Nyårsviner avsnitt 2: Mat från Barrique och 2011 Le Serre Nuove och 2004 Roccolo Grassi.

Vi gjorde det enkelt för oss på nyårsaftonen. Vi beställde mat från Barrique Vinbar i Göteborg. Det blev deras Chefs Meny Nyårsafton. Vi tog bilen upp till Göteborg för att hämta maten. Vi kombinerade det med att kort hälsa på vårt första barnbarn. Ett utomhusmöte!

Tydliga och enkla instruktioner för oss att färdigställa maten. I ett huj har vi blivit mästerkockar. Fantastisk mat! Vilka smaker! 

Kvällens viner. Vi började med champagne som en fördrink och fortsatte med den till den delikata hummersoppan. Jag skrev häromdagen ett inlägg om La Grande Année 2008. Klicka på länken så får du mina tankar.

Hummersoppan är rent magisk. Rejält mustig och tryck i smakerna. Gott om räkor och hummer gömmer sig under ytan på soppan. Varma tallrikar, värma soppan, hälla upp över räkor och hummer, garnera med rågbröd och gräslök. Så enkelt kan det vara att få en förrätt i världsklass.

Vi sätter ugnen på 170 grader. När den är varm sätter vi in potatisen (pommes Anna) och efter 5 minuter sätter vi in hjortfilén. När den är 52 grader tar vi ut hjortfilén och låter den vila i 5-10 minuter. Svampragun åker in i ugnen samtidigt som vi tog ut hjorten. Vi värmer den rökta rödvinsskyn i en kastrull och någon minut innan vi ska hälla upp skyn klickar vi i en bit smör. Vi värmer några tallrikar i mikron. Nu är det bara att placera ut ingredienserna på tallriken. Köttet är fantastiskt. Den rökta rödvinsskyn förhöjer smakupplevelsen rejält. Svampragu och pommes Anna perfekta komplement. Vi ställer oss upp och gör vågen.

2011 Le Serre Nuove dell`Ornellai

Druvsammansättningen varierar alltid något mellan åren. Årgång 2011 har den här druvmixen: Merlot (57%), Cabernet Sauvignon (17%), Petit Verdot (14%) och Cabernet Franc (12%).

Varje druva viniefieras för sig. Jäsningen sker på ståltankar. Lagring i 15 månader sker på barriquer, varav 25% är nya och 75% ett år gamla. Efter de första 12 månaderna blandas de olika druvorna till ett vin, som då får ligga tre månader på ekfaten. Slutligen tappas vinet på flaska, där det får ligga i ytterligare tre månader innan det släpps ut på marknaden.

Vi har tidigare hyllat 2007, 2009, 2010, 2011 och 2012.

Detta visar sig var en perfekt matchning till köttet. 

Ett vin som lämnat ungdomen bakom sig, men ännu inte gått in i något mognadsstadie.

Doften är präglad av mörka bär, där vi främst noterar körsbär och svarta vinbär. Fast det börjar med lite höstlöv, jord och läder som rätt så snabbt låter den mörka frukten ta överhand. Efterhand kan vi känna örter och kryddor. Rätt så stor doft utan att vara överdådig. Väldigt trevlig att sitta och småsniffa på.

Vi smakar på vinet och mungiporna åker rätt upp. Det här är ju sagolikt gott. Elegansen och balansen mellan smakerna. Vi himlar med ögonen. Det börjar med mörka körsbär, svarta vinbär och fortsätter med blåa plommon och björnbär. Strax därpå får vi ett knippe örter och lite finstämda kryddor. Syran är alltjämt vital och skänker vinet en underbar friskhet. Tanninerna har med åren rundats av och blivit lite mjukare, men fortfarande med det där behagfulla bettet. Eftersmaken är lång och riktigt njutbar. De mörka bären återkommer liksom örter och kryddor, men nu får de sällskap av toner från kakao, aningens lakrits och unset kaffe.

Betyg 5-

Tre ostar.

Vi fick tre väldigt goda ostar att njuta av innan det var dags för desserten.

- Almnäs Wrångebäck. En hårdost på opastöriserad komjölk.

- Aura. En Blåmögelost på pastöriserad komjölk.

- Tallegio. En kittost av pastöriserad komjölk

Hembakat knäcke,och jordgubbsmarmelad som tillbehör.

Vi valde att till detta dricka ett glas Amarone.

2004 Amarone Rocolo Grassi

Ur källaren har vi tagit fram vår sista 2004 från Roccolo Grassi. Ni som följer bloggen vet att det här är en av mina absoluta favoritproducenter av Amarone. Vi besökte vingården första gången 2008 med Club Amarone och det har blivit flera besök efter det. Vi var också med på en magisk provning en kväll 2015 på Enoteca Valpolicella i Fumane. Du kan läsa om den provningen här.

En annan minnesvärd provning var jag med om hemma hos Henrik Ungerth 2018. Den resulterade i att jag skrev en artikel på Club Amarones hemsida om årgångarna 2001-2013.

Den här amaronen görs på druvblandningen Corvina (60%), Corvinone (15%), Rondinella (20%) samt Croatina (5%). Druvorna kommer från en vingårdslott på 4 ha och där vinstockarna har en ålder på över 40 år. Druvorna torkas i dryga 90 dagar innan de pressas. Jäsningen äger rum på ståltankar. De har efter vinifieringen fått ligga till sig i 26 månader på 225-liters ekfat, varav hälften varit nya och den andra hälften använts två gånger tidigare. Slutligen ytterligare två år på flaska innan det släpps ut på marknaden.

En fantastisk amarone. Galet bra med en enastående elegans samtidigt som det finns en intensitet och tryck i doften och smaken. Kanske att just intensiteten har nått sin kulmen.

Söta mörka körsbär, mogna björnbär, blåa plommon och några hallon möter örter och kryddor i en helig allians. En god portion torkad frukt förhöjer intrycken. Eftersmaken är formidabel med söta, mörka körsbär, aningens svartpeppar och den lilla bitterheten från mörk choklad, några droppar espresso och någon körsbärskärna.

Tanninerna är alldeles sammetslena. Syran är alltjämt vital och ger en bra friskhet, men här är det något som säger mig att vinet är fullmoget.

Roccolo Grassis Amarone i versionen årgång 2004 är helt på topp. Det har också varit min uppfattning de senaste fem åren. Kanske att den är precis på krönet. Du som ligger på några flaskor får rådet att stämma av en flaska mot dina egna smaklökar i närtid. Det här var min sista flaska, men hade jag haft endast en flaska kvar skulle jag nog druckit den under 2021. Det är ingen panik, men jag tror inte på mer utveckling och därmed lär den inte bli bättre än vad den är just nu dvs helt magisk.

Betyg 5

Hasselnöt Sandwich.

Den här åkte in i frysen så fort vi kom hem med vår hämtmat och plockades fram en kvart innan den serverades. Vi strödde på några enstaka flingsaltskorn. Vispade upp den medföljande vaniljmoussen. Placerade några saltrostade hasselnötter vid sidan om hasselnöts sandwichen och lade vaniljmoussen ovanpå. Slutligen garnerade vi med hallonen. 

En desset att dö för. Eleganta smakkombinationer som blev det perfekta avslutet på den här måltiden.

Ett stort tack till Barrique Vinbar för fantastisk mat. Nu hoppas vi på att 2021 blir ett år då vi åter kan besöka vår favorit i den Göteborgska restaurangvärlden.

Strax före 12-slaget gick vi över till våra grannar, som anordnade ett litet fyrverkeri. Vi var 7 personer församlade och njöt av det milda vädret, fyrverkeriet och ett glas bubbel.

En enkel och lättdrucken champagne från Doyard-Mahé

 fick sätta punkt för 2020.