Jag gillar upplägget som distanshandlaren Fanwine har. Läs mer på deras hemsida.
Tidigare i våras gavs möjligheten att lägga en beställning på viner från producenten Cantine Valpane. Jag tog chansen och beställde några flaskor av ett par olika viner. Så här långt har vi hunnit med att testa:
Cantine Valpane.
Valpane är en vingård belägen vid i utkanten av Ozzano Monferrato någon mil norr om Asti. 1902 köptes den av Pietro Giuseppe Arditi, som genast satte igång med renoveringar och nyplanteringar. Arvet fördes vidare av dottern Lydia, som i sin tur har lämnat över till sin brorson Pietro. Tre generationer på 120 år.
Det är alltså tredje generationen Arditi som styr verksamheten idag, som omfattar 30 ha varav 10 ha är vinodlingar. Vinfälten ligger cirka 265 m ö h. Jordmånen är lera och kalksten. Vingården är sedan 2017 certifierad för organisk odling.
Dom gör runt 70 000 flaskor fördelade på: tre olika viner på druvan Barbera, ett vin på Freisa, ett vin på Grignolino samt ett vin på den lokala druvan Ruché. Från årgång 2017 är dom certifierade som "organic-farming".
Namnet Euli kommer av att det där vingården ligger huserade en germansk stam med namnet Longobarder. Deras namn var Ueel Wagkika vilket på den tiden skrevs Euli-iup-pina. Euli betyder uggla, pina=stor, hög och iup= Jupiter. Rätt utläst blir det Ugglan som är större än Jupiter.
Idag är området ett tillhåll för många ugglor och deras smeknamn har blivit Euli.
Vinet får jäsa i cirka 21-23 dagar på ståltankar. Det har sedan fått mogna i 12-18 månader på en blandning av stål- och cementtankar innan det buteljeras.
Färgen går i en mycket ljusröd ton och är helt transparent med några tegelfärgade stråk.
Doften startar med lite toner av läder, men rätt så omgående är det de lättsamma ljusa, röda bären som tar över förstärkta med en del kryddor, lite rosor och regnvåt jord.
Ingen stor omfamnande doft mer försiktig men ändå tydlig.
Druvorna pressas varsamt direkt efter skörd. Den spontana jäsningen äger rum på cementtankar och varar i 21-23 dagar. Vinet får sedan mogna i 10-12 månader på en blandning av stål- och cementtankar innan det buteljeras. Slutligen får det vila i tre månader på flaskan innan det släpps ut på marknaden.
När vi tar den första lilla klunken så noterar vi direkt att det här är ett slankt vin med viss stramhet. Vi möts vi omgående av röda bär såsom smultron, hallon, tranbär och några lingon. Lite torkade örter och en samling små nypor kryddor förhöjer smakupplevelsen. Trevlig och bra syra. Visst biter tanniner i munhålan, men mer på det där angenäma sättet.
Vår hemmabakade pizza lyfts flera nivåer med det här vinet.
Betyg 4
Vi betalade 179 kr till Fanwine.
2018 Rosso Pietro.
Vinet har fått sitt namn efter den nuvarande ägaren Pietro och hans röda skägg, även om Pietro idag tycker att vinet borde kallas "Grigio Petro" (skägget är idag mer grått än rött).
Det här vinet är gjort uteslutande på druvan Barbera, som vuxit på några vinfält som är 4 ha stora. Vinrankorna är planterade mellan 2000 och 2005. Jordmånen är lera och kalksten.
Färgen går i en rubinröd nyans med några violetta stråk.
Doften startar lite försiktigt med läder och regnvåt jord, men allt eftersom tiden i glasen går så tar den mörkröda frukten över. Efterhand dyker det även upp lite örter, vitpeppar, någon ytterligare krydda, somrig grusväg samt någon blyg viol.
I gommen känns vinet hyfsat slankt. Frukten drar mer åt ett mörkare håll än vad syskonvinet Perlydia gjorde, då vi drack det för två månader sedan. Mörka körsbär, hallon, blåbär samt en touch av boysenbär och tranbär. Några små nypor örter, aningens vitpeppar och violer/rosor förhöjer smakintrycken. Snälla och fogliga tanniner bjuder ett försiktigt motstånd och tillsammans med en trevlig syra gör det att vinet känns drickklart. Kanske kan det utvecklas något, men inte så mycket. Mer säkert är att det kommer hålla den här nivån i åtskilliga år framöver.
Betyg 4
Vi betalade 150 kr hos Fanwine.
Ett synnerligen bra pris för ett vin av den här klassen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar