Bortamatch i Hamburgsund september 2019

Vi besökte de goda vännerna Stig och Anki i Hamburgsund i slutet på september. Vädret var på vår sida så vi kunde få oss en båttur i den bohusländska arkipelagen. Så klart blev det god mat och goda viner och inte minst samtal om livets väsentligheter.

Innan båtturen tog vi ett glas bubbel från Armenien. Jag tror detta är första gången jag dricker ett vin därifrån. Inte alls så tokigt, men naturligtvis inte jämförbar med en hygglig champagne, men många andra mousserande viner tycker jag att det matchar.

Armenien ligger mellan Svarta Havet och Kaspiska Havet och gränsar i norr till Georgien, i väster till Turkiet och i öster till Azerbajdzjan. Någonstans i det här området anses vinets vagga ha stått.
Producent är Armenia Wine, ett företag som startade sin verksamhet 2006. Vingårdarna ligger i Armavir-regionen i landets sydvästra del.

Det här vinet är  uteslutande gjort på druvan Kangoun( en grön druva), som kommer från vingårdar som ligger på knappt 1000 meters höjd över havet. Den andra jäsningen sker genom charmatmetoden dvs den sker i stora tankar och inte i flaskan.

En fin halmgul färg med skira gröna stråk.
I såväl doft som smak finns det citrus, gulgröna äpplen, lite toner av päron och en diskret mineralitet (mestadels av stenig karaktär). Bra friskhet, fin mousse och torrt så klart. Inte alls så tokigt. Riktigt gott faktiskt!
Det är klart att det inte är champagneklass, men en bra Cava matchar den.
Betyg 3++
Det finns runt 20 viner från Armenien på SB, dock ej denna.

Det blev en liten tur på eftermiddagen i den bohusländska skärgården. Vi la till vid en av öarna med ett gammalt stenbrott.
Gofika!!

En kväll fylld med goda viner, fantastisk mat och inte minst viktiga och intressanta samtal väntade oss på kvällen.
Roséchampagne Paul Déthune.
Vi startade kvällen med en roséchampagne från Paul Déthune. En av mina topp-tre roséchampagner. Det har blivit några flaskor och ett par blogginlägg under 2019. Precis lika fantastiskt gott den här kvällen som vid tidigare tillfällen, så jag hänvisar helt enkelt till vad jag skrev i somras, vilket du kan läsa här.

2016 La Broia, Roccoli Grassi

Roccolo Grassi håller till i de östra delarna av Valpolicella. En del av deras egendom ligger i Soave-området.  "La Broia" är ett fyra hektar stort vinfält och har exponering mot sydöst, ligger 100 meter över havet och här odlas den vita druvan Garganega, som använts för att producera detta vin.
Vinet är uteslutande gjort på druvan Garganega. Jag har druckit ett flertal årgångar av det här vinet. Alltid lika gott, men nu var det ett par år sedan sist, så lite extra kul att återigen knyta bekantskapen med La Broia. Klickar du på resp årtal får du mina tankar om det vinet: 2007, 2009, 2012 och 2013.

Doften är lite försiktig med gula stenfrukter, lite citrus, gott om mineraler såväl steniga som kalkiga och i avslutet en lite blomsteräng. En bra friskhet!
Smaker går i samma stil. Den förträffliga syran skänker en bra friskhet åt vinet. Gröna äpplen och citrus startar smakresan och det slutar med florala toner. Däremellan är det gott om mineraler med stendamm, grusväg och skolkrita samt en fin kryddighet.
Betyg 4-
På "Bolaget" kostar vinet 216 kr.


2005 Osar från Masi.
Vi har ett vin uteslutande gjort på druvan Oseleta. Vinet har fått jäsa i 25 dagar med skalkontakt. Vinet har sedan fått ligga till sig i nästan två år på nya franska ekfat. Slutligen har det fått sex månader på flaska innan det är redo för marknaden.

Det har gått fyra år sedan jag senast drack det här vinet och visst har det hänt en hel del. Tanninerna har slipats av rejält och upplevs idag som tämligen runda. Tydliga mognadstoner har börjat framträda. Fortfarande ett litet kraftpaket med mörk frukt i centrum. Vi noterar körsbär, blåbär, björnbär och slånbär. En nätt ört- och kryddsamling piffar till vinet. I eftersmaken både kaffe och kakao. Ett vin som just passerat över toppen. Fortfarande väldigt gott och matvänligt, men du som ligger på några 2005:or ska nog öppna någon flaska för att stämma av mot dina egna smaklökar.
Betyg 4
På "Bolaget" kostar det 359 kr och då är det årgång 2007 du får.



2009 Amarone Roccolo Grassi.
Till osten servades en av mina absoluta favoriter i Amarone-världen. Jag skrev förra året en artikel om årgångarna 2001-2013 på Club Amarone hemsida. Klicka på länken så ser du mina tankar om dessa årgångar.

Just årgång 2009 från Roccolo Grassis har det varit en del snack om bland amaronenördar. På sina håll har den upplevts som mindre elegant och med mindre komplexitet i frukten. Det har under årens gång blivit ett antal 2009:or som runnit genom min strupe och det har faktiskt varit en hel del flaskvariationer, men samtliga gånger som Stig och Anki har serverat den så har den varit på topp och så även den här kvällen.
Vi sammanfattar intrycken som en mogen amarone som är helt på topp, så mycket mer utveckling är inte att vänta. Det vi får i glasen har doft och smak av mogna mörka bär främst körsbär, björnbär och blåa plommon, en liten kryddighet, finstämda toner av torkad frukt. Sammetslena tanniner. God friskhet. Ljuvligt lång eftersmak med mörk choklad, aningens espresso och mera mörk frukt. Och inte minst nästintill den sedvanliga elegansen som utmärker Roccolo Grassi.
Betyg 4+


Pommeau de Normandie från Famille Dupont
Avslutningsvis bjöds vi på en mycket spännande dryck med inte så hög alkohol som i de flesta andra digestif.

Destilleriet och musteriet Domaine Dupont är en av de anrika producenterna i Calvadosdistriktet Paysd’Auge. Med en tradition sedan 1887 har här utvecklats årgångscider, pommeau och calvados på ett gods om 30 hektar äppelodlingar av finaste kvalitet. Familjeföretaget har under ledning av Etienne Dupont och hans barn Jerome och Anne-Pamy sedan 1980 moderniserats och växt både till yta och kapacitet. Den största delen cider och calvados går idag på export och kännetecknas av hög kvalitet, elegans och smaker fulla av uttryck.

Källa: Importören Cask Sweden AB

Pommeau som vi dricker den här kvällen är en blandning av äppelmust och calvados ( minst ett års lagring). Syftet är att få en dryck som ligger på max 18 %. Vår Pommeau landar på 17%. Den har fått tillbringa runt 30 månader på 400-liters stora ekfat innan den buteljeras.
Doft och smak av äppelkaka, lite citrus, ganska mycket rostade nötter, lite gula plommon och i avslutet lite hemkola.