I veckan som gått drack vi en Valpolicella Superbare, som var i ett formidabelt skick.
ValpolicellaViner med beteckningen Superiore får släppas till försäljning tidigast minst ett helt år räknat från 1 januari efter skörd, vilket innebär att de flesta Valpolicella Superiore även lagrats på ekfat. Ibland har druvorna torkats en kortare tid. Ibland gäller detta samtliga druvor, ibland endast en viss andel och ibland inga alls. Vinproducenterna bestämmer det här helt själva. Detta är en av förklaringarna till att Superiorevinerna kan vara väldigt olika. Den andra orsaken är lagringstiden, där vissa producenter låter vinerna ligga fler år på ekfat innan de buteljeras. Det finns vissa rena kraftpaket som Dalforno, Ruffo, Roccoli Grassi och så finns det dom slankare, mer lättdruckna och matvänliga vinerna som Brunelli och Accordini. För att nu nämna några exempel inom respektive grupp, som jag är speciellt förtjust i. Roberto Mazzis variant Poiega ligger väl någonstans i mitten av dessa två ytterligheter.
2015 Poeiga Valpolicella Superiore
Någon mil sydost om Negrar hittar vi Roberto Mazzi e Figli. Ett litet familjeföretag som äger runt 7 ha. Vineriet och vinkällaren ligger i den lilla byn Sanperetto Deras vingårdar ligger på de klassiska kullarna Sanperetto, Calcarole, Castel, Poiega och Villa. Vingårdarna ligger på cirka 200-300 meters höjd över havet. Inte så långt härifrån ligger storheter som Quintarelli.
Familjen har bedrivit verksamhet här sedan i början på 1900-talet. Roberto Mazzi tog över ansvaret 1958 och började utveckla verksamheten. Idag är det sönerna Stefano och Antonio som driver familjeföretaget vidare. 6 olika viner (2 Amarone, 2 Superiore, Valpolicella Classico, Recioto, Grappa och olivolja utgör grunderna för deras verksamhet, men här finns också möjligheter att övernatta (2 rum och 2 lägenheter) samt boka in sig på en lunch eller middag. Du hittar mer om detta på deras hemsida. Verksamheten drivs enligt organisk/biologiska odlingsprinciper, utan att vara certifierade. Det betyder ingen användning av konstgödsel, inga kemiska bekämpningsmedel och mycket små doser av SO2 i vinet.
Druvblandningen är Corvina (65%), Corvinone (5%), Rondinella (25%) och Molinara (5%). Vi har alltså alla de fyra klassiska Valpolicelladruvorna representerade i det här vinet. Alla druvorna kommer från den 2,5 ha stora vingården Poiega, som därför fått ge namn åt vinet. Druvorna får torka i 30-40 dagar innan de pressas. Det får sedan mogna runt 18 månader på begagnade ekfat innan vinet buteljeras.Årgång 2015 är alldeles enastående bra idag. I doften får vi friska, mörka körsbär, lite skogsbär, en liten örtighet och nygrusad trädgårdsgång. Ganska så stor och väldigt inbjudande.
Ett mjukt och runt vin med en bra intensitet. I munnen är det den mörka frukten som dominerar med körsbär i förtrupperna och med björnbär, blåbär och blåa plommon som vilda påhejare. Ett trevligt inslag av örter och kryddor ökar på komplexiteten. Eftersmaken är lång med sötlakrits, mörk choklad, espressokaffe, körsbärskärnor och unset vanilj. Tanninerna finns där, visserligen tämligen avrundade, men ändå tillräckligt för att bjuda ett sympatiskt motstånd. Syran skänker vinet friskhet.
Detta är en riktigt bra Superiore i sin absoluta toppform. Den är ännu inte över toppen, men för den som ligger på några flaskor ger jag rådet att öppna någon i närtid. Ingen panikbrådska, men så mycket bättre blir den inte.
Betyg 4
Hos SB verkar den slutsåld. Priset ligger på 278 kr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar