På sedvanligt vis avnjöt hustrun och jag fotbollen i sällskap med ett glas amarone. En amarone som ypperligt matchade de båda semifinalmatcherna.
Någon mil sydost om Negrar hittar vi Roberto Mazzi e Figli. Ett litet familjeföretag som äger runt 7 ha. Vineriet och vinkällaren ligger i den lilla byn Sanperetto. Deras vingårdar ligger på de klassiska kullarna Sanperetto, Calcarole, Castel, Poiega och Villa. Vingårdarna ligger på cirka 200-300 meters höjd över havet. Inte så långt härifrån ligger storheter som Quintarelli.
Jag hade förmånen att för lite mer än ett år sedan träffa Antonio Mazzi på en provning i Stockholm. Nedan följer ett litet sammandrag från en artikel jag skrev på Club Amarones hemsida.
Familjen har bedrivit verksamhet här sedan i början på 1900-talet. Roberto Mazzi tog över ansvaret 1958 och började utveckla verksamheten. Idag är det sönerna Stefano och Antonio som driver familjeföretaget vidare. 6 olika viner (2 Amarone, 2 Superiore, Valpolicella Classico, Recioto, Grappa och olivolja utgör grunderna för deras verksamhet, men här finns också möjligheter att övernatta (2 rum och 2 lägenheter) samt boka in sig på en lunch eller middag. Du hittar mer om detta på deras hemsida.
Verksamheten drivs enligt organisk/biologiska odlingsprinciper, utan att vara certifierade. Det betyder ingen användning av konstgödsel, inga kemiska bekämpningsmedel och mycket små doser av SO2 i vinet.
Alla deras vingårdar är planterade med den här ungefärliga druvblandningen: Corvina (65%), Corvinone (5-10%), Rondinella (20-25%) och Molinara (5-10%). Detta gör att samtliga av deras viner också har just den här druvmixen. Det här var den gamla klassiska druvsammansättningen, där Corvina, Rondinella och Molinara var tvungna att ingå i ett Amaronevin. 2004 försvann kravet på att Molinara skulle ingå. I de nu gällande reglerna måste Corvina och Corvinone ingå med mellan 45-95 procent och Rondinella med 5-30 procent samt 0-25 procent av andra tillåtna druvor. Det här betyder också att deras Amarone har samma druvmix år efter år, vilket är spännande när vi jämför ett vin från 1997 med ett vin från 2013. Samtliga av deras vingårdslotter har en jordmån bestående av vit kalksten. Vinrankorna är planterade under 1990-talet.
Det ska sägas med en gång att Punta di Villa från 2012 är i ett enastående skick just nu. Jag har druckit några flaskor de senaste åren, men så här god, tillgänglig, komplex och samtidigt elegant har jag aldrig upplevt den. Den kommer säkert hålla sig så här bra i flera år till, men mitt råd blir att du som ligger på några flaskor absolut ska testa en i en ganska snar närtid. Du får en stor vinupplevelse.
Någar korta noteringar:
En ganska så stor doft med mörka bär i centrum. Dessa kompletteras med örter, lite kryddor, en hyfsad portion torkad frukt, lite kakao och ett diskret floralt inslag.
I munnen är det massor av mörk frukt: söta, mörka körsbär, björnbär, lite blåa plommon och aningens skogshallon. Visst är det bra tryck i frukten, men aldrig blir den överdådig. Mer elegans än kraft. Några små nypor örter och kryddor. En försiktig ton av steniga mineraler. Eftersmaken är ljuvlig. Lång och förförisk med ännu mera mörk frukt, som nu sällskapar med dadlar, fikon, katrinplommon och aningens undertoner av russin. Och så det där härliga lite småbittra avslutet som får mig att tänka på körsbärskärnor, högkvalitativ mörk choklad och unset espressokaffe.
Riktigt förbaskat gott helt enkelt!!
Betyg 4++
Någar korta noteringar:
En ganska så stor doft med mörka bär i centrum. Dessa kompletteras med örter, lite kryddor, en hyfsad portion torkad frukt, lite kakao och ett diskret floralt inslag.
I munnen är det massor av mörk frukt: söta, mörka körsbär, björnbär, lite blåa plommon och aningens skogshallon. Visst är det bra tryck i frukten, men aldrig blir den överdådig. Mer elegans än kraft. Några små nypor örter och kryddor. En försiktig ton av steniga mineraler. Eftersmaken är ljuvlig. Lång och förförisk med ännu mera mörk frukt, som nu sällskapar med dadlar, fikon, katrinplommon och aningens undertoner av russin. Och så det där härliga lite småbittra avslutet som får mig att tänka på körsbärskärnor, högkvalitativ mörk choklad och unset espressokaffe.
Riktigt förbaskat gott helt enkelt!!
Betyg 4++
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar