måndag 19 november 2018

Langhe i oktober. Del 1. Fredag.

Så har då Vintankar till slut besökt Langhe i Piemonte. Vi tog flyget till Turin, där de goda vännerna I och M möter oss. M är född och uppvuxen i Neive, så en bättre guidning om Barbaresco och Langhe är det svårt att få. Vi åker direkt ner till Alba.
Vi bor på det vackert belägna Agriturismo Paitin. Det ligger på en kulle med mycket fin utsikt.
Den första kvällen när vi kör dit får vi väja för en vildsvinsflock.

Vi checkar in och sedan direkt ner till centrum i Alba och äter lite kvällsmat på det mycket trevliga Vincafé. För min del blir det Vitello tonnato och raviolo. Vi delar på en flaska Dolcetto di Diano d´Alba från Sori Costa Fiore av årgång 2016.
Maten håller hög klass och en Dolcetto sitter som en smäck. Friskt, matvänligt, slankt, härlig röd frukt, med några mörkareinslag, fina kryddor, behagfulla tanniner och så den där lilla bittra tonen i eftersmaken, vilken får mig att tänka på körsbärskärnor.
Den här dricker jag gärna igen.

Fredagsmorgonen startade med en italiensk frukost.
Youghurten, frukten och det mörka brödet fastnade inte på bilden


Vi ser Paola (gift med Giancarlo) och Giancarlos pappa Alfonso.
Vi blev upphämtade av I och M runt 08.30 och så iväg till Azienda Agricola Ronchi. Vinodlare sedan sent 1800-tal. Alla druvor såldes till större företag, men på 1950-talet började dom göra viner själva. 1996 tog Giancarlo över ansvaret för verksamheten. Tillsammans med hustrun Paola, fadern Alfonso och vinmakaren Paolo Caciorgna har dom lyckats göra goda och spännande viner.
Idag omfattar egendomen 5,5 ha vingårdar i Barbaresco-området samt ytterligare en ha i Guarene. Det är där dom odlar Arneis.
Årsproduktionen ligger på cirka 25 000 flaskor.
Eko-tänket finns där, så inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödning.


På en hyfsad engelska guidade Paola oss igenom stora delar av deras portfölj. Vi provade de flesta av vinerna så när som på deras Dolcetto och Freisa. Rakt igenom trevliga och välsmakande viner.
Dom testar olika jäsnings och lagringsprocedurer. När det kommer till Arneis har dom bestämt sig. Den ska enbart få ligga till sig på amforor (runt sju månader). Lite drygt 400 flaskor gör dom.
Har en smakat den så är det lätt att förstå beslutet. Den här är riktigt god.
En hyfsat stor doft av gula stenfrukter, någon blommighet, lite örter, rivet limeskal och krossad flintastenar.
Även om doften är tilltalande så är det när vi smakar på det som vi lyfter på ögonbrynen och nickar belåtet. En rätt så intensiv och komplex smak, där vi noterar gröna äpplen, några citrustoner, persika, lite mango, några pepparkorn, kalk- och stenmineraler som lämnar lite sälta i avslutet.
Riktigt gott. Behöver inte lagras, men klarar säkert 3-4 år i källaren. Den här vill jag dricka mer av!!

Langhe Rosso 2016
En blandning på mestadels Merlot, men också en slatt Nebbiolo. Jäst på ståltank och sedan har det fått mogna på stora ekfat.
Mörka bär, jord, lite läder, några örter och en fin liten kryddighet. Bra syra och snälla tanniner gör att det känns tillgängligt redan nu. Det här dricker vi gärna igen.
Vi avslutar med att prova årgångarna 2013 och 2014 deras Barbaresco. Vi faller pladask för 2013. Vinet har fått mogna i två år på 2000-liter stora ekfat.
I doften: en hel drös med röda bär, jord, läder, höstlöv, nypon, lite rosor, aningens örter och kryddor samt några mineralstänk. En trevlig och fin friskhet parad med tanniner som småbiter i gommen på ett riktigt anständigt sätt. Kan absolut drickas som den är idag även om jag tror den kommer utvecklas fint de närmaste åren.
Årgång 2014 är inte alls så tokig. Årgången som sådan har ju ett något skamfilat rykte, men jag tycker Giancarlo lyckats bra. Inte riktigt samma tryck, balans och elegans som i 2013, men ändå trevlig och god.


Vi hastar vidare till Barbaresco. Vi tar oss upp i tornet för att njuta av utsikten. Denna disiga dag där solen inte riktigt vill tränga igenom begränsas så klart utsikten, men den ger ändå en fingervisning om landskapets skönhet.

Vi åt en underbar lunch i Barbaresco på Trattoria
Antica Torre i sällskap med den mycket sympatiske vinodlaren Carlo Varaldo. 86 år och still going strong. Nebbiolo-druvorna lämnas till Kooperativet Produttori Barbaresco. Han gör sitt egna Dolcettovin. Vi delade en flaska till lunchen. Vi gick sedan hem till honom och fick oss ett fatprov på 2018.
Årgång 2017 är ungt, friskt, slankt och med syrliga körsbär, röda vinbär, några slånbär, lite nypon och ett litet knippe örter. En alert syra tillsammans med behagfullt bitande tanniner gör den här dolcetton till en utmärkt medspelare till diverse pastaräter.
Smakprovet från 2018 signalerar förhoppningar om en god framtid.

Javisst är det tryffelsäsong i Alba. Den här läckerheten gjorde någon person lycklig

Vi hann i all hast med ett besök hos Produttori del Barbaresco.  Aldo Vacca visade oss runt. Berättade kortfattat historien om prästen Don Fiorino Marengo som såg till att verksamheten 1958 kom igång  efter att ha legat nere i ett par decennier pga fascisterna och andra världskriget. Du som vill läsa mer kan göra detta här och här.

Tiden hade flugit iväg och det var dags för fredagens avslutande vingårdsbesök.

Cantina del Bricchetto och den mycket engagerade och intensive vinmakaren Franco Rocca berättade och visade oss runt.
Det hela avslutades med en vinprovning med tillhörande ost.
Ett familjeföretag som förfogar över 4,5 ha och som producerar runt 25 000 flaskor. Beläget på kullarna i Neive. Allt sköts av Franco själv och så klart med bistånd av hustrun Susan. En mycket intensiv och fascinerande man. Det här med mässor och marknadsföring hade han inte mycket till övers för. Tydligen sålde han sina viner ändå både i Italien och på export.

Av någon outgrundlig anledning blev det inga kort tagna på själva vinprovningen.
Dolcetton och Barbera Ombranera gick i en stil som vi inte riktigt var bekväma med. Barbera d´Alba Bricco Sterpone var mer i vår smak.
Kronan på verket är Franco Roccas Barbaresco Albesani  som var fenomenalt bra. 35-åriga vinstockar. Dryga två år på en blandning av stora och små ekfat. Vi smakade årgång 2013. I doften röda bär, lite läder, piptobak, någon liten ton av vanilj och lakrits. I gommen en välbalanserad kompott av röda bär, örter, nypon och lite rosor.  Ung, men ändå tillgänglig. Alert syra, lite småbitande tanniner som gör att det stramar i gommen, men ändå inte alltför ansträngande. Riktigt gott idag. Kommer säkert att utvecklas fint de närmaste åren. Den här dricker jag mer än gärna igen och ska så klart hålla utkik efter den. På gården kostade den 36 euro.

Ganska så trötta och huvudet fullt av intryck återvänder vi till vårt Agriturismo. Fortsättning följer......







torsdag 25 oktober 2018

2009 Inferi, Brunelli

Ett av vinprojekten under 2018 har varit att titta lite närmare på Amarone och årgången. 2009. Vi har provat 19 olika amarone från det här året och kan bara konstatera att detta är en av de bättre årgångarna på den här sidan millenniet. Alla mina tankar om dessa 19 viner finns samlade i artikel på Club Amarones hemsida.
För en tid sedan gjorde vi ett återbesök hos Campo Inferi Riserva.

Du som följer bloggen vet att Vintankar inte bara har sina tankar utan även hjärtat hos den här sympatiske producenten. Vi hade under 2017 ett samarbete med Alberto, där vi varje månad berättade om vad som hänt på vingården och så presenterade vi också ett av deras viner. Allt finns att läsa om du klickar på den här länken.

Campo Inferi är gjord på druvorna Corvina (70%), Rondinella (25%) och Corvinone (5%). Druvorna kommer från en vingård med samma namn som vinet. 
Druvorna har torkats i fyra månader. Jäsningen äger rum i 40 dagar i låg temperatur. Vinet får sedan mogna i 36 månader på ekfat som är 18 hl stora. Efter buteljering får vinet vila upp sig i närmare ett år på flaska innan det är redo för marknaden. Det görs mellan 4000-5000 flaskor av Inferi.
Jag drack den här amaronen i våras och på det halvåret som gått har det inte hänt så mycket med vinet. Fortfarande lika enastående gott nu som då.
Det hela kan sammanfattas som att vinet är helt på topp nu, så mycket mer utveckling kommer nog inte att ske och att Inferi nog kommer att hålla sig så här bra i ett par år till.
Jag skrev så här vid min senaste bedömning och den står sig nu också:
Ett riktigt sniffarvin med de underbaraste mörka körsbär man kan tänka sig. Här finns en hel del torkad frukt, visst finns tonen av russin där men det är fikon, dadlar, katrinplommon som dominerar. Vi kan i mindre doser känna örter och någon krydda liksom kakao, unset vanilj, och sötlakrits. Nu när Inferi börjar närma sig sin topp har smakerna djupnat. Den mörka frukten (mogna, söta körsbär, björnbär, katrinplommon), lite kryddor, aningens torkad frukt och kakao bokstavligen omfamnar oss. Genom den finstämda syran har Inferi behållit sin friskhet. Tanninerna har mjuknat något, men är fortfarande spänstiga och bjuder ett litet motstånd. Eftersmaken är magisk med mera söta körsbär, torkad frukt, mörk choklad, körsbärskärnor, lite järnmineraler och någon liten ton av espressokaffe.
Betyg 5

onsdag 24 oktober 2018

Champagnequiz, Global Champagne Day och ännu mera champagne.

Förra veckan gick i Champagnes tecken. Det började redan på tisdagskvällen med ett Quiz på "Champagnebaren Små bubblor". Du som regelbundet följer bloggen vet att jag är medlem på vinforumet finewines. Det kostar inget att vara medlem. Någon av medlemmarna i Göteborg hade noterat att det var Champagnequiz på gång tisdagen 16 oktober och undrade om fler var intresserade. Det var en lagvtävling så en behövde vara två eller tre i laget. Jag anmälde mig och strålade samman med två för mig helt obekanta personer. Vilken trevlig kväll vi fick tillsammans.
Du som vill veta vilka aktiviteter som är på gång ska kolla deras Face-Book-sida.
Den är alltid uppdaterad med det senaste. Deras hemsida är inte alls lika uppdaterad.
Quizet skulle börja kl 19, men jag anlände redan strax före 18. Beställde en svamprisotto och ett glas champagne.
Reserve Mature. Dosage zero.
Fantastisk god svamprisotto och vinet som föreslogs var en riktigt bra matchning.
Producenten Paul Dangin är ett familjeföretag. 11 familjemedlemmar är involverade i verksamheten. Deras vingårdar ligger i byn  Celles-sur-Ource. Vi är nästan så långt söderut i Champagne vi kan komma i Aube.

Vinet är en Blanc de Noir dvs det är uteslutande gjort på den blå druvan Pinot Noir. Gamla vinstockar. Vinet har fått jäsa på ekfat. Lång mognad på flaska. På näsan hittar vi mogna vinteräpplen, lite fallfrukt, rostat bröd och gula stenfrukter samt lite skolkrita (för dom som minns detta fenomen). I munnen återkommer de mogna vinteräpplena tillsammans med persika och nektariner, aningens jordgubbar,  någon liten citrus ton, brynt smör, rostat bröd, rostade mandlar och mineraler.
Betyg 4

Mina två lagmedlemmar kom. Det kostade 175 per medlem att delta i Quizet och då ingick ett glas champagne samt en lite bricka med salami och ost. Vi var fyra tävlande lag. Vi försvarade finewines färger så bra att vi stod som slutliga segrare. Priset var ett presentkort på 200 kr per lagmedlem.

Francis Boulard tillsammans med dottern Delphine
driver egendomen, där stora delar är certifierade som
organisk odling. 6:e generationen vinmakare. Vingården
ligger i byn Cormicy någon mil norr om Reims.
Kvällen avslutades med att vi drack en flaska gjord på enbart Pinot Meunier. En ung sådan från 2014 och degorgerad i dec 2017. Dosage 3g/l. Den har fått jäsa på på en blandning av ekfat.
På näsan hittar vi citrus, gula äpplen, lite torkade aprikoser och någon liten blommighet från sommarängen.

I munnen känns det ung, men ändå väldigt tillgänglig. Frisk syra men inte alltför påträngande. Här finns en fin äppelsamling, lite citrus, gula stenfrukter, någon tropisk frukt, mariekex och lite avslutande mineraler.
Gott!
Betyg 4-








2012 Blanc de Blancs från Palmer & Co.
Vårt val i fredags (19 okt) på Global Champagne Day
Palmer & CO är ett stort kooperativ med fler hundra odlare som tillsammans äger 450 ha vinodlingar. Ursprungligen startades vinfirman av sju odlare 1947. På Palmer & Co består odlingarna av druvorna chardonnay 50%, pinot noir 40% och pinot meunier 10%. 
Jag har oftast druckit deras Brut Millésime. Klickar du på resp årtal så kan du läsa mina tankar om just den champagnen: 199620002002, 2005 och 2008.

Den här kvällen hade jag ur källaren plockat upp deras BdB från året 2012. Vi har alltså en champagne gjord på enbart druvan Chardonnay. Jäsning på ståltankar. 5 år på flaska innan degorgering.

Frisk doft av gul/gröna äpplen, lite citrus, gula päron, lite rostat bröd, några gula stenfrukter, gammal skolkrita och aningens honung.
Doften är påtagligt frisk och vittnar om att detta är en ungdom med goda framtidsutsikter.
I munnen är den mycket frisk med en stor och bra syra. Visst är den ung idag och visst kommer den att utvecklas fint med åren, men ändå bjuder den upp till en skön upplevelse redan idag, De gula och gröna äpplena från doften återkommer i smaken, men också förstärkta med syrliga röda äpplen. Vi kan notera lite lime, citronskal, någon persika, mariekex, nougatblandning, unset honung och en tydlig mineralton av såväl stenig som kritig karaktär. Här finns det både kraft och elegans.
Betyg 4+


Charles Heidsiek Brut Reserve
Den Brysselboende besökte oss den här helgen. Sonen anslöt på lördagen. Så klart fick fadern gå ner i källaren och plocka upp den sista flaskan av den här godingen.
Den görs på 40% s k reservvin och 60% från i vårt fall året 2007. Druvorna kommer från ca 60 olika vingårdslägen. Druvmixen är lika delar Pinot Noir och Pinot Meunier samt 20% Chardonnay. Reservvin är vin från äldre årgångar. Den genomsnittliga åldern är 10 år. 
Genom att använda en hög andel reservvin skapas en champagne med djup och komplexitet.

Vi drack den här för ett år sedan. Det har inte hänt så mycket på det året. Lika fantastiskt gott ikväll som då.

I doften hittar vi gula, lite mogna äpplen, gula stenfrukter, brioche, grusgång och en ton av krossade flintastenar.
I munnen har den en stor friskhet parad med hög komplexitet och enastående balans. Det finns en harmoni i smakintrycken som vi verkligen gillar.
Frukten är generös och bjuder på gula och röda äpplen, finfina citrustoner, gula plommon, lite grapefrukt, rostat bröd, nougat och nötter samt en komplex mineralitet av sten, grus och krita. Lång och härlig eftersmak, där tonerna av nektariner, aprikoser och persika blandas med röda citrusfrukter.
Suveränt gott!
Betyg 5-



Paul Bara Grand Rosé Brut (halvflaska).
Söndagskvällen är hustrun och jag åter ensamma. Barnen har återvänt till sina respektive. Den gode vännen Viking passerad förbi på förmiddagen och levererade ett gäng burkräftor. Fyra av dom fick utgöra kvällsmaten tillsammans med ett glas roséchampagne.
Paul Baras historia i champagne går tillbaks till 1600-talet, men då mer som jordbrukare och djuruppfödare. 1833 startar deras historia som vinodlare och 1929 börjar dom göra vin under eget namn. Idag äger dom 11 ha varav 9,5 ha är Pinot Noir. Samtliga vingårdar är klassade som Grand Cru och ligger i Bouzy förutom en liten (0,5 ha)  vingårdslott i Ambonnay. Årsproduktionen är 100 000 flaskor fördelade på: Brut Réserve, Rosé, Grand Millésime, Special Club, Special Club Rosé, två varianter av BlancdeNoir samt ett stilla rödvin.
Sedan tidigt 80-tal är det Chantal (äldsta dottern till Paul Bara) som ansvar för verksamheten.
Den här champagnen görs på blandningen Pinot Noir (70%), Chardonnay(18%) och med en slatt(12%) av deras stilla röda vin. Hälften är vin från en specefik årgång och den andra hälften är s k reservvin.
Vinet har fått ligga i fyra år på sin jästfällning. Det har fått en dosage på 8 g per liter


Det blev endast några korta noter.
I doften röda bär, liten pepparton (känns igen från Pinot Noir) samt någon rödaktig citrusfrukt.

I munnen känns det kanske något mer utslätat än vad jag minns från i somras. Smultron, jordgubbar och körsbär. Syrliga röda äpplen, mineraler och aningens bröd noteras.
En trevlig avslutning på helgen.
Betyg 4-

måndag 22 oktober 2018

2012 Nebbiolo d´Alba från Francesco Rinaldi och 2004 Pajé Barbaresco från Roagna

Vi fortsätter våra förberedelser inför resan till Alba och Piemonte. Förra veckoslutet drack vi en trevlig Nebbiolo och så en Barbaresco från en av våra favoritproducenter.

Idag är det Paula Rinaldi som driver företaget, men dess rötter går tillbaks till 1870-talet. Vineriet ligger på toppen av den berömda vingårdskullen Canubbi. I deras portfölj finns tre olika Barolo och en Barbaresco. En Nebbiolo d´Alba (den vi dricker den här kvällen), två Dolcetto, en Barbera, en Grignolino samt ett vitt vin på druvan Cortese.

Druvorna till det här vinet kommer från en vingård i närheten av den lilla byn Verduno.
Vinet har fått jäsa på cementtankar. Macerationen varar mellan 20 och 30 dagar. Vinet har slutligen fått ligga till sig i cirka ett år på fat av slavonsk ek.

En nebbiolo i alldeles utmärkt form. Väldigt drickvänlig idag och jag tror inte den kommer att utvecklas så mycket mer, vilket inte heller känns nödvändigt såsom den levererar den här kvällen.
Frisk i såväl doft som smak. I doften hittar vi röda bär, nypon, en liten lätt kryddighet, lite rosor och violer.
I munnen återkommer de röda bären från doften nu som ljusa körsbär, några hallon, lite tranbär och jordgubbar. En finstämd örtighet noteras liksom nypon. En behaglig syra och ganska inställsamma tanniner gör att vinet känns mjukare än många andra viner på druvan nebbiolo. Här tar vi gärna lite större klunkar.
Betyg 4-
På SB är det årgång 2015 som gäller till priset 223 kr.


2004 Pajé, Roagna
Årgång 2003 var en av de mest hypade vinerna i bloggossfären för åtta till tio år sedan. Vintankar hakade på hajpen och har under åren druckit åtskilliga 2003:or. Det första intrycket hittar du här och det sista här. Det har gått sex år sedan vi senast drack 2004. En 2005:a skrev vi om i somras.

Druvan är nebbiolo till hundra procent. Druvorna kommer från vingården Pajé, där Roagna äger 1,83 ha. Vinrankorna har en ålder på mellan 25 och 50 år. Jäsningen äger rum på stora ekfat, macerationen varar 60-70 dagar. Vinet får sedan ligga till sig cirka fem år på neutrala ekfat. Det görs knappt tiotusen flaskor av det här vinet.

Ett alldeles strålande vin, som är i en alldeles  underbar drickfas just nu. Här finns inga ålderskrämpor, bara begynnande mognadstoner. Den som ligger på några flaskor behöver inte ha bråttom. Dom klarar sig bra i många år till, men jag är tveksam om de kan bli så mycket bättre än så här.

Det finns en härlig inbjudande doft av röda bär förstärkta med nypon, rosor, läder, vissna höstlöv och lite örter.

Vi smakar på vinet och finner det tämligen slankt med en hel del röda bär såsom syrliga körsbär, lite hallon och jordgubbar, några tranbär, nypon och en liten förnimmelse av lingon. Lägg till lite örter, torkad frukt och  en försiktig blommighet (rosor,violer). Allt förpackat på ett elegant sätt. Syran  och tanninerna finns där. De senare småbiter i gommen på ett behagfullt sätt. Precis som vi vill ha det. Eftersmaken är lång med ännu mer av röda bär och örter kanske någon liten läcker ton av sötlakrits på sluttampen.
Detta var vår sista 2004:a. Vi hade gärna haft fler, men ibland är det också skönt att sluta på topp.
Betyg 4++
Just nu finns det inga flaskor från Roagna på Systembolaget.

onsdag 17 oktober 2018

2016 F. Lumpp Givry 1er Cru Crausot

Månadens vin i oktober på forumet finewines.se är 2016 F. Lumpp Givry 1er Cru Crausot
Ni som följer bloggen vet att jag ganska ofta deltar i dessa vinprovningar.
Det kostar inget att vara medlem på forumet. Det är bara att registrera sig och ta del av diverse nördiga vinmänniskors tankar och åsikter om vin. Just projektet "Låt oss dela en pava över nätet" tycker jag är lite extra kul. Någon av medlemmarna väljer månadens vin. De som har lust deltar genom att köpa en flaska och sedan förmedla sina tankar.




Francois Lumpp ärvde tillsammans med sin bror familjens egendom i Givry under slutet av 70 talet. 1991 startade Francois tillsammans med sin fru Isabelle sin egen Domaine. De började om helt och planterade nya vingårdar i några av Givrys bästa 1:er Cru lägen, med bästa möjliga plantmaterial och med hög densitet. Att plantera och odla alla vingårdar från första början är något som blir mer och mer ovanligt i Bourgogne, men det gör att Francois känner sina vingårdar och rankor utan och innan. Precis som i Côte d´Or så ligger de bästa vingårdslägena i Givry i mitten av sluttningarna, det är också här man hittar hjärtat av Francois Lumpps vingårdar. Idag omfattar verksamheten 9,5 ha.
Källa: Importören (Johan Lidby Vinhandel) hemsida
Crausot är en Premier Cru-belägen vingårdslott strax utanför kommungränsen till Givry i kommunen Jambles. Francois har 0,93 hektar planterade med Pinot Noir och 0,63 hektar Chardonnay i denna Premimer Cru. Vingården ligger ca 276 meter över havet i lätt sluttande sydlig orientering. Stockarna är drygt 25 år gamla. Vinet jäser på rostfria ståltankar och lagras sedan i ca 12 månader på 228 liters ekfat. Ca 70% av faten är nya, något som den koncentrerade frukten inte har något problem att integrera.
I doften hittar vi en hel del röda bär och kryddor samt någon liten ton av vanilj, lite gruskross och aningens svart te.
Visst finns det rätt typiska PN-drag, men kanske mer åt Oregon och Spätburgunder än Bourgogne.

I munnen är det ett ungt vin med bra friskhet. De röda bären från doften återkommer som hallon, jordgubbar, tranbär och syrliga körsbär. En fin kryddighet noteras, precis som i doften. I eftersmaken lite rosor, nypon, steniga mineraler samt toner från fatlagringen.

Ett trevligt vin. Tämligen lättdrucket. Men jag går inte riktigt igång på det. Blir det bättre med lagring? Svårt att säga. Jag köpte två flaskor, så den ena får väl ligga ett par år så får se. Ytterligare flaskor avstår jag ifrån. Priset 379 kr gör väl sitt till.

Betyg 4-


måndag 15 oktober 2018

Champgne Marguet Special Collection 1995.

I slutet på augusti fick jag mail från Franska VinListan. Det gavs en möjlighet att köpa mogen champagne för ett rimligt pris. Det var årgångarna 1995,1996 och 1999 från Champagne Marguet som var till salu för 1935 kr knappt 650 kr per flaska. Dom kanske tre bästa årgångarna det decenniet. Jag hoppade på erbjudandet och i fredags, när det rådde Brittsommar här i Nordhalland, fann jag det lämpligt att dra korken ur den första flaskan.

Champagne Marguet grundades så sent som 2005. Det var en sammanslagning av det ursprungliga Champagne Marguet grundat 1875 och Bonnerave Frères från 1905.
Idag är det Benoit Marguet som står vid rodret. Vinmakare i femte generationen. Dom förfogar över 10 ha i Grand Cru-lägen: Ambonnay (7,3), Bouzy(0,7) samt Mailly. Runt 20% av skörden säljs till Krug. Vinstockarna har en genomsnittsålder på 40 år. Ett ekologiskt tänk har funnits länge, men sedan 2013 är hela verksamheten biodynamisk driven. Sedan 2010 plöjer hästarna Titan och Urban Marguets marker. Verksamheten bygger på dom tre pelarna:
- samspelet med naturen
- samarbetet med kollegor, vinmakare och odlare med samma grundsyn
- samsynen med Rudolf Steiner, "grundare" till den biodynamiska skolan.

1990-talets första år var en besvikelse för de flesta champagneodlarna, men så kom 1995 som gav en stor skörd och med bra druvkvalitet.
Den här champagnen är gjord på 35% Pinot Noir från Ambonnay, 25% Pinot Noir från Bouzy och 40 % Chardonnay från Ambonnay. Degorgering ägde rum i juni 2014 och då gjordes en dosage på endast 2g per liter. En Extra Brut med andra ord. Idag jäser deras champagner på ekfat, men det här är tiden före Benoits ansvar, så den lära vara jäst och lagrad på stålfat.
Till en början strömmar bubblorna upp från botten av glaset mot ytan, men strömmen avtar efterhand. Lite större bubblor än vad jag vanligtvis noterat. Sakta men säkert minskar kolsyrekänslan för att vinet så småningom upplevs som bra nära ett stilla vin.
En mogen champagne med en hel del fallfrukt i doften. Gott om kryddor, lite tropisk frukt och mineraler som påminner om den gamla skolkritan och krossad sten kan jag också förnimma. Här finns tydliga signaler om en champagne med hög ålder.
I munnen kommer bekräftelsen på att vi har en champagne med ett antal år på nacken och som är fullmoget, nästan gränsande till övermoget. De bokna äpplen är det första som noteras, men visst lite gul/gröna äpplen finns här också. Tydliga  toner av örter och kryddor. Aningens, aningens citrus som i avslutet drar mot grapefrukt. En anstrykning av mandel och honung kan vi också notera i avslutet. Det finns till en början lite gula stenfrukter (persika, nektarin, plommon), men de klingar av efterhand. Syran är alert rakt igenom.

En annorlunda och spännande upplevelse. Den påminner inte så mycket om andra champagner jag druckit, men jag kan inte låta bli att fascineras av dessa övermogna toner.

Betyg 4




fredag 12 oktober 2018

Vin från Georgien: Gavazi

I fredags var vi hemma hos goda vänner som nyligen besökt Georgien. Dom hade köpt med sig en flaska rödvin, som vi fick förmånen att få smaka. Det är faktiskt den första flaskan vin från Georgien som Vintankar smakar.
Det är inte helt lätt att hitta så mycket information om det här vinet eller producenten. Det står att det är ett semi-sweet wine, vilket jag inte tycker stämmer. Visst finns det en viss sötma, men mer av typen fruktsötma.
Vinet är gjort på druvan Saperavi. En mörkblå druva med tjockt skal och med ett rödfärgat fruktkött, vilket gör att vinerna blir nästan svarta i färgen. Precis så är det med vårt vin, som har en mörkblå färg med lite mörkvioletta stråk. Ja nästan svart och väldigt tät och kompakt.
Ursprungligen kommer Saperavi från Zemo Kartli i sydvästra Georgien, men är numera spridd över stora delar av Georgien. Det här vinet kommer från Kindzmarauli, Kakheti regionen och byn Gavazi, som ligger rakt öster ut från Tbilisi inte så lång från gränsen till Ukraina.

Doften är präglad av mörk frukt, rökta charkuterier, läder, tobak, örter och kryddor, men den mörka frukten är i framsätet.
I munnen återkommer den mörka frukten. Vi känner blåa plommon, mosade övermogna, söta, mörka körsbär, solmogna björnbär, hallon och blåbär. Bakom den primära frukten kan vi ana oss till kokta rödbetor och lite rödare bär. Inslaget av örter och kryddor förstärker de positiva intrycken. I eftersmaken finns både lakrits, några droppar espresso, lite vaniljkola och mörk choklad. Tanninerna är mjuka och fogliga. Syran finns där i måttliga, men ändå tillräckliga mängder.

Ett trevligt vin som väcker intresset för Georgiska viner och också påminner oss om att det finns så mycket vin och druvor m m som väntar på att bli upptäckta.
Betyg 3++