikerar gjort uteslutande på Dolcetto. Druvorna har vuxit på ett vinfält som är 0,2 ha stort och som planterades 1968. Det ligger 300-350 m ö h i La Morra. Druvorna skördades i september och vinifierades omdelebart. Druvorna pressades och fick jäsa tillsammans med skalen under sju dagar. Det har sedan lagrats på ståltankarna till april-maj året efter skörd, då det buteljerades.

Färgen går i en rubinröd nyans med några violetta stråk.

I doften hittar vi röda bär, någon liten kryddighet, aningens nygrusad trädgårdsgång samt små doftpustar av violer och rosor.

Ett friskt och slankt vin med viss stramhet och där mogna körsbär, tranbär röda vinbär och något lingon tar kommandot i gommen. Vi kan också känna några små nypor örter och kryddor. I eftersmaken tillkommer aningens rosor och violer. En fin syra och lättsama tanniner gör att vinet känns klart för att drickas redan nu. Visst känns det ungt, men det är också så att det lever på den här lite ungdomliga charmen. Ett ungt vin som ska drickas ungt gärna inom tre till fyra år.

Vi gillar det här och dricker det gärna igen. 

Betyg 4-

På SB kostar det 199 kr och säljs endast i kolli om 6 flaskor.

•