fredag 3 april 2020

2011 Chateau Tour St Bonnet, Cru Bourgeois, Medoc och 2011 Cabernet Sauvignon Reserve, Geoff Merril

Jag kommer sällan särskilt bra överens med Bordeaux-viner. Ofta infinner sig en besvikelse "Var det inte mer än så här?" Det troliga är väl att jag köper fel grejer, saknar kunskap om vad som är bra och kanske att jag inte har tillräcklig plånbok för att få tag på godsakerna. Hur som så finns det några flaskor i källaren. Vi drog nyligen korken ur en av dessa.
Under mars månad har månadsvinet på vinforumet Finewines.se varit ett australiensiskt vin på druvan Cabernet Sauvignon. 
Vi drack de här båda vinerna samtidigt och plitade ner några tankar om respektive vin.

2011 Chateau Tour Saint- Bonnet
Ett enkelt vin från Médoc. Vi är alltså på den vänstra sidan av floden Gironde. Vinet har beteckningen Cru Bourgois. Så här skriver dom på BKWineMagazine:
Beteckningen Cru Bourgeois för slott har funnits i Médoc under många år. Olika försök till att rangordna dem, ungefär i stil med 1855 års klassificering, har gjorts sedan 1930-talet. Mer eller mindre framgångsrikt. Från att tidigare varit en (officiell) klassificering är det idag en privat märkning. Men från och med 2020 ska det bli ordning i leden igen.
Sammanslutningen Crus Bourgeois du Médoc har nämligen fått tillåtelse från myndigheterna att skapa en klassificering som ska uppdateras vart femte år. Man ska återigen införa en hierarki med tre grupper: Cru Bourgeois, Cru Bourgeois Supérieur och Cru Bourgeois Exceptionnel. Listan på slotten som aspirerar på att vara med i klassificeringen ska publiceras i slutet av februari 2020.
Någon som sett en lista?
Ganska långt norr ut i Medoc, runt byn Saint-Christoly, hittar vi Chateau Tour Saint-Bonnet. Familjen Lafon har ägt den här vingården sedan 1903. Den omfattar idag närmare 40 ha vinmarker, där rankorna har en medelålder på bortåt 35 år. Odlingarna besår av Merlot (45%), Cabernet Sauvignon (45%), Petit Verdot (5%) och Malbec (5%). Jäsningen ärger rum på traditionella cementtankar. På vinmakaren Jacques Merlet initiativ har dom lämnat mognandet av vinet på barriquer till förmån för stora foudres. Runt 18 månader brukar vinet få ligga till sig innan det buteljeras.

Färgen går i en mörk rubinröd ton med liten violetta stråk.

I doften hittar vi läder, jord, cigarlåda och aningens blyertspenna. Här finns mörka bär med toner av cassis och mörka körsbär. Lite peppar och örter finns där också fast i en mer diskret nyans. En tydlig doft utan att bli alltför stor och omfamnande.
I munnen är det först och främst den mörka frukten som gör sig gällande. Det fylls på efterhand med några små nypor av kryddor och örter. En bra syra finns där. Tanninerna är fortfarande på bettet genom att smånafsa i gommen, men rejält avrundade jämfört med hur de var för fem år sedan.
Ett helt OK vin, men inget som får mig att göra vågen eller ångra att jag inte köpte fler flaskor.
Betyg 3
Vi köpte det här vinet av Franska Vinlistan 2015 och betalade då 149 kr flaskan. 



2011 Cabernet Sauvignon Réserve, Geoff Merril
Det hela tog sin början 1980 då Geoff Merril tillsammans med Trevor Stratton startade Stratmer Vineyards med vinfält på lite olika platser runt om i South Australia. Efter lite olika ägarturer är Geoff idag ensam ägare. 1985 köptes det nergångna Mount Hurtle Winery, som renoverades till sin fulla potential. Idag äger dom vinfält framförallt i två områden: McLaren Vale “Pimpala Vineyard” and “Wickham Downs” och i Coonawarra "Graymoor". Räknar jag rätt så är det dryga 20 olika cuvéer som finns i deras portfölj.Ett rosévin, tre vita en-druve-viner (chardonnay och sauvignon blanc) och resten röda.
Idag är det hans chefsvinmakare Scott Heidrich som ansvarar för den dagliga driften.
Vi dricker den här kvällen deras Cabernet Sauvignon från 2011 som ingår i deras s k Reserve-serie. Det är ett vin gjort uteslutande på druvan Cabernet Sauvignon, som vuxit på vinstockar i McLaren Vale (80%) och i Coonawarra (20%). Vinerna i Reserve-serien får lite extra tid på fat, vilket i det här fallet betyder att det legat 36 månader på små fat av fransk och amerikanska ek. Det buteljerades i maj 2015.
Det blir numera inte så ofta vi dricker australiensiska viner, så lite extra roligt att hänga på månadens vin den här gången.

Det här var trots sin ålder ganska så friskt och fräscht. Faktiskt överraskar fräschheten oss.

Doften startar med lite jord, läder, blyerstpenna, eukalyptos och aningens rökiga toner, men efter en stund tränger det fram en angenäm doft av mörk frukt. En viss liten kryddigheten kan vi också känna och även unset violpastill. Lovar gott.
I munnen tar frukten kommandot omgående. De svarta vinbären och vinbärsbladen är det vi först noterar. Efterhand lite björnbär, blåa plommon, något skogshallon och blåbär. En samling små nypor av diverse kryddor tycker vi oss också kunna känna liksom en hyfsad välintegrerad ton från fathanteringen. Trevlig och bra syra. Tanniner finns där och bjuder på ett behagfullt motstånd. Inte det minsta aggressiva utan är närvarande och gör sitt jobb. Medellång eftersmak med mera mörk frukt och kryddor som sällskapar med några små bita sötlakrits.
På det hela ett trevligt och gott vin. Så klart inget stort vin, men väl värd sina slantar.
Betyg 4

Köpt på SB för 199 kr. Finns gott om flaskor kvar runt om i landet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar