2016 Barolo, Trediberri

Trediberri har den uttalade ambitionen att deras Barolo ska vara klar för att drickas och avnjutas några månader efter att den buteljerats. På hösten 2020 drack jag den här första gången och det blev en hyllning, som du kan läsa om här. Fantastisk bra för att vara så ung blir den korta sammanfattningen, men nu drygt fyra år senare vad har hänt då?

Inte utan stor nyfikenhet drar vi korken ur flaskan.

Det här är ett relativt ungt vinföretag som såg dagens ljus 2007. Nicola Oberto hans far Federico och deras vän Vladimiro Rambaldi köpte ett vinfält på 5 ha beläget i den lilla byn Berri, inte så långt från floden Tanaro. Vi hittar byn Berri strax väster om La Morra och vi är då så långt västerut vi kan komma i vinområdet Barolo. Deras första årgång släpptes 2011. Idag omfattar Trediberri 10,5 ha. Förutom de ursprungliga 5 ha har dom även köpt 2,8 ha i Rocche dell´Annunziata och Torriglione, där dom odlar Nebbiolo, Barbera och Sauvignon Blanc samt ytterligare 3 ha i Vicoforte (längst söderut i Langhe), där dom odlar Nebbiolo och Dolcetto.

Etiketterna är skapade av konstnären Pierflavio Gallina. Vid vårt besök i Piemonte 2018 träffade vi honom. En ödmjuk och mycket sympatisk man

Vi dricker  deras "Classic". Druvorna kommer i huvudsak från de egna vinfälten runt byn Berri (80%) och lånade( t o m 2017) vinfält i Capalot (20%) strax norr om La Morra. Vinet får jäsa på cementfat i ca 14 dagar och därefter maceration  i cirka 7 dagar, vilket betyder att juicen har skalkontakt i tre veckor. Vinet tappas sedan över på ekfat för den malolaktiska jäsningsproceduren. Vinet får därefter mogna runt 20 månader på stora ekfat (en blandning av 52-hl och 25-hl). Vinet tappas därefter över på fat av cement, stål och plast för några månaders vila innan det buteljeras.

Vi kan omgående slå fast att den här Barolon utvecklats mycket fint. Den purunga frukten har lämnat det initialt unga, men känns alltjämt ung men på ett litet moget sätt.

Doften inleder med aningens läder och jord, som rätt snart övergår i en symfoni av röda bär, violer, rosor, liten lätt kryddighet och stenkross.

Vi smakar och konstaterar att den här Barolon är av det lite slankare slaget, där elegans vinner över kraft. Friskt och piggt.

I munnen känns bären mer mörka än vad doften signalerade. Vi känner körsbär, några skogsbär och aningens plommon, men visst finns här förvisso lite instick av syrliga jordgubbar. En finstämd och nätt kryddighet parad med violer och rosor lyfter smakintrycken. Bra syra och endast smånafsande tanniner, men ändå tillräckligt för att bjuda ett trevligt motstånd. 

Eftersmaken är något längre än medel och här tillkommer i små delikata portioner aningens choklad, nypon och unset menthol. 

Betyg 4+

Jag älskar bara den här lite lättare och elegantare Barolon. Vansinnigt god redan nu. Frågan är om den kan utvecklas än mer. En fråga jag inte kommer få svar på. Den återstående flaskan kommer inte ligga så länge till i min källare.