Resedagbok april 2024. Dag 6. Vinprovning hos Brunelli Winery och lunch på Enoteca della Valpolicella i Fumane.

Väderprognoserna har varit lite si och så, men när vi tittar ut genom fönstret så svajar den svenska flaggan mot en klarblå himmel. Precis som igår. Svag vind, soligt och behagliga 17 grader. 

Vi tar det lugnt på morgonen. Äter frukost vid niotiden. 

Klockan 10.30 har vi bokat tid för en vinprovning med Martina. Alberto tittar också förbi en kort stund, men han har en ”busy” förmiddag. Vi får välja de viner vi vill prova och Martina berättar inlevelsefullt om vinerna.

- 2021 Overnight Spumante är ett vin gjort på druvan Molinara. Ett härligt friskt rosébubbel. Några flaskor får följa med hem och dessa ska vi njuta av i sommar. Jag skrev lite mer om det här vinet för något år sedan. Då var det årgång 2020, men jag tycker årgång 2021 påminner rätt mycket om årgång 2020. Du kan Läsa om det här.

- 2022 Carianum. Ett vin gjort på nästan övermogna Garganega-druvor. Ändå med en härlig friskhet och riktigt smakrikt. Ett vin jag mer än gärna dricker till den grillade eller ugnsbakade laxen. Det här vill jag alltid ha ett par flaskor av i källaren, så vi fyller på förrådet. Läs mer här

- 2020 Valpolicella Sueriore. Brunelli använder inga torkade druvor till sin Superiore. Det har fått ett år på stora ekfat. Ett lättsamt vin med fin karaktär. För mig är det ett sommarviner, som gör särdeles bra till sommarens lite lättare rätter.

- 2021 Corte Cariano. 100% Corvina-druvor som fått torka i 60 dagar innan de pressades. Ett år på stora ekfat. Jag gillar det här lite lätta rödvinet med sin utsökta körsbärssmak och de små nyporna kryddor. Törstsläckande!!

- 2021 Campo del Maestro. Det här är ett favoritvin, som slår många amarone. Jag har druckit samtliga årgångar som gjorts av det här vinet (Läs denna länk). Alla har imponerat på mig, dock tycker jag dom behöver ett par år i källaren innan de riktigt levererar. En låda får följa med hem och på senhösten tar jag den första flaskan. Fram till dess dricker jag 2020.

Det här vinet har sin speciella historia. Det var byns skollärare som hade ett vinfält, som han vårdade och när orken tog slut fick Luigi Brunelli chansen att ta över. Detta gjorde Luigi med den äran och levererade första årgången 2017 med skörden från 2014.

- 2018 Campo Inferi. Mycket ungt idag samtidigt som det lovar mycket gott för framtiden. Så klart får några flaskor följa med hem. Du som vill veta mer om vinet samt vad jag tyckt om andra årgångar Klickar här för att läsa. 

- 2018 Campo del Titari. Det här är lite av min favorit i Valpolicella. En alldeles enastående amarone och även om årgång 2018 känns väldigt ung idag, så går det att förutsäga att det här kommer bli en grym årgång. Vad jag tyckt om andra årgångar kan Läsas om här.

Brunellis båda Amarone Riserva (Inferi och Titari) tycker jag behöver 6-7 år (från skördeåret räknat) för att vara riktigt bra och klarar sedan med lätthet ytterligare säkert 15 år.

En makalöst bra vinprovning!! Martina gjorde presentationen på ett supertrevligt och kunnigt sätt.

Ett besök på Enoteca della Valpolicella i Fumane är obligatorisk för oss. Vi har har varit där ett flertal gånger. Ibland på egen hand, men också på några vinprovningar i regi Club Amarone.

En provning med Roccolo Grassi, som jag skrivit om här, är i det närmaste legendarisk.

Vi hade bokat bord på Enoteca kl 13, så vi promenerade dit. Det tog en knapp timma. Den första km genom bostadsområden är inte mycket att berätta om, men sen går vägen med en fin utsikt mot bergen i bakgrunden och vinfälten alldeles intill oss.

Hustrun tog till förrätt deras välkända Ricotta från Verona med äppelchutney. Vi andra tog en sparrisvariation med tre sorters sparris bl a vildsparris. Tagliatelle med gröna ärtor och ravioli med ankbröst blev våra Primi. Det finns nog ingenstans där pastavariationerna är så goda och smakrika som hos Enoteca. Huvudrätten fick sedan bli pärlhöns för några och ankbröst för andra. Supergott!!

Vinlistan är omfångsrik, men när jag upptäckte Vivianis Campo Morar från 2019, så blev det enkelt att välja. Det här är ett vin jag blev väldigt förtjust i vid vårt första besök hos Caudio 2008. Nu har det gått några år sedan vi senast drack en Campo Morar. Vad jag tyckt om andra årgångar kan du läsa här.

Campo Morar var det första Valpolicella Superiore som belönades med Tre Bicchieri i den italienska vinbibeln Gambero Rosso.
Druvblandningen i Campo Morar är Corvina Veronese 75% Rondinella 20% och Molinara 5%. Hälften av druvorna vinifieras omedelbart, medan den andra hälften får torka i ca en månad innan den vinifieras. Efter några månader blandas de två druvjuicerna. Vinet får sedan ligga i två år på ekfat innan det buteljeras.

Årgång 2019 är i en underbar drickfas nu med en härlig frisk frukt, som domineras av mörka körsbär och skogsbär. Några örter och kryddor förstärker doft- och smakintrycken. Tanninerna finns där och bjuder ett litet härligt motstånd. Lång eftersmak med mera mörk frukt, örter och kryddor samt lite lakrits och choklad som dyker upp på sluttampen. Riktigt gott!

En fantastisk måltid med ett underbart vin därtill. Så här ska en lunch vara!!

Det kändes välbehövligt med en långpromenad tillbaks till San Pietro in Cariano.

Efter en lunch som den på Enoteca della Valpolicella behövs ingen middag. Till kvällsmat får det bli lite skinka och några ostbitar tillsammans med en sallad. Så klart öppnar vi en amarone. Det blir Brunellis "vanliga" från 2020.

Den här amaronen görs på en druvmixen av Corvina (65%), Rondinella (25%) och Corvinone (10%). Druvorna kommer från deras vingårdar i San Pietro in Cariano och Pedemonte belägna på en höjd av 160  meter över havet. Druvorna har fått torka i cirka tre månader. I januari pressas druvorna och jäsningen sker vid en låg temperatur och varar runt 40 dagar. Vinet får sedan vila upp sig i två år på barriquer och tonneaux (lite större tunnor) gjorda av ek.

Den går i en något lättare stil än de båda riservorna. Den har en friskhet och fräschhet som är mycket tilltalande. Den behöver inte heller lika lång lagring som riservorna för att bjuda upp.

I doften är det gott om mörka bär, som kompletteras med lite kryddor, kakao, kola och aningens vanilj.

I munnen känns den slankare än många andra amarone. Det finns en härlig friskhet och en syrlighet präglad av mörka körsbär. Blåbär, svartavinbär, hallon och björnbär kompletterar bärintrycken. Aningens torkad frukt, lite örter och kryddor i mellanpartiet och så ett avslut av mörk choklad, aningens espresso och en hyfsad dos körsbärskärnor.

Riktigt smaskigt!