Valpolicella i slutet av oktober. Dag 2.

Det har varit en natt med storm, häftigt regn och åska. Ute på gårdsplanen ligger omkullblåsta platsbackar. I övrigt inte så mycket materiell skada. Fast nu kan vi skymta lite blått här och där på himmelen.
Det är bråda dagar på vingården. Viner buteljeras (ny batch ripasso). En del skeppas iväg till USA eller annorstädes. I källaren är det full sysselsättning med att pressa corvinadruvorna, som torkats i en månad. Corte Cariano på G. Vi ser inte så mycket av Alberto. Nu är det vintillverkning som gäller.

Istället har han kusin Martina tagit över i vinbutiken. Hon är utbildad inom vinicultura och agricultura. Hon gör också en del guidningar på vingården.
 På en alldeles utmärkt engelska berättar hon att 2018 års skörd är väldigt lovande. Konsortiet var där för ett par dagar sedan och tittade på deras druvor och gav dom högsta betyg.

Så gott folk Titari och Inferi 2018 lovar stordåd.



Vi har beställt lunch till kl 12 på Enoteca Valpolicella i Fumane. En promenad på drygt 45 minuter. Det klarnar upp allt mer. Solen skiner och vi får en fin promenad. Vi går på den östra sidan genom ett villa område. Snart är vi ute bland vingårdarna. En del kända namn dyker upp.

Vi är i väldigt god tid, så vi kikar in hos Bertarole och på grusplanen står Marco. Vi hojtar till och det blir ett kärt återseende. En liten rundtur på gården och en spontanprovning på kontoret. Vi testar för första gången Avdentes Fortvna Ivvat gjort på 100% Croatina, som är mycket sent skördade. Ett litet kraftpaket med mörk frukt, örter och kryddor som främsta attribut. Fogliga men ändå nafsande tanniner. Det här vinet finns på SB för 299 kr, så vi beslutar oss omgående för ett köp. Vi fick även ett fatprov på 2017. Det kommer bli något alldeles enastående.

Lunchen på Enoteca är alltid magisk. En av våra absoluta favoritställen. Pastan är bland det bästa som går att uppbringa. Vinlistan är både omfattande och trevligt prissatt.
2012 Ripasso Jago från Villa Spinosa.
I sin lite strama och ändå fruktiga stil helt sagolik till den här pastan. De fina körsbären, de läckra skogsbären, örterna och så lakrits och mörk choklad i avslutet. Mmm......
2011 Amarone Gioè från Santa Sofia
En ny bekantskap för oss. Vi tog chansen att testa denna till osten. Vi konstaterar ett riktigt hårdostvin med ordentligt tryck i frukten. Söta mörka körsbär, plommon, torkade fikon, någon liten ton av örter och aningens mörk choklad. Hyfsat frisk och väldigt snälla tanniner.

Mätta och belåtna vandrar vi hemåt.
Det har blivit sensommarväder. Vi väljer nu att gå upp på bergskammen (Monte Sant Urbanao). Här går en liten grusig väg. Några bilar möter vi inte endast några traktorer.  Olivskörden har börjat!
Utsikten är sanslös.

Vi kan starkt rekommendera den här promenaden när vädret är fint.

Kvällen avslutas som den bör göra när en bor hos Brunelli.
2013 Campo del Titari
47 euro kostar den på gården och blir en magnefik avslutning till våra ostar, salami och skinka.
Jag skrev på Club Amarones hemsida en artikel om en Titari vertikal. Mina tankar om årgång 2013 sammanfattade jag så här:
Detta är inget annat än en sagolik amarone. Visserligen ännu ung, men två timmars luftning och kvällen blir magisk. Jag är ganska säker på att den kommer utvecklas ytterligare. Jag vill ändå påstå att få amarone når den här nivån som Titari redan nu uppvisar. Ytterligare ett mästerverk från Luigi Brunelli. Vi bugar oss djupt!!

Precis så är det!!