Projekt Grekland 2.0. Del 5. 2017 Xinomavro Nature, Thymiopoulos

2017 köpte jag 12 olika viner från Oinofilia i Köpenhamn. Det resulterade i 12 olika blogginlägg. Den intresserade hittar mina tankar här.

Vi har också startat i gång vårt projekt Grekiska viner 2.0. Det landade under vårvintern en kartong med tolv olika viner. Det här blir den femte artikeln i den serien.

Tidigare har jag skrivit om:

- 2019 Metagitnion, Sclavos

- 2012 Roditis Barrel Aged 3 Years

- 2016 Old Roots Xinomavro, Domaine Tatsis

- 2019 Xinomavro Young Vine, Thymiopoulos

Familjen Thymiopoulos har ägt vingårdar i Naoussa sedan flera generationer tillbaks, men det är först på senare år som dom börjat producera vin under eget namn. Det startade när Apostolos Thymiopoulos återvände till sina hemtrakter efter avlagd examen vid Athens Universitet på Oenology-programmet i början på 2000-talet. Verksamheten drivs enligt organisk-biologiska metoder med inslag och tankar från den biodynamiska-läran. Därför används ingen konstgödsling, besprutning med syntetiska preparat mm. Hans tankar är att varje årgång ska få ge sin egna prägel åt vinet, därför så lite "intervenering" som möjligt i vinframställandet. En minimal tillsats av SO2 är i många fall ändå nödvändig.
Idag för förfogar man över 28 olika vingårdslägen med utgångspunkt från den ursprungliga vingården i Trifolos.

Detta är ett vin, som uteslutande är gjort på druvan Xinomavro som vuxit på vinstockar med en ålder +40 år. Druvorna har fått macerera i 18 dagar på både ståltank och 500-600 l stora ekfat. Endast naturlig jäst. Inga klarningsmedel, ingen filtrering och ingen tillsats av SO2. Vinet har fått ligga till sig i cirka sex månader på stora ekfat.

Färgen går i en nyans som påminner om granatäppeljuice.

Doften är initialt lite murrig, men inslag av jord, mossa, höstlöv och lera, men efterhand tar sig en bärsamling (både röda och mörka bär) fram. Det tillkommer en del örter och kryddor efterhand, men också daggvåt grusgång, aningens pinjeträd och unset vanilj. Även om det av ovan kanske inte låter så är doften lite ovanlig och "annorlunda" på ett angenämt sätt.

I munnen är det friskt, slankt och med aningens spritsighet. Det börjar med en fin bärfrukt. Körsbär, tranbär och hallon, men också en liten mörkare ton som får oss att tänka blåbär. En viss pepprighet noteras liksom örter, gröna oliver och unset steniga mineraler. Här finns en trevlig och lättillgänglig syrlighet. Tanninerna är så klart närvarande och nafsar behagligt i munhålan. Ett fräscht och väldigt gott vin. 

Betyg 4

Precis som jag skrev i ingressen är vinet köpt av Oinofilia i Köpenhamn. Vi betalade 199 DKK.