Frappato 2016 från Occhipinti och Feudo 2013 från Girolamo Russo

Den gångna helgen har vi druckit två viner från Sicilien och därtill från två av våra favoritproducenter dvs Arianna Occhipinti och Girolamo Russo. Fantastiska viner gör dom båda två. Helgens viner är gjorda på olika druvor. Vingårdarna ligger långt ifrån varandra. Arianna Occhipintis vingårdar ligger långt söder ut på Sicilien medan Girolamo Russos vingårdar ligger på Etnas nordostsida. Men sagolika viner blir det!! 

Frappato 2016.

Arianna Occhipinti har sina vingårdar på Siciliens sydkust nära byn Vittoria. Dom odlar i huvudsak Frappato och Nero d´Avola och så görs det olivolja. Odlingarna bedrivs efter en blandning av organiska och biodynamiska odlingsprinciper. Förutom Il Frappato gör hon också Grotte Alte (lika delar Frappato och Nero D´Avola), SP68 (70% Frappato och 30% Nero D´Avola) och Siccagno (100% Nero D´Avola) samt ett vitt vin SP68.

Det här vinet är gjort till 100% på druvan Frappato, därav namnet. Vinet har fått ligga på skalen i uppåt två månader och därefter har musten fått vila under 14 månader på 25 hl-fat av slavonsk ek. Vinet buteljeras utan vare sig klarning eller filtrering. Åtskilliga blogginlägg har det blivit under årens gång. Du som vill veta vad vi tyckt om tidigare årgångar klickar på resp årtal så hittar du våra tankar om just den årgången:  2010, 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015.

Detta är vår första flaska från årgång (2016) och precis som alla andra årgångar är det ett fantastiskt vin. Ännu är det lite ungt och kommer att utvecklas fint de närmaste åren tror jag.

Doften är präglad av röda bär, krossad flintasten, örter, aska från braskaminen och aningens rosor. Precis de saker vi vant oss vid att känna, då vi sticker ner nosen i glasen med Frappato.

I gommen är det friskt med en trevlig och bra syra. Rätt så slankt. Vi kan känna de röda bären från doften. Nu har de tagit formen av tranbär, körsbär, lite mörka skogshallon och några enstaka lingon. Inslaget av örter och kryddor är påtagligt. En finstämd ton av rosor och blodapelsin får vi i den trevliga eftersmaken, där även lite järn och krossad sten ger sig tillkänna. Tanninbettet finns där, men blir aldrig för påstridigt.

Gott som tusan.

Betyg 4++

Min flaska är köpt i Köpenhamn hos Cibi e Vini. På SB är den slutsåld. Svensk importör är Winetrade. Det gäller att vara snabb vid tangentbordet, när den nya årgången släpps.

Feudo 2013.

Girolamo Russo drivs av Giuseppe Russo som tog över familjeegendomen 2004 för att göra eget vin. Egendomen är gammal och släkten har gjort vin på Etna i generationer vilket känns roligt, då många egendomar här idag byggs upp och drivs av investerare från fastlandet eller andra delar av världen. Giuseppe är klassisk pianist och har universitetsexamen i Italiensk litteratur, vilket avspeglar sig i hans fokusering på detaljer. Något som behövs om man vill göra viner av allra högsta klass. 

Vingårdarna är på på totalt 26 ha, varav 15 ha är vinodlingar och resten är odlingar av oliver och hasselnötter. Här tillämpas principerna om organisk odling. Ja till och med så att vinerna betraktas som veganviner. Den totala produktionen är endast 30.000 flaskor och vingårdarna ligger på mellan 600-800 meters höjd. Dom gör ett vitt vin, fyra röda viner på druvan Nerello Mascalese med en liten skvätt Nerello Cappuccio samt ett rosévin även detta gjort på Nerello Mascales.

A Rina är Girolami Russos instegsvin. Det är fantastiskt gott och levererar årgång efter årgång fantastiska vinupplevelser, vilket resulterat i ett antal bloggposter. Klicka på resp år så får du mina tankar om just den årgången: 2009, 2010, 2014, 2016 och 2017. Priset 214 kr på SB gör det till ett av "Bolagets" mest prisvärda viner, vilket får konskevensen att det tar omgående slut. Det gäller att vara alert vid tangentbordet när den nya årgången släpps.

Den här helgen tar vi ett steg upp och dricker Feudo. Precis som de andra vinerna från Girolamo Russo är Feudo gjort på druvan Nerello Mascalese och en liten slatt Nerello Cappuccio.

Vingården Feudo omfattar runt sex ha och ligger på en höjd av ca 650 m ö h. Vinrankorna är mellan 50 och hundra år gamla. Vinet har fått en uppfostran runt 18 månader på "barriquer", där 20% är nya. Det görs ca 3 500 flaskor av det här vinet.

Vi drack årgång 2008 av Feudo för ett flertal år sedan och gillade verkligen den flaskan. Du hittar mina tankar här.

 Färgen går i en ljusare rubinröd ton. 

 Doften startar som så ofta med jord, läder och tobak innan frukten tar över. Bären känns aningens mörkare än vad de vanligtvis gör i viner på druvan Nerello Mascalese. Här finns också en del kryddor, krutrök, stenkross och unset violer.

I munnen får vi ett vin med begynnande mognadstoner och med en härlig friskhet. Ganska så slankt. Till en början är det frukten som dominerar på ett alldeles underbart sätt med mörka körsbär, skogshallon, blåa plommon och några tranbär. Här finns en finstämd kryddighet, en liten, liten rökighet, steniga mineraler och aningens violer och rosor. Trevlig livgivande syra. Tanniner som smånafsar i munhålan. Eftersmaken är något längre än medel.

Betyg 4+

Ett riktigt gott vin. Vår sista flaska, som vi fångat bra nära sin topp. Den köptes på SB för snart fem år sedan och kostade då 329 kr. Idag är det årgång 2016 som gäller på SB och priset är 398 kr. Utan att vetenskapligt kunna belägga det är min känsla att viner från Sicilien stigit en hel del i pris de senaste åren.