måndag 4 april 2011

Masi Amarone Costasera 2001

Det skrivs väldigt lite om amaroneviner i bloggossfären. Många uttrycker sig också lite nedlåtande som om det är ett stadie man passerar i början av sitt vinintresse. Så är det inte för mig. Hustrun och jag själv älskar amaroneviner. Inte alla men väldigt många. Vi har gjort två resor med Clubamarone till amaroneland och kommit hem alldeles saliga. Det är underbart att träffa dessa små odlare och höra deras historia och smaka deras underbara viner. Det är snart dags igen........

Masi Amarone Costasera tillhör inte dessa småodlare precis. Vi har hellre aldrig besökt deras anläggningar, men det var en av de första amaroneviner vi drack. Under 2010 köpte vi 2 flaskor av årgång 1997. Vinet görs på 70% Corvina, 25% Rondinella och 5% Molinara. Förväntningarna var höga eftersom det är en mycket bra årgång. Besvikna blev vi.
Visserligen fanns allt det där man förväntar sig i doft och smak. Doften av torkad frukt och lite kryddor. Smaken känns igen av torkade mörka bär och plommon kombinerat med liter kryddor, choklad och läder. Men det är en fadd känsla över såväl doft som smak. Toppen är säkert passerad.

Till tisdagens landskamp mot Moldavien plockade vi därför upp vår sista flaska av årgång 2001.
Doft och smak är i stort sett de samma, men nu med en friskhet och spänst som överraskade oss.
Det var ju så här vi vill minnas Costaseran. Vinet var t o m något elegantare dag 2 och höll stilen dag 3, då vi tog sista klunken.

Betyg 4

PS
Amarone Costasera Riserva är i vår mening ett par hack vassare än den vanliga Costaseran

söndag 3 april 2011

Valpolicella

Lördagens fm började på sedvanligt sätt med att ha telefonkonferens med de goda vännerna L och R för att konstruera veckans V75 system. Eftermiddagen ägnades sedan åt att se på travloppen och däremellan hinna med lite förberedelser inför kvällens middag. Innan tävlingarna drog igång hann jag emellertid med att ta upp jordärtskockorna. Vi har sork eller mullvad i vår trädgård som begränsar vår skörd genom att äta av de rotfrukter som övervintrar i landet. Vi fick ändå tillräckligt för att kunna göra pure till kvällens förrätt samt någon soppa lite längre fram i april.

Vi äter middag ihop med våra goda grannar R och C och deras underbara barn.
Vi dricker lite bubbel som välkomstskål och fortsätter med samma bubbel till förrätten som består av pilgrimsmusslor, jordärtskockspure med knaperstekt bacon.
Camille Savès Cuvée Prestige gjort på 65% Chardonnay och 35% Pinot Noir från Bouzy klassad som Grand Cru. Camille Savès och deras viner finns beskrivet på den här länken. Mitt köptes från Franska Bolaget och jag betalade 298 kr.
Det här är ett riktigt gott bubbel. Doften är frisk med citrustoner, något aprikosaktigt och längst bak en snäll honungston. Smaken är frisk, lite citrus även här, men gula äpplen tar över och lite klassiska brödtoner kan också skönjas. Fin mousse och lång lite krämig eftersmak.

Betyg 4-


Huvudrätten var en lammstek som hustrun tillagat på ett underbart sätt. Lammet är köpt av en kund som bor i Vallda (en liten bit utanför Kungsbacka). Vi hade en potatisgratin (egen potatis så klart) med lök, vitlök, fänkål, vatten, vin och kycklingfond. Ett nytt recept för oss men uppsnappat från Allt om mat.

Vi började med en Valpolicella Superiore från Roccolo Grassi av årgång 2005. Vi köpte det här vinet när vi besökte den mycket trevliga familjen Sartori på hösten 2009 med clubamarone.
Roccolo Grassis Valpolicella Superiore odlas på vinfält 200 meter över havet som vätter mot sydöst. Vinrankorna är 10 år gamla och 65% består av Corvina-druvan. Marken är rik på vulkaniskjord vilket ger en speciall karaktär. Blandningen av druvor är densamma som i husets Amarone, dvs 60% Corvina, 15% Corvinone, 20% Rondinella, och 5% Croatina. 40% av druvorna torkas under 20 dagar före pressning. Vinet lagras efter vinifieringen i franska ekfat varav 1/3 är nya och 2/3 är använda 2-3 år. Alkoholhalt 14,5%.
Det här är mim absoluta favorit bland Superiorevinerna. Det enda jämförbara är Quintarellis som är minst dubbelt så dyrt.
Färgen är mörkt röd med en liten violet toning mot glaset.
Doften är stor och mäktig. Vi känner igen den torkade frukten eller snarare bären (moreller),lite örter och kanske någon moccaton. Smaken är lång av härliga mörka bär och frukt, amaronetoner finns där, sammetslena tanniner gör att det passar maten utmärkt. Eftersmaken är hur lång som helst, man vill att det aldrig ska ta slut. Det här vinet är bättre än många lite billigare amaroneviner.
Vi köpte detta för 20 euro på vingården.
Betyg 5-

Vin nr 2 till middagen var Campo San Vito dvs Villa Monteleone deras Ripasso från år 2007.
Doften är elegant med inslag av torkade bär. Smaken är fylld av mörka bär, örter, lite lakrits och en hyggligt lång och angenäm eftersmak. Ett mycket bra matvin.
Vinet har inte samma tyngd och mäktighet som Roccolo Grassis men ändå väldigt bra.
Vi köpte det för 13 euro på vingården.
Betyg 4-

Till chokladefterrätten drack vi Roccolo Grassis Recioto 2005.
Här möts näsan av en mäktig doft av torkad frukt och bär med en ljuvlig söt ton som också innehåller nyanser av såväl kaffe som choklad.. Smaken tar nästan inte slut: kompott av torkad frukt, sött men ändå friskt. Alkoholhalten på 15% känns inte. Ett underbart efterrättsvin.
Våra vänner som aldrig smakat en recioto är alldeles hänförda.
Flaskan är på 37,5 cl och vi betalade 22 euro på vingården.
Betyg 5-

Vi har tre av deras Amarone 2004 i källaren. När bror kommer ner på påskafton ska vi smyga in en flaska i provningen som vi då ska ha.

Marco Sartori och Roccolo Grassi rules.

Champagne AR Lenoble

Fredagsmys för två vuxna med utflygna barn!
Jag hittade ett par stora potatisar i källlaren som passar bra att baka. Av fiskbilen har vi köpt några hekto räkor samt 4 riktigt stora havskräftor. Vi blandar detta med rödlök, creme fraiche och lite stenbitsrom. Vi öppnar en flaska champagne. Vi låter det hela stå en timma och tar en promenad på naturreservatet. Det är vår i luften och över havet är det ett underbart ljus.

Maten är sagolik och bubblet riktigt gott. Vi har tidigare inte druckit så mycket bubbel, men de senaste två åren har det blivit lite mer. Ikväll har vi öppnat en flaska: Lenoble Cuvée Intense.
Blandningen består till 70% av pinot noir, 15% chardonnay och resten pinot meunier.
Firman är belägen i Chouilly i Cotes des Blancs.
Färgen är halmgul. Doften är ung, fruktig med citrusinslag(apelsin?).
Frisk smak med god citrusfrukt och en liten trevlig sötma längst bak. Eftersmaken är tämligen lång och angenäm. Allt är i fin balans.
En ganska snäll och lättdrucken champis som passar oss nybörjare bra.
Betyg 3+

Kajsa wines är importören och vi köpte vår flaska för 279 kr i BS.

lördag 2 april 2011

Ch9dP: Benedetti 2007 vs Xavier 2009

Romäventyret ligger färskt i minnet, men på hemmaplan märks det att våren är på gång.
Snödroppar på nordsidan i full blom liksom krokusarna på sydsidan. Tulpanerna har blivit ca en dm höga. Blodmjöl och råväck runt blommorna ska hålla rådjuren och hararna borta.
Palsternackorna som övervintrat gick det att plocka upp, däremot ställde tjälen till det när jordärtskockorna skulle tas upp.

På lördagkväll hade vi C o M (några av våra käraste vänner) på besök. Fläskfilégryta och till detta drack vi två chateauneuf-du-pape.
Båda vinerna luftades ca två timmar innan det var dags att börja avnjuta dom.

Benedetti 2007.
Ett vin som gjorts på organiskt odlade druvor, vilket betyder att de inte besprutas eller att konstgödsel använts. På samma vis odlar jag mina grönsaker.
Druvsammansättningen är 75% grenache, 15 % syrah, 5% cinsault och 5% mourvèdre.
Doften är fylld av körsbär(mörka) och en lakritston.
Smaken är fylld av frukt: katrinplommon,körsbär, björnbär, örter,lakrits och en liten chokladton. Här finns såväl behagliga tanniner som en trevlig syra. Allt harmonierar väldigt väl. Alkoholen ligger på 14%. Ett väldigt trevligt och smakrikt vin.
Vinet finns fortfarande kvar på SB för 299 kr.
Betyg 4.

Xavier 2009.
Druvblandningen här är 55% grenache, 35% mourvèdre och 10% syrah.
Grenache och mourvèdre stockarna är 75-90 år gamla. Alkoholhalten 14,5% vilket inte märks.
Doften domineras av mörk frukt och körsbär.
Smakmässigt känner vi en fruktkompott av plommon och hallon, kanske någon björbärssmak i bakgrunden. Vi känner också toner av viol, provencalska örter och någon liten krydda. Tanninerna som finns indikerar att detta vin kommer att klara sig bra de närmaste åren. Lite utveckling finnns det nog.
Vi tycker inte att det är någon markant skillnad på årgång 2007 och 2009. 2007:an var vår hus Ch9dP.
Detta är ett vin som fortfarande finns på SB för 219 kr.
Betyg 4.

Två mycket bra och trevliga viner som kommer att utvecklas bra de kommande åren. Det finns en lite mer elegans över Benedettin som motiverar det något högre priset.

Kommer årgång 2009 att kunna matcha årgång 2007 i södra Rhone? Det första intrycket av de fåtaliga 2009:or jag smakat pekar åt det hållet.

torsdag 31 mars 2011

Rom del 4 (den sista)

Det är måndag. Imorgon åker vi hem. Dottern har ont i kroppen(ryggen), snuvig och huvudvärk.
Hon tillbringar hela dagen på sitt rum. Hustrun, sonen och jag själv gör ett besök på Forum Romanum.
Vägen dit har vi hamnat på en oerhört trafikerad gata, men vi söker oss in i gränderna.  Vi har fortfarande fint väder och hittar en uteservering med plats i vårsolen, där vi kan avnjuta förmiddagskaffe.
Efter besöket på FR är det dags för lunch, det blir min första pizza. Tunn  och frasig är den och inte helt min stil, så namnet på pizzerian lägger jag inte på minnet. Vi dricker en Valpolicella:
Tommasi Viticolteri Valpolicella 2010.
Det är den första 2010:an från Valpolocella som vi smakat.
Det här vinet är gjort på 60% Corvina Verones, 30% Rondinella och 10% Molinara.
 Färgen är åt det lättare röda. Svag doft av röda bär. Smaken har toner av röda bär,körsbär och svag örtig ton. Ett lättdrucket vin som inte sätter några djupare spår, men fungerar väl till våra pizzor.
Betyg 2+

På kvällen har dottern piggnat till såpass att hon följer med ut för att få sig en bit mat, denna vår sista kväll i Rom. Vi bokade bord i lördags på Osteria del Pegno. Tur var detta, för det var fullt trots att det var måndagkväll. Vi började med en tallrik bestående av skinka, hjort och gås. Fantastiskt! Sonen och jag åt en lammrätt som var magiskt god. Hustrun åt en saltimbocca och dottern en kycklingrätt. Resans bästa mat.
Ägaren rekomenderade husets vin som visade sig vara ett sicilianskt vin.
 Nero d´Avola. Trinacria 2007. 100% Nero d´Avola.
Ett tämligen enkelt vin. Färgen är djupröd. Doften är svagt bärig(mörka körsbär), lite blommig och i bakgrunden lite kryddig. Smaken: här kan kännas lite plommon, körsbär(mörka), kryddor och lakrits.
Det är inget fel på vinet. Det är enkelt och rätt gott, men vår mat krävde ett kraftigare, smakrikare och mer komplext vin. På notan står det 4.5 euro. Tittar man bara på priset så är väl detta så gott som ett fyndpris, men vi var ute efter något mer.
I väntan på desserten bjuds vi på italiensk sockerkaka modell större. God!
Jag tar en grappa till kaffet och sonen och hustrun tar en limoncello (inte sötsliskiga varianten utan en med lite sting i).
Vi har ätit 2 förrätter, 4 huvudrätter, 2 desserter, vin,öl, kaffe,grappa och för detta betalar vi 148 euro.
Billigt och högklassig mat. Besök detta ställe men boka bord!

Trötta och nöjda med sista kvällen tillsammans!

På tisdagen besöker sonen, hustrun och jag " Basilica  S Pietro". Lika magiskt som för 11 år sedan.
Dottern är så pass att hon kan arbeta på sin praktikplats.

Lite shopping hinns med innan vi äter en sista pastalunch på Mamas. En enkel lunch restaurant inte så långt från Petersplatsen och Vatikanen. Maten är god och pastan så klart perfekt tillagad. Ett sista glasvin till maten blir det. Casale del Giglio är producenten ( se Rom del 2) fast nu är druvan syrah. Vinet är gjort på 100% syrah.
Vinet har en djupröd färg med en ton av violet mot glaskanten. Doften är lite pepprig med toner av körsbär och blåbär. Smaken har fin frukt, lite örtig och tämligen lång. Tanninerna finns där och ackompanjerar väl till maten. Det här är bättre än deras merlot!
Betyg 3-

Vi tar hotellets "shuttle" ut till flygplatsen. Chaufören tar lite kringelkrokar för att undvika de värsta köerna, vilket bjuder på lite vackra vyer.

Arreviderci Roma!!

söndag 27 mars 2011

Rom del 3

Söndagmorgon. Vi börjar dagarna på samma sätt dvs barnen kommer till vårt hotell där vi äter en gemensam frukost. Idag är det Roms maraton så många gator har begränsad framkomlighet.
Vi har bestämt oss för att promenera via Petersplatsen och Giancolense parken till Trastevere. Vi kommer då upp på en höjd med en vidunderlig utsikt över Rom. Här finns också en ståtlig staty av Garibaldi.
Många familjer och unga par har också valt det här utflyktsmålet.
Trastevere är en trevlig stadsdel med många restauranter och gamla hus.Vi vandrar runt och bara njuter av atmosfären. Naturligtvis tittar vi in i kyrkan på torget " Santa Maria in Trastervere".
Lunch intar vi på en av de många små restauranterna. Namnet har försvunnit ur minnet men svamppastan var mycket god. Vår servitör hade näsan upp och var inte så rolig. Vi drack ett enkelt vin från Lazio:
Merlot 2008 från Casale del Giglio.
Vingården ligger ca 30 mil söder om Rom nära staden Latina.Vinet är gjort på 100% Merlot. Vinstockarna kom hit på 1930-talet. Ett ganska lättdrucket vin, inte särskilt mycket tanniner. Vinet har en liten bärig smak med ett örtigt inslag. Mjukt och snällt, men ger inga bestående intryck.
Betyg 2+

Eftermiddagen avsluta med glass. Enligt dottern är det här stället alldeles intill Peterskyrkan stans bästa glassställe. Vi kan bara instämma "Glassen är hur god som helst".

Kvällen avslutas på  "Gusto" en ristorante och wine bar i närheten av Piazza del Popolo. Det här är en restaurant i modern stil. Helt annorlunda än de familjerestauranter vi tidigare besökt. Maten smakar utmärkt, allt från grillad tonfisk till kyckling i vin. Vi avslutar med en ostbricka. 9 olika sorters ost kommer in.
Kvällens vin är
Nobile Di Montepulciano 2007 från Poliziano.
Åter ett vin från Toscana. Den här producenten ligger i de sydöstra delarna.Vinet är gjort på 85% Prugnolo Gentile och 15% Colorino, Canaiolo and Merlot .
Dofter av rödfrukt möter näsan, örter, kanel?. Smaken är fylld av härliga bärtoner, örter och en viss lakrits ton. Tanniner är det gott om men i god balans med frukten och syran. Passar utmärkt till maten och kan säkert lagras i flera år.
Betyg 4.

Dottern har blivit kraftigt förkyld och känner sig allmänt risig, så vi sätter barnen i taxi, medan vi själva promenerar hem i den nu något kallare Romkvällen.

För tredje dagen i rad visar stegräknaren på över 22 000 steg.

Rom del 2

Lördagmorgon. Vi har så här långt bara fått in TV kanaler med italienskt tal, så även på BBC news.
Både Japankatastrofen och Libienkonflikten vill vi ju vara uppdaterade på. Vi får be receptionen om hjälp!

Barnen kommer till hotellet strax efter nio. Vi äter en gemensamt frukost. Hotellet är väldigt tillmötesgående.
Åter skiner solen på oss även om tempen är någon grad lägre än igår. 15-16 graders värme är helt OK efter den långa vintern på hemmaplan. Vi försöker boka biljetter till Museo Borghese. Det finns endast biljetter till tisdag em. Då har vi alltså detta kvar vid nästa Rombesök och ett tips till alla er andra : Hit måste ni boka biljetter långt i förväg.

Vi strövar runt i den stora intilliggande parken. Det är många italienska familjer ute och känner på vårluften. De tidiga träden har börjat knoppas. Påskliljorna är på retur. Vi vandrar ner till Piazza del Popolo. Hustrun och jag har en liten faiblesse för italienska kyrkor. Här ligger ju den omtalade Santa Maria del Popolo, men vi är där för sent ( kl 12). Den är stängd tills i em. Vi strövar runt i området fram tills magen säger till att lite lunch är det dags för. Dottern föreslår "L´Antica Enoteca". Namnet har ristoranten efter de gamla målningar som sitte på väggarna. Är dom verkligen äkta?
Sonen valde Pizza Enoteca och öl. Vi andra valde 3 pastarätter bl a Rigatoni Amatrician, en specialitet från Rom bestående av en grov pasta med tomatsås och bacon.
Utbudet av vin på glas var stort. Vi valde tre sorter
Vin 1. Amarone Costasera 2007.
Ett vin vi druckit många årgångar av. Detta är dock första 2007:an vi testar. Doftar av frukt: plommon och körsbär, lite krydda finns där. Smaken är typisk amarone med plommon och körsbär i stor koncentration, men där finns såväl krydda(salvia?) som lakrits. Ingen stor amarone men ganska pålitlig. Egentligen lite för ung.
Betyg 4-

Vin 2. Carpineto Chianti Classico 2009.
Vinet är gjort på minst 80% Sangiovese och max 20% of Canaiolo eller andra druvvarianter.
Vingården ligger mellan Florens och Sienna.
Färgen är rubinröd. Doften är intensiv av röda bär med ett inslag av viol.
I smaken känns de röda bären igen med en liten kryddighet, tanninerna finns där men är ganska snälla.
Ett enkelt vin som passar bra till lite smakrika pastarätter.
Betyg 3

Vin 3 Mastrojanni 2006 Brunello di Montalcino.
Vinet är gjort på 100% Sangiovese Grosso (Brunello).
Färgen är intensivt rubinröd. Doften har en härlig ton av hallon, körsbär, blodapelsin med litet blommigt inslag.
Smaken är fruktig: körsbär, jordgubbe, hallon. Lite blommiga toner, kryddorna finns där, gott om tanniner som är behagliga.
Tanninerna tyder på att det här vinet klara flera års lagring.
En ny bekantskap som jag gärna dricker mer av.
Betyg 4

Eftermiddgaen bjuder på mer stadsvandring. Vi besöker också en utställning med konstnären Caravaggios liv. Vi hinner vila oss ett par timmar innan det blir dags att ge sig ut för att leta kvällsmat.
Vi hittar ett trevligt ställe, Osteria del Pegno, men det är fullbokat så vi bokar in oss för måndagskvällen.
Mer om detta i ett senare avsnitt.
Vi hittar en restaurant som vi passerade på em och som såg trevlig ut. Terra di Siena.  Dom har ett bord ledigt för fyra.
Det visar sig vara en mycket trevlig familjerestaurant med god mat och viner som är humant prissatta. Särskilt de lite dyrare vinerna. Farfar i familjen har hand om att uppskärningen parmaskinkan. Sonen och jag åt rejäla köttbitar som smakade underbart. Det här stället kan verkligen rekomenderas.
Le Serre Nuove dell´ Ornellaia 2007.
Resans i särklass bästa vin kostade 50 euro. Detta är det prestigefyllda vinhuset Ornellaias andra vin.
I beställningssortimentet kostar samma vin över 400 kr. Samma pris på krogen i Italien som på bolaget i Sverige. Jag hittade vinet i en vinbutik och där låg priset på 35 euro dvs ca 50 % pålägg mot svenska krogars 300%.
Vinet är gjort på 40% vardera av Merlot och Cabernet Sauvignon, 15% Carbernet Franc och 5% Petit Verdot. Vingården ligger vid den tuscanska kusten.
Näsan möts av en häftig bärdoft kombinerad med kryddor, balsamico och en liten behaglig mintton.
Smaken är makalös lång, fylld av mörka körsbär och plommon, lite kryddig med en ton av choklad och ceder. Tanninerna är balanserade och ger vinet karaktär. Perfekt till våra fantastiska kötträtter.
Så här långt årets näst bästa vin

Betyg 5-


Vi fortsatte med lite efterrätter och till dessa provade vi två dessertviner:
Malvasia delle Lipari 2006.  Ett trevligt sött vin från vulkanöarna strax norr om Sicilien.
Lite nötter, persika och med en hygglig syra.
Betyg 3
Muffato della Sala 2006. Även detta gott med en smak av hunung, aprikos/persika med lite friska citrus inslag. Vinet kommer från Umbrien.
Betyg 3+

En kvällsvandring hem i Romnatten var det enda som återstod.