onsdag 1 augusti 2018

Retsina. Tear of the Pine och Kamara Nimbus Ritinitis. Lite Grekland på hemmaplan.

Den här sommaren påminner inte så lite om de veckor vi spenderade i Grekland för ganska många år sedan, när våra barn var små. Vi försöker varje år leka lite Grekland här hemma. I år har det varit lättare än någonsin att försätta sig i den stämningen. Vi inhandlar Retsina, bläckfisk, grekisk youghurt, fetaost och några goda oliver. Från trädgårdslandet plockar vi lök och sallad. Ur växthuset kan vi plocka tomater och gurka. Och vips kan vi göra en sallad, fritera lite bläckfisk till kalamares och så klart göra lite tzatziki.

Systembolaget har bistått oss med två olika Retsina.

2017 Tear of the Pine

Producent är S Kechris & Co Winery-Destillery som har sitt säte i Thessaloniki. Stelios Kechris, med en examen i oenologi från Dijon i Frankrike, satsade i början på 1980-talet på att göra en kvalitetsretsina för att återupprätta retsina-vinets något skamfilade rykte. Familjen hade en lång tradition av att framställa retsina till sin restaurang. Tillsammans med dottern Elena, med studier i Bordeaux, gjordes ännu en satsning på att ta retsinan ytterligare steg uppåt. Dom valde druvan Assyrtiko och vinifiering på öppna ekfat. Druvorna kommer från en vingård belägen i Goumenissa några mil norr om Thessaloniki.

Jag tycker faktiskt dom lyckas riktigt bra. En av de bästa jag druckit.
Detta är en Retsina av ett litet elegantare slag. Naturligtvis är inslaget av kåda påtagligt i såväl doft som smak, annars skulle det väl inte vara någon Retsina.
I doften hittar vi gula äpplen, lite citrus, örter och pinjeskog.
Smaken är frisk med en trevlig och bra syra. Gula äpplen, citrus, örter, unset honung och tallbarr ger vinet en hyfsad komplexitet. En liten rökighet har smugit sig in i eftersmaken liksom aningens havssalt.
Vi drack det här på kvällen efter en stekhet dag på bergshällarna i Nordhalland. Den grekinspirerade maten jag beskrev i inledningen utgjorde en perfekt kombo.




2016 Kamara Nimbus Ritinitis
Ett naturvins Retsina.
Familjen Kioutsoukis (Dimitrios, Eleftheria och deras barn) bestämde sig 2011 för att lämna storstan och flytta ut på landsbygden. Dimitrios, tidigare kemisk ingenjör ville göra någonting nytt och har idag tillsammans med med sin familj 11 ha med främst inhemska druvor så som Assyrtiko, Malagousia, Roditis och Xinomavro i norra Grekland, Thessaloniki, Melissochori, ett område som är känt från antiken för sina viner. Familjen använder sig av ekologiska metoder med biodynamiska inslag. 
Källa: Importörens hemsida

Druvorna skördas för hand. Därefter skalmacerar druvorna 5-7 dagar i ståltank. Alkoholjäsningen pågår under 20-30 dagar och därefter tillsätts pinjekåda av hög kvalitet från bergen Evia, utifrån ett forntida recept. Alkoholjäsningen sker med naturlig jäst och vinet genomgår malolaktisk jäsning.  Vinet ligger på sin jästfällning i tre månader.
Inte riktigt lika stor elegans som i Tear of the Pine. Syran är inte heller riktigt lika alert, däremot finns det ett större och mer dominerande inslag av kåda.
I doften råder det ingen tvekan om att detta är en Retsina. Efterhand får inslaget av kåda sällskap med en citruskompott, lite gröna äpplen, örter, liten lätt blommighet och uttorkad gräsmatta.
Smaken är kryddig med en större samling citrusfrukter, en del äpplen, aningens pepprig framtoning, tallbarr, unset honung och några sommarblommor.
Ett spännande och gott vin, som kunde haft en större syra för att få riktigt igång mig.

Båda dessa viner finns på SB:
Tear of the Pine har best nr 96052 och kostar 169 kr
Kamara har bestnr 96182 och kostar 219 kr.

För Retsinavänner känns detta som något som måste testas. Jag sätter inte ut något betyg, då retsina endast ska jämföras med retsina. Tear of rhe Pine tilltalar mig något mer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar