tisdag 25 april 2017

Påskalammet och Chateauneuf-du-Pape (Mas de Boislauzon Tradition)

Veckan efter påsk har varit fylld av deklarationer och bokslut. Bloggandet har fått vila några dagar. Vi bloggar oss nu så sakta ikapp. På påskdagen hade vi några goda vänner på besök. Hustrun hade gjort en lammstek på maronanskt vis inspirerad av det här receptet. Det hela blev mycket lyckat.

Ur källaren plockade jag upp en av mina favoriter från Chateauneuf-du-Pape. Parker klämde ju till med hela 100p på storasyskonet (Cuvée de Quet) från året 2007. Vi dricker ikväll det något enklare Tradition från 2009.
Familjen Chaussys egendom ligger i den norra delen av Châteauneuf-du-Pape. Dom blev under 2012 certifierade som agriculture biologique.
Druvblandningen är 70% Grenache, 15% Mourvedre och  15% Syrah. Hälften av druvorna har legat på cement tank och den andra hälften på vanliga fat (foudres).


Vi har tidigare druckit och skrivit om följande årgångar: 200720092010 och 2012

Doften är stor och utstrålar solvarm frukt, provencalska örter, svartpeppar, pinjeträd, rått kött och rökt charkuterier.
Mycket angenämt och får oss att längta efter en cykeltur i Provence.

I munnen är det ordentligt tryck i den mörka frukten. Den ungdomliga frukten vi kände, då vi första gången drack det här vinet (snart fem år sedan), har ersatts av en mer mogen frukt, men ändå behållit stora mått av sin friskhet.
Här finns ett överflöd av solmogna björnbär, skogshallon och riktigt mörka körsbär. Ett fint knippe örter i en liten pepprig stil ger tillsammans med inslaget av pinjeträd en förnimmelse av ett solvarmt Provence. Tonerna från råbiff och järnaktiga mineraler dyker upp efter en liten stund. Eftersmaken är lång och komplex. Vi hittar en viss blommighet(violer), en del lakrits och aningens kakao. Tanninerna finns där. Visst nafsar dom en del, men har rundats av mot hur vi upplevde dom förra gången.
Även om vinet är alldeles charmant idag tror vi att det har mer att ge.
Betyg 4+
Vår flaska köptes en gång i tiden på SB för 249 kr. Idag är priset runt en tjuga högre för årgång 2013.















j

söndag 23 april 2017

Sonens födelsedag betyder hummer och Gosset Grand Rosé. Påskafton betyder lamm och Priorat.

På påskaftonen firade vi sonens 29-årsdag. Lockar man med hummer och Gosset Grand Rosé är han aldrig svår att övertala att fira dagen med sina föräldrar.


Vi gjorde en  hummersallad inspirerad av Ulf Wagner på Sjömagasinet.
Vi gjorde så här:
Bryn pinje- och pistagenötter i varm panna tills de får färg. Knaperstek baconet och låt det rinna av. Blanda allt.
Blanda lök, senap och ägg i en mixer. Kör in oljorna droppvis och till sist parmesanosten. Smaka av med salt och peppar för att till sist tillsätta gräslöken.
Ta köttet från två kokta humrar, delade och rensade. Ta vara på innehållet i skölden och glöm inte att rensa klolederna också. Blanda tillsammans med salladssorterna samt nöt-, bacon- och russinmixen. Dressa till sist med såsen.
Källa: recept.se

Gosset Grand Rosé år vår favorit bland roséchampagnerna. Vi lät oss för flera år sedan inspireras av bloggen winepunk, där rådet var att inköpa några flaskor varje år och endast konsumera en det inköpta året. Resterande flaskor drickes sedan en om året. Gosset Grand Rosé är ju ingen årgångschampagne så man måste själva märka flaskan med inköpsåret. Påskaftonens flaska inköptes 2015.

Gosset anger på sin hemsida att Grand Rosé görs på lika delar Chardonnay och Pinot Noir. I de 50% Pinot Noir ingår 8 % rött vin. På importörens hemsida anges 56% Chardonnay och 44% Pinot Noir.

Doften har en fin liten blommig inledning, men rätt snart är de de röda bären, främst jordgubbar som tar över. Här finns en härlig ton av daggvåt grusgång, röda äpplen och någon citrusfrukt. Vi anar oss också till lite snäckskal och brioche.
I munnen är det en härlig friskhet och nästan lite krispigt med massor av röda bär läs smultron, jordgubbar och några enstaka hallon. En finstämd syra signalerar röda äpplen.
Det är en komplex smakpalett. Vi upptäcker nästan hela tiden nya nyanser: steniga mineraler, en lätt nötighet, mariekex, citrus, gula plommon. Eftersmaken är lång och ljuvlig och avslutas med lite blodgrape.

Ruggigt gott.
Betyg 5-

På "Bolaget" kostar den 497 kr.

Lite senare på kvällen grillade vi ett gäng lammkotletter. Vi drack till detta ett vin från Priora
Producent är Terres de VidalbaVi befinner oss i Priorat, ett allt populärare vinområde, beläget i provinsen Tarragona  i Katalonien. För att vara mer exakt i närheten av byn Poboleda i dalen Barranc de la Bruixa ligger den här 11 ha stora vingården på dryga 400 meters höjd över havet.
Vinet är gjort på Garnacha Negra 30%, Syrah 35%, Cabernet Sauvignon 30% och Merlot 5%. Druvorna jäses var för sig. 25% i öppna 500 liters fat och resten i rostfria ståltankar. Vinet lagras sedan mellan 14-18 månader i lätt rostade franska ekfat (Allier), varav 20% är nya.
Buteljering sker utan vare sig klarning eller filtrering.
Det görs runt 10 000 flaskor årligen av det här vinet.


En doft av mörk frukt, örter, charkuterier, balsamico, läder och tobak får oss omgående att le igenkännande. Ja men det var ju så här trevligt Tocs doftade förra gången vi drack en flaska.

I munnen är det både elegans, komplexitet och harmoni över smakpaletten. Visst har tanninerna mjuknat något sedan senast (två år sedan), men inte mer än att de bjuder ett hyfsat motstånd. Frukten står i centrum med hallon, björnbär och mörka körsbär. Örter och kryddor tar sin plats. Friskheten är påtaglig genom den hypertrevliga syran.
Eftersmaken är rejält lång med mera frukt och kryddor, men också tillskott av sötlakrits och aningens kakao.

Vinet är helt på topp just nu. Håller sig nog så här ett par år till, men utvecklas knappast mer. Å andra sidan när det är så har gott finns inget skäl att invänta mer utveckling.

Betyg 4+

På SB:s hemsida lyser texten röd "Tillfälligt slut hos leverantör".



fredag 21 april 2017

2007 Barolo Seraalunga D´Alba, Fontanafredda

Den senaste veckan har varit fylld av frostnätter och isande vind på dagarna. Braskaminen får bekänna färg även under den andra halvan av april.
Ur källaren tog vi upp en Barolo från 2007.
Fontanafredda är en av de stora producenterna i Piemonte.
Ägorna ligger i Serralunga d'Alba i regionen Piemonte. Totalt äger man 100 hektar vingårdar.
Druvorna till den här Barolon kommer så klart från deras egna ägor i Serralunga. Efter vinifieringen får vinet ligga i cirka ett år på Franska barriquer, därefter tappas det över på Franska Bottis (2 000 liter stora), där det ligger i ytterligare 24 månader innan det tappas på flaska.

I doften hittar vi röda bär, kryddor, nypon, viol och rosor samt någon lite ton av tomatpuré. Trevlig och tydlig inte det minsta framfusig.
Det här är väl ingen Barolo som ska långlagras, men 2007 känns helt på topp just nu. Friskheten är stor, tanninerna smånafsar på ett ytterst trevligt sätt. I gommen är det mogna körsbär, tranbär, några hallon, nypon och lingon som vi först av allt noterar. Strax därpå ett mindre knippe örter samt ett försiktigt inslag av rosor och violer. Eftersmaken något längre än medel och då får vi lite kola, någon sötlakrits bit samt en chokladbit med hög kakaohalt.

Inte alls så tokigt. En bra medspelare till diverse kötträtter.

Betyg 4-

På "Bolaget" är det årgång 2012 som gäller. Priset är 249 kr.

torsdag 20 april 2017

2010 Dolcetto, Roagna

En druva som jag tycker är underskattad är Dolcetto.  Jag tycker den ofta gör sig väldigt bra till lite rustikare rätter och inte minst den svenska husmanskosten.

Det finns många bra viner gjorda på Dolcetto, men en av våra favoriter är Roagnas version.
Vi drack den för snart tre år sedan och då tyckte vi så här. Andra viner på Dolcetto som vi skrivit om och gillat är Elio SandriSan Fereolo och PeccheninoPodere Luigi Einaudi och Fratelli Revello.

Roagnas Dolcetto kommer från gamla vinstockar, som har en snittålder på 35 år. Vingårdarna ligger i Pajé i Barbaresco. Druvmusten har fått jäsa på gamla ekfat och macerera i 20-30 dagar.

Trots sina sju år finns här en friskhet som imponerar. I doften hittar vi syrliga körsbär, röda vinbär, några droppar mosade hallon, regnvåt jord och aningens läder. Efter en stund i glasen dyker det upp lite mörkare bär typ svarta vinbär skogsbär, något vi inte noterade för tre år sedan.

I munnen är det ett slankt, friskt och matvänligt vin. Här finns en viss stramhet, men tanninerna har mjuknat något på de tre år som gått sedan vi senast drack det. Till en början är det röda, syrliga bär som dominerar, men precis som i doften tillkommer lite mörka bär efter en stund i glasen. Syran är distinkt och tar plats, men lugnar ner sig ganska omgående. Eftersmaken något längre än medel och i den återkommer de röda och lite mörkare bären fast nu i sällskap med några nypor örter, aningens lakrits och en hyfsad mängd krossade körsbärskärnor.
Det här vinet är nog bra nära sin topp. Vi gillar vinet skarpt även i den här lite mognare fasen.

Betyg 4

Inga viner från Roagna är för tillfället tillgängliga hos Systembolaget. En sökning på Systembolaget visar att dryga 30 renodlade viner på Dolcetto finns tillgängliga, dock endast två i det ordinarie sortimentet.





fredag 14 april 2017

2007 Amarone, Roccolo Grassi

Ett av det här årets vinprojekt är ju att testa av de 07:or vi har i källaren. Till veckans CL-fotboll var det Roccolo Grassi som fick läggas under luppen. Redan nu kan avslöjas att det var en sagolik vinupplevelse.
Så här lång har det blivit:
Speri och RossonVilla Canestrari Riserva 1888Costasera Riserva , Bertarole och AllegriniCasadei Bepi (Viviani)Vaio Armaron och Marion.



Ni som följer bloggen vet att Roccolo Grassi är en av våra absoluta favoriter. Självklart fanns dom med på min  Tio-i-Topp-lista. I maj 2015 var jag med om en middag och provning av deras viner på Enoteca Valpolicella i Fumane, som överträffar det mesta och bästa i Valpolicella.

RG använder i stort samma blandning av druvor vare sig dom gör Amarone, Superiore eller Recioto. Mixen är Corvina (60%), Corvinone (15%), Rondinella (20%) och Croatina (5%). 
Urvalet av druvor till amaronen görs med största noggrannhet. Det är endast de absolut bästa druvorna som väljs. Dom torkas sedan i cirka 90 dagar. Efter vinifieringen har vinet fått ligga drygt två år på 225-liters ekfat.

Doften är fylld av en angenäm arom av mörka körsbär, torkad frukt, lite kakao och några små nypor örter. Den är stor och tämligen kraftfull och väldigt stilfull och elegant. Den lovar mycket!

Det doften lovar uppfyller den i smaken med råge. Precis som med doften finns här både kraft och elegans. Det börjar med en fin bärsamling, där de söta mörka körsbären har sällskap med björnbär, lite hallon och en god mängd blåa plommon. Den torkade frukten är på plats med någon liten russinton, men framför allt är det fikon, dadlar och katrinplommon som känns. Inslaget av örter är påtagligt. Tanniner finns där och bjuder ett litet försiktigt motstånd. Syran gör sitt för att ge vinet friskhet. Tanninerna och syran ger RG:s amarone en ryggrad som vi gillar.
Sist men inte minst är eftersmaken fullständigt formidabel men sin mörka frukt med en liten restsötma, som kombineras med en bitterljuv ton av mörk kvalitetschoklad, krossade körsbärskärnor, någon liten sötlakrits bit och torkad frukt.
Gott så in i bänken. En Amarone helt på topp. Den klara säkert flera år till, men är enastående god just nu på tioårsdagen. Du som har 2007 hemma får rådet att testa en flaska i närtid. Den som bara har en flaska kvar, så vete katten om jag inte skulle öppnat den vid något speciellt tillfälle under 2017.

Betyg 5. 
Vår flaska privatimporterades under 2012. Vi betalade då 47 euro + svensk alkoholskatt.

torsdag 13 april 2017

Champagne Charles HeidsieckBrut Réserve på halvflaska

I fredags hade vi en fantastisk vårdag. Sol, svag vind och en eftermiddagstemperatur upp mot 16 grader. Det blev så klart lite arbete i trädgården med att iordningställa drivbänken, växthus mm.
Det säkraste av alla vårtecken är när sädesärlan anländer.
På mitten aningens till höger kan man skymta sädesärlan
Ett lika säkert vårtecken är när hustrun och jag på eftermiddagen kan sätta oss på kyrkbänken (jo faktiskt en kyrkbänk från Asby Missionshus) och avnjuta ett glas champagne.
Fast just i fredags var det svårt att riktigt njuta efter det hemska terrordådet i Stockholm. Tankarna fanns på annat håll.
Vi köpte tidigt på året ett gäng halvflaskor(37,5 cl) champagne från Franskavinlistan. Producent är Charles Heidsieck. 1851 när Charles-Camille var 29 år startade han verksamheten. Han nådde snabbt stora framgångar i såväl USA som i Frankrike. Efter lite olika turer ingår numer Charles Heidsieck i EPI-gruppen. Charles Heidsieck äger runt 30 ha vingårdar i Ambonnay, Bouzy och Oger, men köper även in ansenliga mängder druvor från kontrakterade odlare.

Detta är deras årgångslösa Brut Réserve. Den görs på 40% s k reservvin och 60% från i vårt fall åren 2010-2012. Druvorna kommer från ca 60 olika vingårdslägen.
De 60 procenten från de senaste åren består av lika delar Pinot Noir, Pinot Meunier och Chardonnay.
Reservvin är vin från äldre årgångar. Den genomsnittliga åldern är 10 år. Här har endast Pinot Noir och Chardonnay använts.
Genom att använda en hög andel reservin skapas en champagne med djup och komplexitet.
Visst märks det redan i doften, där vi känner en fin brödighet, parad med nötter, solmogna gula stenfrukter, lite äpplen och lättrostade mineraler. En aningens gnutta krut kan också noteras.
I gommen  är det en mycket frisk och komplex champagne. En ordentlig syra, men ändå inte mer än att den känns mycket drickvänlig idag.
Här finns både röda och gula äpplen, lite grapefrukt, gula plommon, någon liten ört och några större nypor mineraler (sten och kalk). Eftersmaken är något längre än medel och här kan vi känna aprikoser, nektariner, lite rostat bröd och nougat.
Alldeles i slutet finns en fin ton från blodgrape.

Så gott. Elegans, balans och komplexitet. Samtidigt drickvänligt och lite törstsläckande.

Betyg 4+

Vi betalade 189 kr per halvflaska (37,5 cl).

tisdag 11 april 2017

2015 SP68 Bianco, Occhipinti

Gårdagens inlägg handlade om Arianna Occhipintis Frappato. Idag blir det några rader om hennes vita vin SP68.

Vinet är gjort på druvorna Albanello och Zibibbo (Moscat d´alessandria). Dom har växt på 280 m höjd och stockarna är runt 15 år gamla. Naturligtvis är druvorna organiskt odlade. Vinet har legat sex månader på cement(betong)-tankar  och en månad på flaska innan det släpps ut på marknaden. Vinet är ofiltrerat.

Färgen har en ljus bärnstensfärgad ton.

Doften är stor och med en mycket aromatisk ton. Här vimlar det av intryck. Det första vi kommer att tänka på är jasmin och kamomill, men visst citrus, fläder, tropiska frukter, lite honung och massvis av mineraler. De senare har stendamm, skolkrita och viss vulkanaktiga inslag.

I munnen känns det lätt, fruktigt och kryddigt. Vi känner en massiv matta av diverse smaker: citrus, gröna äpplen, fläder, tropiska frukter, kryddor, örter och gott om mineraler. I bakgrunden finns hela tiden denna blommiga ton, som vi noterade i doften. Syran är ordentlig, vilket ger vinet en bra friskhet. Eftersmaken är något längre än medel och där återkommer den tropiska frukten tillsammans med aningens honung och lätt krutiga mineraler

Visst tusan är det gott. Alla dessa smaker har Arianna Ochipinti lyckats balansera och få ihop till en harmoni av förförande toner.

Betyg 4

Min flaska är köpt hos Cibi e Vini i Köpenhamn för 135 DKK. Nu är den slutsåld, men jag tror att de nya årgångarna kommer om några månader. På Systembolaget finns endast den röda varianten av SP68.