2016 Morari Valpolicella Superiore från Torre D´Orti

Det har nu gått lite drygt två år sedan Torre D´Ortis viner dök upp på Systembolaget i beställningssortimentet. Jag testade omgående tre av vinerna och det blev så klart ett blogginlägg om dessa, vilket du kan läsa om på den här länken. Några månader sedan drack jag deras Superiore Morari med årgången 2015. Mina tankar kan du läsa här.

Bilden är lånad från Torre D´Ortis hemsida.

Torre D´Ortis vingårdar ligger på kullarna utanför den lilla byn Marcellise. Vi befinner oss ett par mil öster om Verona. På de högt belägna kullarna har det bedrivits jordbruk i flera århundrade. Oliver, vinodlingar och spannmål tillhör de grödor som odlats på terrasodlingarna. År 2000 köpte bröderna Luciano och Franco Piona vingården Torre D´Orti. Dom äger också vinmarker i Custoza (strax söder och sydost om Gardasjön) under produktnamnen Cavalchina och Prendina.
Torre D´Orti gör fyra viner: Superiore, Ripasso, IGT och så en Amarone. Dom är också medlemmar i Amarone Families, vars syfte är att både skydda och utveckla Amarone-vinet. En italiensk domstol fastslog att detta namnet inte är tillåtet, så nu heter sällskapet istället Historical Families.

2016 är den senaste årgången av det här vinet. Det är gjort på druvorna Corvina och Corvinone(75%), Rondinella (15%) och 10%  andra druvsorter. Druvorna har torkats fram till januari, då vinifieringen startade. Macerationen har ägt rum under 20 dagar. Vinet har fått vila i ett år på nya barriquer.

En ganska så amaronelik Superiore. Det är ju också gjort uteslutande på druvor som torkats i cirka tre månader. Vad som gör att det inte kan kallas för amarone är bl a att det endast fått ligga ett år på barriquer istället för de obligatoriska två åren.

Vinet får någon timma i glasen innan vi tar oss an det.
Vi kan omgående konstatera att vi har med ett ganska så ungt vin med en stor intensitet i frukten och med en fin friskhet. Detta gäller både doft och smak.

I doften finns en stor och intensiv mörk frukt, som sällskapar med en del torkad frukt, kryddor bl a vitpeppar, lite örter (lagerblad), aningens kakao, unset vanilj och lite balsamico-toner.
Den höga alkoholen (17%) känns förvånansvärt lite i vare sig doft eller smak.
Smaken ja! Den är väldigt komplex och som jag skrev tidigare väldigt amarone-likt. Den domineras av en stor, kraftig och intensiv frukt med tydliga söta, mörka körsbär, blåbär, solmogna björnbär och blåa plommon. Några nypor örter och kryddor finns det och precis som i doften är det i första hand vitpeppar och lagerblad vi tycker oss känna. Här finns en del torkad frukt i form av dadlar, sviskon och lite russin. Eftersmaken är stor med en liten fruktsötma, elegant russinton som blandas med bitterheten från espressokaffe, riktigt mörk choklad och körsbärskärnor.
Den höga alkoholen kan vi precis ana oss till, men är i huvudsak infångad av frukten.
Ett vin som är underbart idag och som jag tror kommer att utvecklas en del de närmaste åren.
Betyg 4+
På SB kostar det 333 kr. Det överglänser många amarone i den här prisklassen.