Langhe i oktober. Dag två. Lördag.

Vi stiger upp i hyfsad tid. Äter vår italienska frukost (se gårdagens inlägg). Kl 09 kommer vår taxi som tar oss ner till Alba. Det är lördag och därmed marknadsdag. De smala gatorna är fyllda med handlare främst med diverse kläder och textilier. På de små torgen är det ost, korv, grönsaker, olivolja mm. En gemytlig och trevlig stämning. Vi har bestämt träff på Vincafé. Dags förmiddagens första kaffe, som för min del blir en caffè macchiato.

Tryffelfestival, ostar bl a mozzarella och så klart kommers. Hela centrum i Alba är på lördagsförmiddagen en enda stor marknad

Vi bilar runt och ser berömda byar såsom Barolo, La Morra, Serralunga, Montforte m fl. Berömda vingårdar kan vi skymta genom diset.
Siktet är inställt på Serralunga d´Alba.

Där på toppen i byn, precis bakom kyrkan ligger Trattoria Cascina Schiavenza, som också är en del av själva vinfirman med samma namn.
1956 startades verksamheten av bröderna Vittorio och Ugo Alessandria. Idag är det systrarna Enrica och Maura som tillsammans med sina män Luciano Pira och Walter Anselma förvaltar den drygt 10 ha stora egendomen. Inga pesticider eller konstgödsel, naturlig jäst,plantering och skörd efter månens olika faser.. Jäsningen på gamla cementcisterner. Lagring av vinerna sker på traditionella gamla botti av slavonsk ek.
I deras vinportfölj finns en Dolcetto, en Barbera, en Langhe Nebbiolo samt fem olika Barolo varav tre vingårdsbetcknade.

Det är ju tryffeltider, så fram till bordet kommer en korg med sex olika tyfflar. Vi får lukta på dom och bestämmer oss för vilken vi vill ha. En stund senare kommer vår valda tryffel till bordet med en våg, så vi ska veta vad den väger. Vid själva bordet hyvlas det på tryffel allt efter behag. När det är dags för notan vägs tryffeln igen och på så sätt fastställs det hur mycket tryffel vi konsumerat.

Hustruns huvudrätt. En specialitet i Alba.

Det här är en restaurang som jag verkligen kan rekommendera. Fantastisk mat. Jag åt till förrätt en samling Langhe-specialiteter bl a råbiff, vitello tonnato,  en urläcker crepes samt en sallad och som huvudrätt en sagolik kalv bräserad i barolo. Minnet får det att vattnas i gommen.

 Vi drack till maten en Barolo från gården.
2013 Barolo Broglio. Här kommer druvorna från vinfältet Broglio beläget på en höjd av 360 m ö h och strax utanför själva byn.
Visst är det här ett ungt vin, men ändå redan nu riktigt tillgängligt. Här finns en alldeles underbar jungfrulig frukt i form av röda bär (hallon, lite körsbär,, några tranbär). Lägg till lite örter och kryddor, violer och torkade rosor.

Bra syra och visst är tanninerna på bettet, men tillsammans med maten blir det ett behagfullt samspel. Lång eftersmak med någon liten nötig ton.
Ja, vi faller pladask. Den här vill vi jaga fatt på när vi kommer hem.




Här näst på tur står ett besök hos Parusso. Vi är nu i utkanten av den lilla byn Bussia. Vintillverkning har dom gjort sedan tidigt 1900-tal. Nu är det fjärde generationen som för verksamheten framåt. Idag förfogar dom över 23 ha vinmarker

I deras vinportfölj finns en Spumante, två vita viner på druvan Sauvignon Blanc, en Dolcetto, två Barbera, en Lnaghe Nebbiolo och inte mindre än sex olika Barolo.
Deras Spumante är gjord uteslutande på druvan Nebbiolo. och en andra jäsning på flaska. Inte alls så tokigt. Även om det inte får mig att göra vågen är det ändå gott och välsmakande.
Barbera D´Alba Superiore och Langhe Nebbiolo båda från 2016 känns båda två som stabila viner. Inga stordåd, men ändå goda och trevliga. Bra bruksviner. Dricker dom gärna igen, men inget jag komma att jaga.

2014 Barolo 44a Annata "Etichetta Blu".
Detta är en Barolo som görs på druvor från samtliga deras "Cru-lägen", såsom fadern Armando gjorde på 1970-talet. På senare år har den gjorts 2002,2005 och 2014. Förklaringen är väl att dom gjort bedömningen att druvmaterialet inte är tillräckligt bra för att göra Cru-Barolo och därför görs "44a Annata". Maceration med skalkontakt, spontanjäsning, inget svavel innan det buteljeras, då en minimal dos, 18 månader på barriquer.
Den här gillar vi. I doften röda bär, läder, lakrits och mossa. I munnen konstaterar vi att det är ett ungt vin med en stora syra och med tanniner som tar rejäla grepp i gommen. Inte utan elegans. Här finns en fin frukt, läckra örter, svart te, nypon och någon liten blommighet (violer, rosor).

2010 Barolo Bussia.
Provningens höjdarvin. Så in i bänken läcker. Druvorna kommer från vinfälten Rocche och Munie i Bussia-området. Vinrankorna har en ålder på 15-50 år. Efter att druvorna pressats följer en hyfsad lång maceration, spontanjäsning. Mognar i 18 månader på barriquer.
Redan i den läckra doften känns en fin elegans. De röda bären dominerar, men i sällskap med regnvåt jord, höstlöv, torkade rosor, ett litet knippe örter och unset mint i avslutet.

I munnen känns vinet väldigt drickmoget. Körsbär, hallon, tranbär, några enstaka slånbär sällskapar med lite örter och kryddor, någon liten blommighet och en försiktig ton av espresso i avslutet. Syran är alert. Tanninerna finns där och biter behagfullt. Vi kan inte göra annat än buga oss. Ett riktigt gott vin, som vi ska försöka jaga fatt på.


Vi avslutar kvällen i La Morra. Vi träffar den mycket sympatiske konstnären Pierflavio Gallina, som hade en utställning. En av hans litografier med motiv från Langhe fick följa med oss hem. Vi gick till en närliggande vinbar och drack ett glas Spumante innan vi skildes från Pierflavio.

Det blev Deltetto Brut från 2013. En blandning av Pinot Nero och Chardonnay. Jäsningen äger rum på ståltankar. Andra jäsning på flaskan, där vinet får ligga på sin jäst i nära fyra år. En härligt frisk och pigg Spumante med massor av gul/gröna äpplen, en del citrus, stenaktiga mineraler, några gula stenfrukter och krossade mariekex. Lättsam men ändå full av egen karaktär. Gott!

Så blev det dags att runda av den här kvällen. Dags för resans första pizza. En fantastisk pizzeria. Helt magiska pizzor. Det här stället kan vi verkligen rekommendera.

2017 Dolcetto Visadi från Domenico Clerico.
Alldeles i närheten av Monforte d´Alba ligger den här vingården. De första dolcettoplantorna planterades 1950 och de senaste 2004. Macerationen varar 5-7 dagar tillsammans med druvornas skal.Vinet har legat 10 månader på rostfria ståltankar innan de buteljerades. 
En härlig Dolcetto med fin mörk frukt i såväl doft som smak: plommon, körsbär, slånbär. Slank, viss stramhet. Fin syra. Alerta men väluppfostrade tanniner. I eftersmaken en härlig liten bitterhet från körsbärskärnor. Vi gillar den här. Det har gått många år sedan jag senast drack Domenico Clericos variant. Vad jag tyckte då kan du läsa här.

Så närmar sig våra dagar i Langhe sitt slut. Imorgon söndag är det resdag. Alba till Turin. Turin till Verona. Tåg hela vägen.