Friulien vs Sardinien

I tisdags var det åter dags att träffa vännen Ingvar från Billigt Vin. Jag hade tagit med mig lite plockmat och en flaska vin från Sardinien. Ingvar hade en flaska Refosco från Friulien. Ett par timmars trevligt sällskap och mycket vinsnack.

2007 Refosco, Livio Felluga
Livio Felluga är en av de största producenterna i Friulien. Ingvar har skrivigt om ett besök hos producenten. Det här är min första kontakt med en Refosco. Jag var naturligtvis helt chanslös att placera det här vinet på kartan. Refosco är en blå druva som i första hand odlas i nördöstra Italien, Slovenien och Istrien.

 

Färgen är mörkt, intensivt, rubinröd med lite violetta stråk mot glaskanten.

Det doftar av mörka plommon, lite mörka körsbär och en aning krydda med ett lite sötare anslag. Det finns också en jordighet och mossa. Jag tror biologerna kallar det för förna.

Lite senare på kvällen när jag väl är hemma och hustrun får sig ett glas tycker hon att det har en doft av ost?

Det är för mig en liten ovanligare doft, mer spännande och även triggande.

Smaken är ganska så kraftig. Vi känner skogsbär, en del kryddor och kanske lite läder. En rejäl syra finns här, men inte så att den tar över. Syran signalerar att detta är ett matvin mer än ett kontemplationsvin, trots detta är den faktiskt mycket angenäm till vår lilla plockmat. Tanninerna är rejäla, kanske inte så mycket med en gång utan snarare efterhand. Dom känns inte besvärande eller alltför krävande. Eftersmaken är lång, kraftfull och full av mörk frukt och kryddor.

 

Refosco dricker jag gärna fler gånger. Det blir att läsa igenom bloggen Billigt Vin och sedan leta bland de danska vinhandlarna. Det finns några Refoscoviner på SB, men hur dom är vet jag inte.

Betyg 4














2009 Barrua, Agricola Punica, IGT Isola dei Nuraghi
Vi drack årgång 2003 av det här vinet förra sommaren och tyckte då så här om det.
Producent är Agicola Punica och de håller till långt söderut på Sardinien.
Vi har ett vin gjort på druvorna 85% Carignano - 10% Cabernet S. - 5% Merlot.



Färgen är mörkröd med en violet ton.
Det första vi noterar i doften är de svartavinbärs tonerna. Vi känner också lite örter, lite jord eller snarare förmultnande höstlöv samt lite toner av fat. På det hela en tilltalande doft.
Smaken domineras även den till en början av de svarta vinbären sedan ansluter mörka plommon och körsbär. Här finns en del trevliga örter och kryddor. Allt inpackat i en liten jordig stil. Eftersmaken är ganska så lång med mörk frukt som sitt signum och alldeles i slutet noterar vi en liten sötlakrits pastill. Syran är inte överväldigande men tillräcklig för att ge vinet en frisk prägel. Tanniner finns det en del av. Lite finkorniga ännu inte lika sammetslena som de var hos 03:an vi drack förra sommaren.

 

Vinet ingick i en låda, som medlemmar i Vinunics vinklubb blev erbjudna.
Lådan kostade 1 194 kr (best nr 473568) och innehöll 3 fl Barrua och 3 fl Montessu.







Betyg 4