Costadilà 330 slm.

En försommar som mer eller mindre övergått i högsommar. Åtminstone sett ur ett värmeperspektiv. En ljuvlig skir grönska, flädern börjar få sina tallriksformade blomklasar och en vacker blomsterprakt i naturen. Temperaturen i havet närmar sig 18 grader, så snart är det badbart. Ja vi har haft några fantastiska sommardagar. Prognosen säger att det ska fortsätta åtminstone ett par dagar till.

En av de där ljuvliga eftermiddagarna behövde vi något riktigt svalkande. I källaren hade vi en flaska Col fondo. Costadilà 330 slm. Jag hade läst om den och tagit fasta på att den skulle vara just svalkande, så det var bara att knäppa upp kapsylen.

Costadilà.
Företaget startades av Ernesto Cattel med ambitionen att göra vin som påminde om vin som hans farfar gjorde det en gång i tiden. Ernesto var lite av en pionjär att återföra tillverkning av Prosecco till hur det ursprungligen gjordes dvs som en Col fondo. Ernesto gick bort 2018 och hans medhjälpare sedan många år Martina Celi och Alex della Vecchia driver företaget vidare i samma anda.
Namnet Costadilà kommer från Costa di lá vilket betyder "Berget där borta".
På Systembolaget finns idag 5 varianter tillgängliga. I höst återkommer 330 slm. Betäckningen 330 slm betyder att vinfälten som druvorna kommer ifrån ligger 330 m över havet och motsvarande gäller för 280 slm och 450 slm. Vinstockarna till 280 slm och 330 slm har en hög ålder medan 450 slm har vinstockar som är yngre. 280 slm görs också med lite längre skalkontakt än de båda övriga.

Ingen risk för korkskada här.
En gammal hederlig kapsyl är det som gäller.

Det här är ett vin gjort på mestadels druvan Glera (Prosecco-druvan) och någon slatt från lite lokala druvor. Vinet får jäsa på ståltank. Skalmacerationen varar i 6 dagar.
Vid buteljering tillsätts lite druvmust från torkade druvor för att på så sätt få igång en andra jäsning på flaskan. Ingen filtrering utan jästfällningen får ligga kvar. Det blir med andra ord några centiliter på flaskbotten som är grumlig. Col fondo betyder med botten.
Den mår ofta bra av att få något år på flaska för att riktigt kunna leverera.

Ett väldigt friskt vin . Rent av törstsläckande. Den lite lägre alkoholhalten (10,5%)  gör det också klunkvänligt. Det lever upp till precis vad vi önskade oss.

I doften övermogna äpplen, citrus och en god portion grus och stendamm. Aningens nybakat bröd.
Fast det är när vi tar den första klunken som vi verkligen faller för det här vinet. Smaken domineras dels av övermogna vinteräpplen som har en touch av att blivit lite bokna och dels av en tydlig nypressad grapefruktjuice. Lägg  till några kryddor, gula stenfrukter, krossad flintasten, någon liten jästig ton och mineralsälta i eftersmaken, så blir bilden rätt så komplett.
I ärlighetens namn är detta inget som ska sönderanalyseras, som vi vinnördar och bloggare så ofta gör. Den här Col fondon ska drickas i stora svalkande klunkar. Bara njuta av det vackra vädret och den svalkande drycken.

Betyg 4

En ganska tydlig bottensats, som beror på den andra jäsningen som ägt rum på flaskan
 och utan någon filtrering.