måndag 21 augusti 2017

Tre v sommarens Champagner: Bruno Paillard, Damien Hugot och Charles Heidsiek

Den här sommaren har varit sparsmakad med soliga, varma och badbara dagar, men visst tusan har dom funnits. Vintankar har tagit vara på de flesta. Då blir det bad från klipporna.

På den sena eftermiddagen blir det samling vid den gamla kyrkbänken med lite bubbel i våra glas.








Bruno Paillard kommer från en familj med ett långt förflutet i Champagne. I ett par hundra år har familjen odlat och mäklat druvor till dom stora husen. I början på 1980-talet började Bruno själv att intressera sig för tillverkning av Champagne. 1994 köpte han sin första vingård på 3 ha klassad som Grand Cru i Oger. Idag äger Bruno Paillard 32 ha varav 12 är klassat som Grand Cru. Till sin hjälp har han dottern Alice, som framförallt byggt upp deras export. Dit går ungefär 75 % av det dom producerar. De egna vinmarkerna räcker till drygt hälften av de druvor dom behöver. Resten köps från kontrakterade odlare från 30 olika byar, som dom haft ett långvarigt samarbete med.
 Première Cuvée, som vi dricker den här gången är BP:s flaggskepp. Den är gjord på druvorna Chardonnay (33%), Pinot Noir (45%) och Pinot Meunier (22%). Druvorna kommer från lite drygt 30 olika grand Cru lägen. Ungefär hälften utgör s k reservvin, vilket betyder att hälften av vinet kommer från gamla årgångar. I det här fallet från 25 olika år, där det äldsta är från 1985. Lite mer än tre år har vinet legat på sin jästfällning. Vår flaska degorgerades i oktober 2009.

Vi köpte ett gäng flaskor under 2010. Den första drack vi 2011Vi blev inte imponerade. En alltför tuff syra gjorde sig påmind. Två år senare 2013 var det dags för nästa flaska. Mycket hade hänt. Nu var det en champagne i vår smak.Nu har det gått ytterligare fyra år.

Vi möts nu av en fin doft av citrus, äpplen, mandelbeskvier och snäckskal som får oss att småle.


Oj det här är gott. Riktigt gott. Utan att den för den skull vara av världsklass. Torr och frisk med en bra syra och med några begynnande mognadstoner.
I munnen dyker det upp citrus, röda äpplen, några gröna äpplen, mariekex och steniga mineraler. Ganska så lång eftersmak där citrusen känns som en blandning av blodapelsin och blodgrape. Lite tropiska frukter och gula äpplen. Mineralerna blir mer av det kalkhaltiga slaget med någon liten sälta i avslutet.
Det har varit spännande att följa den här champagnen i sex år. Från lite ogin till begynnande mognad.
Betyg 4

Numer finns den i beställningssortimentet och går att beställa till vissa butiker. Priset idag är 437 kr, vilket är dryga hundralappen mer än vad vi betalade.
2006 Extra Brut Blanc de Blancs, Damien Hugot
Detta är en champagne som vi druckit en åtskilliga flaskor av det senaste året. Vi har varje gång blivit lika överväldigad. Helt otroligt gott och i ett perfekt drickfönster.
Jag skrev en hyllningspost för ett år sedan, där den intresserade hittar lite fakta om producenten och om drycken.
Även den här sista flaskan är ruggigt god.

Doften av lite bokna äpplen, citrus, stenkross och rostat bröd är helt ljuvlig.

En ganska så komplex smak med en härlig elegans och väldigt balanserade smaker ger oss en champagne som levererar en stor vinupplevelse.
Det börjar med gul/gröna äpplen som känns lätt bokna och kompletteras omgående med en frisk citruston. Efterhand dyket det upp en nötblandning, rostat bröd, några sommarblommor och härliga mineraler. De sistnämnda känns ibland av det steniga slaget och ibland mer åt ett kalkhaltigt slag. En medellång eftersmak av blodgrape och krossade flintastenar förhöjer upplevelsen.
Lättdrucket, törstsläckande och svalkande. Så in i bänken god.
Betyg 5-
Knappt fyra hundra kronor är priset för en oemotståndlig champagne på "Bolaget".
Vi köpte i vintras ett helt gäng halvflaskor (37,5 cl) av Brut Reserve från Charles Heidsieck.
Du som vill veta lite mer om champagnen och producenten klickar helt enkelt på länken till den bloggposten.
Flaskorna köptes av Franska Vinlistan. Vi betalade 189 kr. Alldeles för goda. Nu återstår det endast en flaska. Påfyllning kommer att göras så fort dom får in den igen.

I doften hittar vi äpplen, nybakat bröd, nötter, gula stenfrukter och mineraler som känns som krossad flintasten.Väldigt angenäm.

Gommen fylls av en smakrik champagne, som är mycket frisk i sin framtoning, välbalanserad och med en viss elegans.
Skitgott helt enkelt!!
Vi noterar: äpplen (röda/gula), gula plommon, lite grapefrukt, gott om mineraler och en liten lätt örtighet. Eftersmaken är något längre än medel och här får vi aprikoser, nektariner, rostat bröd, nötter, nougat och ännu mer mineraler.

Betyg 4+

söndag 20 augusti 2017

2007 Chateauneuf-du-Pape, Fiancée, Domaine La Barroche

Vi hade våra goda vänner A och A på middag i tisdags. Vi grillade lamm och tillagade diverse nyttigheter från trädgården.
För Vintankar är en bra Chateauneuf-du-Pape ett säkert kort att kombinera ihop med lamm. Vi väljer en med några år på nacken och dessutom är det flera år sedan vi drack den här senast.

Producenten Domaine la Barroche med vinmakaren Julien Barrot i spetsen gör ett par olika cuvéer. Den vi druckit flest årgångar av är "Signature". Vi har druckit  200720082009 och 2010. Samtliga har levererat trevliga upplevelser. Under en period gjorde dom en med beteckningen "Terroir". Den hyllade vi bl a här. Deras prestigevin "Pure" har vi inte druckit ännu. Vi har en flaska av årgång 2009 i källaren, som det börjar bli dags att testa.

Fiancée är gjort på 50% Grenache från 100-åriga stockar och 50% Syrah från betydligt yngre vinstockar. Vinet har fått ligga till sig i cirka 18 månader på såväl Bourgogne-ekfat som cementtankar.

Det här vinet är alldeles underbart just nu. En härlig kombination av kraft och elegans.

I doften hittar vi solmogna mörka bär, lite örter och kryddor med en tydlig ton av svartpeppar, någon liten pinjekvist samt lite rått kött.
I  munnen är det en komplex samling mörka bär som vi först av allt noterar: mörka körsbär, björnbär, vildhallon och något svart vinbär. Vi stöter sedan på ett fint örtknippe av provencalskt slag. Ett försiktigt litet floralt inslag kan också noteras. I eftersmaken kommer det lakrits, mineraler, choklad och aningens espressokaffe. En finstämd syra ger en behaglig och nödvändig friskhet. Tanninerna har rundats av rejält och blivit nästan sammetslena, men dom finns där och bjuder ett härligt litet motstånd.

Ett riktigt gott vin!!
Betyg 5-


fredag 18 augusti 2017

2012 Terre de Bussiere, Domaine de la Janasse

Det har blivit dags att ta farväl av ett vin som vi haft som vårt franska husvin under ett par år tid. Vår sista flaska får utgöra sällskap till lite grillat lamm. Det har under dessa år levererat en ren och sann drickglädje.
Vinet har den för södra Rhone inte helt vanliga blandningen Merlot(55%), Syrah (30%), Cabernet Sauvignon (5%) och Grenache (10%). Druvorna kommer från ett område som kallas Bussièr, som ligger utanför Courthezon strax nordost om Chateauneuf-du-Pape. Vinet har fått ligga till sig i dryga året på barriquer av fransk ek, varav 30% nya.

Vi kan redan i doften notera att det ungdomliga stadiet, som vi förfördes av, har det lämnat. Nu känner vi en mer mogen och solvarm mörk frukt, som kompletteras med ett hyfsat stort knippe örter, lite läder och våt jord.

I munnen återkommer den mörka frukten med svarta vinbär, blåa plommon samt några körsbär och björnbär. Lite trevliga provencalska örter noterar vi också. Fortfarande finns det en bra friskhet, om än inte den ungdomliga och charmiga vi upplevde för ett par år sedan. Tanninerna upplever vi som väldigt mjuka och avrundade. Eftersmaken är hyggligt lång med både lakrits(söt) och lite kakao som komplement till frukten och örterna.
Visst är det här fortfarande ett trevligt och bra vin. Vi är idag kanske inte lika översvallande som då vi första gången drack den här årgången.

Betyg 3++


torsdag 17 augusti 2017

Colfondo CasaBelfi

Den här sommaren har väl inte bjudit på alltför många riktigt fina sommardagar, men några har det ändå varit. På eftermiddagen en av dessa riktigt varma och ljuvliga dagar plockade vi fram vår sista flaska av ett vin som gjort för dylika stunder. En Colfondo!
Casa Belfi har sitt säte i San Polo di Piave någon mil från Treviso. Det drivs av enologen Maurizio Donadi tillsammans med vinentrepenören Albino Armani. Det finns ett intressant reportage om Casa Belfi på bloggen Billigt Vin. Läs den!!
Dom gör s k naturviner. Ingen klarning eller filtrering av vinet. Naturliga jästsvampar. Inget svavel tillsätts.
Vinet är till 100% gjort på druvan Glera.
Druvorna pressades och skalen skiljdes bort direkt. Efter jäsningen har vinet fått vila i ca sex månader på ståltankar. En andra kolsyregivande jäsning ägde rum på buteljen. Vinet har varken klarnats eller filtreras och är därför lite "grumligt" d v s den naturliga jästfällningen finns kvar. 

Colfondo är ju en dryck som inte ska analyseras sönder. Med sin låga alkoholhalt (10,5%) avnjutes den bäst i hyfsat stora klunkar en riktigt varm sommardag. Lättdrucken och törstsläckande som den är.
Men några små noter måste en bloggare ändå skriva.

I den försiktiga doften hittar vi lite citrus, gul-gröna äpplen, några gula stenfrukter och aningens jäst.

Frisk smak med tydliga äpplen, lite citrus och en hel del steniga mineraler. Här finns även persika, aprikoser och unset honung. I avslutet en liten bitterhet av grapefrukt.

Vi gillar det här.
Betyg 4-

Dryga hundralappen betalade vi på "Bolaget", då vi köpte den här flaskan för ett år sedan. Nu verkar den slutsåld.

onsdag 16 augusti 2017

Chardonnay 2014, Valhalla, ManO´war

Månadens vin på forumet finewines.se har under juli månad varit ett Chardonnayvin från Nya Zeeland.
Det kostar inget att vara medlem på forumet. Det är bara att registrera sig och ta del av diverse nördiga vinmänniskors tankar och åsikter om vin. Just projektet "Låt oss dela en pava över nätet" tycker jag är lite extra kul. Någon av medlemmarna väljer månadens vin. De som har lust deltar genom att köpa en flaska och sedan förmedla sina tankar.


Importören Wicked wines skriver på sin hemsida så här om producenten: ”Man O’ War grundades 1980 på den plats där Captain James Cook ankrade upp år 1769. Han upptäckte de Kauri-träd på ön som skulle utgöra material till fartygsmaster. Därigenom kopplingen till Man O´Wars viner som får namn efter historiska krigsskepp. Waiheke Island ligger utanför Auckland, men har 2 grader varmare genomsnittsklimat. Detta tillsammans med friska havsvindar, branta höga vingårdar och vulkanisk jordmån ger unika odlingsvillkor, fylliga vita och eleganta smakrika röda viner. Vinmakare är Duncan McTravish.
Druvorna kommer från vingårdarna Bitch, Root Rake, Gorse, Lane Way, Red Dump, Lil Beast och Sheila`s Pohutakawa.
Branta, väldränerade och svalare vingårdar med inslag av vulkan jord.
Handskörd, en del av druvorna fottrampas resten pressas utan avstjälkning direkt till ekfaten varav 20% är nya. Naturlig jäsning. Vinet får vila på jästfällningen 6-8 månader på franska ekfat.
I doften känner vi lite citrus, en del gula stenfrukter, en hel del toner från fathanteringen, unset honung och någon sorts nötighet.

I munnen är det ett ganska så kraftigt och fylligt vin. Vi känner  lite citrus, men betydligt mer tropiska frukter. Här finns en liten oljighet eller snarare smörighet med en rejäl nypa örter. Ganska stort inslag av eklagringen med en viss alkoholhetta. Hyfsat friskt. Eftersmaken är av medellång karaktär.
Vinet funkade bra till vår grillade fisk, men inte fullt lika bra på egen hand efter maten, då ektonerna tog överhand.

Betyg 3++

Priset på "Bolaget" är 269 kr. Vinet finns i beställningssortimentet.

söndag 13 augusti 2017

Grekiska viner del 7: Assyrtiko de Mylos från Hatzidaki


Tidigt i våras köpte vi tolv olika viner från den danska importören  Oinofilia. Vi har tidigare skrivit om sex av dessa:
2014 Angels Heart Negoska Rosé
Economou Estate Crete 2013 Assyrtiko 
2014 Xinomavro Nature
Economou Estate 1999 Sitia

2014 Orgion, Sclavos Winery
Retsina från Tetramythos

Fredagen bjöd på ett vackert sommarväder. Det fick bli ett dopp i havet på eftermiddagen. På kvällen grillade vi marulk. Till detta drack vi en Assyrtiko från Santorini. Ett av årets bästa vita viner. Helt sagolikt gott! Så lyder kortversionen av det här blogginlägget.
Haridimos Hatzidakis växte upp på Kreta. Studerade Oenologi vid universitetet i Aten. 1996 köpte han en övergiven vingård ( dryga 300 m ö h) belägen runt byn Pyrgos Kallistis på Santorini. Gjorde en del omplanteringar. Införde organisk/biologiska odlingsmetoder. Specialiserade sig på lokala druvor såsom de vita  Assyrtiko och  Aidani och den röda Mavrotragano. Idag äger Hatzidakis runt 10 ha vinodlingar och samarbetar med många fler odlare. Allt med inriktning på organisk-biologiska odlingsmetoder. På fredagskvällen nås jag av budskapet att han gått bort. En stor sorg för hans anhöriga så klart, men också en sorg för oss vinälskare.

Det speciella med viner från Santorini är dels de lokala druvorna, men också öns ekosystem som präglats av vulkanjorden, starka vindar, små regnmängder, heta somrar och det fullständigt unika att vinlusens härjningar aldrig nådde hit.

Vinet är gjort på endast Assyrtiko-druvor, som vuxit på mycket gamla vinstockar på vingården Mylos alldeles intill byn Pyrgos Kallitis (belägen någon mil sydväst om flygplatsen på Santorini).
Druvorna skördas något övermogna. Pressas och får ligga i 12 timmar med skalkontakt. Jäsningen sker med naturliga jästsvampar. Vinet får ligga på sin jästfällning i cirka 8 månader på ståltankar innan det buteljeras. Ingen filtrering äger rum.
En ovarsam hantering i vinstället ger en etikett som ser åldrad ut.
Färgen går i en mörk halmgul nyans.
En ganska så stor doft, där vi särskilt noterar citrus, gula stenfrukter, en lätt örtighet och mineraler. De senare har något vi förknippar med regnvåt grusgång, men också lite krossad flintasten.

Det är dock när vi tar första klunken som vi fullständigt faller för det här vinet. Så komplext och elegant. Smakrikt och friskt! Ett underbart vin helt enkelt.
I munnen återkommer mycket av det vi kände i doften: en finstämd citrusmix, örterna och en kompott på gula stenfrukter. Syran och friskheten får mig att tänka på det första bettet i ett icke moget Transparentblanche-äpple. Nästan lite krispigt. Här finns också något nästan tanninliknande drag. Eftersmaken är fantastisk med massor av mineraler, lite honung, citrus och någon tropisk frukt.

Betyg 5-

Ja, ni hör själva hur det låter. Ett riktigt höjdar-vin. Kanske rent av årets bästa vita vin så här långt.
Vinet finns inte på Systembolaget. Det är köpt av den danska vinfirman Oinofilia för 329 DKK.




fredag 11 augusti 2017

2009 Amarone, Villa Monteleone

Det blev en blåsig och regnig dag. Vi måste få något som skänker oss värme och samtidigt får oss på gott humör. En Amarone från Villa Monteleone är vad som behövs.

 Detta är en av våra favoritproducenter och en vingård som vi också bott på. Våra sinnen fylls alltid med glädje och värme när vi tänker tillbaks på de dagar vi tillbringat där. Klicka på årtalet så får du mina tankar från våra besök där 2014 resp 2012.


Vi har tidigare druckit flera olika årgångar som vi skrivit om. Du kan läsa om årgång 2001 här, 2003 här, 2004 här, 2005 här, 2006 här, 2007 här2008 här och VM Raimondi (svenska ekfat) 2008 här.

Vinet är gjort på druvorna Corvina, Corvinone och Rondinella. Vinet har legat 36 månader på franska ekfat.



Det var ett tag sedan vi drack VM 2009. Det var vid julen 2014. Vi upplevde den då som väldigt ung. Detta har så klart ändrats, så att nu känns den mer mogen. Ändå långt från fullmogen.

En typisk amaronedoft med mörka körsbär och lite torkad frukt i centrum. Bakom detta smyger en liten dovare ton av jord och läder. Blåa plommon och några örter samt toner från fathanteringen finns där i små elegant doftpustar.

I gommen känns frukten nästan lite solvarm. De söta, mörka körsbären fyller omgående munnen, men får snart sällskap med blåa plommon, skogsbär, örter och lite kakao. Inslaget av torkad frukt är tydligt, men inte övertydligt.Vinet har en bra friskhet genom den livgivande syran. Små, nätta tanniner bjuder ett försiktigt motstånd.
Eftersmaken är riktigt lång och där återkommer de söta, mörka körsbären och den torkade frukten, men nu i sällskap av en liten lätt bitter ton från riktigt mörk choklad och körsbärskärnor. Alldeles i avslutet noterar vi aningens espressokaffe och unset vanilj.
Betyg 4+
På Systembolaget är priset 563 kr.. Den som vill ha en kvalitetsamarone som är drickklar just nu och som går att köpa på Systembolaget har här ett bra flaska. 

Precis som vi föreställt oss fylldes våra sinnen av ljus och värme, då vi tänker tillbaks på vara besök hos Lucia och Villa Monteleone. I år ser det ut som om det inte blir något besök i Valpolicella. Fast vi längtar dit......

torsdag 10 augusti 2017

Langhe Nebbiolo, Elio Sandri 2015 vs Punset 2014

Jag konstaterade när augusti började att vi under sommaren hade druckit väldigt lite viner från Piemonte. Jag lovade bot och bättring och drog korken ur en Barbaresco Pajé från Roagna.
Vi har fortsatt på den inslagna vägen och druckit två viner med beteckningen Langhe Nebiolo

2015 Langhe Nebbiolo, Elio Sandri
Producent är Cascina Disa, bakom den står idag Elio Sandri . Vi befinner oss i utkanten av Monforte d´Alba i Perno-området. Det här är historisk mark, här har det gjorts vin i flera sekler. På 1400-talet låg här ett kloster som bl a ägnade sig åt vinframställning.
1965 köptes egendomen av Elios pappa, sedan 2000 är det Elio som ansvarar för verksamheten. Vingården är på ca 7 ha. Han arbetar med stora gamla ekfat, en naturlig jäsningsprocess, bekämpningsmedel är bannlysta istället slås gräset mellan rankorna två ggr per år. Det är m a o bra nära det vi kallar organisk odling. Han är inte intresserad av att få verksamheten certifierad.
Idag gör han en Barbera, en Dolcetto, en Langhe Nebbiolo, en Langhe Rosso och en Barolo (Riserva).

Druvorna kommer från vinstockar som är dryga 30 år gamla och från en vingård, Suri Disa, som ligger cirka 300 m över havet.
Vinet har fått ligga till sig runt åtta månader på stora ekfat och fyra månader på flaska innan det varit redo för marknaden.

I den lite återhållsamma doften känner vi läder, körsbär, nypon och något uns vanilj. En liten svag blommighet kan vi ana oss till.
I munnen är det slankt, småstramt och med en ordentlig syra.
Här finns en lovande blandning av såväl ljusa som mörka bär läs körsbär, nypon, röda vinbär, lingon och diverse skogsbär. Ett tydligt inslag av örter, en viss ton av peppar och steniga mineraler kan vi också notera. Tanninerna ta för sig rejält.
Ett ungt vin. Det känns att det här vinet har mer att ge och kommer att utvecklas väl på två till tre års sikt.
Betyg 3++


2014 Langhe Nebbiolo, Punset
Producenten Punset ligger på en kulle som överblickar byn Neive. Verksamheten drivs av Marina Marcarino. Redan på 1980-talet började hon ställa om verksamheten till organisk/biologisk odling.
Druvorna till det här vinet kommer från deras yngsta vinrankor.
Jäsningen sker i cementtankar under två veckor med skalkontakt

Visst är även det här vinet ungt, men bjuder upp på ett helt annat sätt. Stramt, hyfsat slankt och med en stor friskhet som får oss att dra på smilbanden. Det här är riktigt bra

Doften är präglad av diverse röda bär, men här finns också rosor och violer liksom en fin liten örtsamling.

I munnen återkommer de röda bären från doften i form av körsbär, lingon, lite tranbär och röda vinbär. Visst är syran påtaglig och visst är tanninerna på bettet, men de samspelar med frukten i en supertrevlig balansakt. Eftersmaken är något längre än medel och då får vi lite örter, torkade rosor, någon liten violpastill, steniga mineraler och ännu mera röda bär.

Det kan kanske inte betecknas som stort, men är ändå väldigt trevligt. Ett sådant där vin som i sin enkelhet kan förgylla vilken vardagsmåltid som helst.
Betyg 4-
145 DKK fick vi betala då det inhandlades på Cibi e Vini i Köpenhamn. Någon svensk importör verkar det inte finnas.





tisdag 8 augusti 2017

Champagne, Vinet och odlarna. En bok av Britt och Per Karlsson

Tidigt i våras fick jag ett recensionsexemplar av den här boken. Det är ju ingen bok som en läser från pärm till pärm. Under ett flertal kvällar utgjorde den kvällslektyr för Vintankar, men vi valde att hoppa bland kapitlen och valde det som vi för stunden ville fördjupa oss i. Det finns väldigt mycket som vi kunde ta till oss. Precis som det gjort i andra böcker av Britt och Per Karlsson som vi läst och recenserat: Vinet och miljön och Vinlandet Frankrike.
Den som är intresserad av att läsa mer om några olika vindistrikt hittar böcker i deras serie: Guide till vinets värld, vinerna, distrikten, producenterna

Champagne är ju en mytomspunnen dryck som för många människor förknippas med lyx och flärd. Massvis av kända personer har lämnat odödliga citat. Britt och Per har ambitionen att med den här boken lyfta fram att champagne är ett vin och bakom vinet finns det en producent, en vinbonde, som har att brottas med väder och vind, lagar och regler samt en växande konkurrens. Jag tycker att detta har författarna verkligen lyckats med.

Precis som dom skriver i sitt förord kan boken delas in i två delar, där del ett handlar om bakgrunden, tekniken, druvorna, geografin etc. Här klargörs och förtydligas ett antal begrepp såsom skillnaden mellan druvodlarna, de stora "husen", kooperativen, odlarchampagner mm. För champagnenörden finns det en mängd siffror att grotta ner sig i bl a om arealstorlekar, mängden producerade flaskor, utvecklingstendenser mellan husen, kooperativen m m.
I del två ligger fokus på de små producenterna. Här görs en genomgång av de olika deldistrikten: Montagne de Reims, Vallée de la Marne, Cote des Blancs, Cote de Sézanne och Cote des Bar (Aube) med föredömliga kartor.

Cote des Blancs.
Foto  från boken. Copyright Per  Karlsson
Varje område beskrivs med arealstorlek, vilka druvor som odlas, delområden och lite tips för den som turistar. Det är också här som boken blir personlig, vilket jag tycker är ett plus. 10-15 odlarprofiler per distrikt presenteras lite mer utförligt samt ytterligare lika många med en kortare sammanfattning.
Totalt blir det dryga 100-talet som presenteras. Naturligtvis kommer champagnenörden att sakna någon liten favoritodlare bland de tusental som finns.

Pinot Noir
Bild från boken. Copyright Per Karlsson
Idag fungerar boken som ett uppslagsverk för mig. Åtskilliga gånger har jag den här sommaren haft anledning att "kolla" upp något.
Innehållsförteckningen gör att det är enkelt att hitta det en söker efter. En annan av bokens förtjänster är att den är skriven på en enkel och rak svenska, som gör den lättläst.

Du som nyligen har "upptäckt" Champagne är denna boken ett måste. Du, som liksom Vintankar gillat Champagne i åtskilliga år, men ändå känt att det är rätt mycket du inte har full koll på, är boken en ypperlig uppslagsbok. För den mer nördige finns här en hel del statistik att gotta ner sig i.


lördag 5 augusti 2017

2003 Pajé, Roagna

Vi har druckit alldeles för lite viner från Piemonte den här sommaren. Vi lovar bättring under augusti.

Vi tar farväl av ett vin vi hyllat i en hel radda blogginläg bl a redan 2011, men också  2012 och 2013 och 2014.

Den här gången luftade vi vinet endast en knapp halvtimme i våra glas. Vinet växte hela kvällen. Den sista klunken blev också den bästa, så fortsatt gäller att det behöver en vända i karaff på cirka en timme för att fullt ut nå sin potential.

I doften finns en del stall, jord och läder, men också en underbar frukt, där vi främst tar till oss körsbär, skogsbär och nypon. Fortfarande samma fräschhet som tidigare gånger.Några örter och lite rosor tycker vi oss också kunna spåra.

Smaken är stor men ändå nästan lite slank. Komplex och elegant. Den ordentliga syra ger en bra friskhet, men kanske har den växlat ner något. Tanninerna är fortfarande aktiva och smånafsar i gommen, men helt klart lite mjukare och avslipade än de första gångerna vi drack Pajé 2003. Frukten bär tydliga spår av körsbär, skogshallon  och lite jordgubbar. En liten snärtig portion örter, aningens balsamico, en viss blommighet (violer, rosor) och lite nyponte fullbordar smakintrycken.
Ett strålande vin som vi bedömer vara helt på topp. Ja så mycket bättre kan det nog inte bli.
Betyg 5-


















fredag 4 augusti 2017

2015 Paxxo från Accordini

För några dagar sedan, när vinden ven och regnet trummade mot fönsterrutorna, plockade vi fram den senaste årgången av ett vin som vi blev väldigt förtjusta i då vi på våren 2015 besökte producenten Stefano Accordini. Det var då årgång 2012 som vi drack.

Du som vill veta lite mer om producenten klickar på den nedanstående länken, där jag skriver om vårt besök 2015.
Besök 2015 Stefano Accordini.
Jag kan verkligen rekommendera ett besök!

Vinet är gjort på druvorna Corvina 60%,  Rondinella 10%, Cabernet Sauvignon 20% samt Merlot 10%. Druvorna har fått torka drygt en månad innan vinifieringsprocessen börjar.
Vinet har fått ligga till sig drygt ett år på stora ekfat och ytterligare sex månader på flaska innan det släpps ut på marknaden.

Vi häller upp vinet och låter det få en knapp halvtimme i glasen innan vi börjar dricka det.
I den tämligen stora doften hittar vi mörka bär med tydliga influenser av svarta vinbär, lite örter och försiktiga inslag från fathanteringen. På det hela en varm och välkomnande doft.

I munnen är det ett ganska så runt och mjukt vin. Ännu ungt och med en bra friskhet. Ganska så kraftfull och med en stor fyllighet. Initialt är det de mörka bären (björnbär, körsbär, sv vinbär) som dominerar, men tämligen omgående ansluter en finstämd ört- och kryddsamling. Tanninerna finns där och ger sig tillkänna genom att mycket försiktigt smånafsa i gommen. Eftersmaken är lång. Ja t o m riktigt lång. Nu kan vi också addera blåa plommon till den  fina bärkompotten liksom lite kakao och någon diskret blommighet.
Precis lika god som vi minns att årgång 2012 var.

Betyg 4

Vi betalade 13 euro, då vi privatimporterade våra flaskor. Tillsammans med frakt och sv alkoholskatt landar priset per flaska på cirka 170 kr.
Inga av Stefano Accordinis viner är tillgängliga via Systembolaget, vilket jag tycker är anmärkningsvärt.

torsdag 3 augusti 2017

2012 Slatnik, Radikon

Den riktiga värmeböljan har så här långt inte infunnit sig. Vintankar är lika glad för det. Vi har ändå haft ett flertal dagar som varit soliga och varma med en temperatur upp mot 25 grader. Ett väder som Vintankar numer uppskattar. Vattentemperatur har gått över 19 grader och då är det ju badbart.
Så det finns väl inte så mycket att beklaga sig över.

En av dom där eftermiddagarna då solen värmde, vinden mojnat och temperaturen steg upp mot 25 grader plockade vi fram ett vin vi inte druckit tidigare.
2012 Slatnik Bianco, Radikon
I det nordöstra hörnet av Italien ligger vinregionen Friuli-Venezia Giulia. Runt byn Gorizia, inte långt från gränsen till Slovenien, hittar vi producenten Az. Agr. Radikon. Ambitionen är att producera vin som är så naturligt gjorda som möjligt: Spontan jäsning, ingen tillsats av svavel, ingen filtrering etc. Det här gör också att vinerna skiftar mellan årgångarna, vilket precis är deras syfte. Varje årgång ska vara påverkade av det aktuella årets förhållanden.

Det här vinet är gjort på druvorna Chardonnay (80%) och Tokai Friulano (20%). Tre veckors skalkontakt och ett års lagring på stora ekfat. Dessa båda ting ger ett vin med en färgnyans som går i en mörk-orange ton som drar åt bärnsten.

I doften hittar vi mogna äpplen, lite citrus, några nypon, aprikoser, kryddor och daggvåt grusgång. Någon liten ton av honung och lätt oxidation kan vi precis ana oss till.
I munnen överraskas vi av en härlig friskhet. Här finns mogna äpplen, lite citrus och massor av aprikoser. Efterhand känner vi de finmalda kryddorna, mera gula stenfrukter, steniga mineraler och mandlar.
Det finns en stor och behaglig syra och lite smånätta tanniner. Eftersmaken är hyfsat lång med mera aprikoser, citrus som drar mot blodapelsin och mineraler.
Faktisk riktigt lättdrucket. Ja, nästan törstsläckande. Med framförallt väldigt gott. Ett perfekt vin att njuta av i solen med lite enkelt tilltugg.
Betyg 4
På "Bolaget" kostar det 269 kr, men verkar vara slutsålt hos leverantören.