tisdag 12 februari 2013

2005 Barolo Cerrati, Cascina Cucco

Vintern har åter kopplat greppet om Västkusten. En lång, utdragen och seg vinter har vi i år. Fördelen är dock att det är ljust och vackert när man ger sig ut på kvällspromenader.
I bloggossfären pågår en debatt om vilken funktion Systembolaget, svenska näthandlare, utländska vinhandlare, bloggare, varuprover, vinjournalister egentligen fyller.
På sina håll har det brakat iväg med övertoner, medvetna missförstånd och bitvis ett högt tonläge. Ibland är de här inläggen och kommentarerna såväl roande som tankvärda, men ibland blir de också bara enfaldiga.
Du hittar "debatten" hos Finare VinareItalienska VinerWinepunker och Billigt Vin.
Vi på Vintankar har så här långt valt att vara betraktare.

Hustrun tillagade i lördags en gryta på hjort, trattkantareller och mesost, som tillbehör blev det råstekta rotfrukter. Mitt bidrag den här lördagen inskränkte sig till att ha odlat rotisarna samt att jag stod för vinvalet.



2005 Barolo Cerrati, Cascina Cucco.
Det här vinet presenterades för mig vid en träff i höstas med Billigt Vin. Det var en träff mitt i Vintankarhjärtat, så  när jag för några veckor sedan gjorde en beställning hos Carlo Merolli blev det några flaskor av årgångarna 2005,2006 och 2007. Priset för dessa är 174 MUK per flaska. Ett riktigt bra pris för en riktigt bra Barolo. Leveranstiden från det jag tryckte på orderknappen till dess DHL knackade på dörren var fem dagar.

Färgen överraskar oss genom att vara mörkare i sin brunröda färgnyans än vad vi vanligtvis ser hos Baroloviner. Vår erfarenhet av Barolo är begränsad, så det kan också vara så att det är vår ringa erfarenhet som spelar oss ett spratt.
Doften är lite sluten till en början, men det tar sig alltefter vad kvällen lider, för att slutligen bli en skön upplevelse. Det doftar av jordgubbar, friska skogshallon och ljusröda körsbär,men det räcker inte med de röda bären utan här finns lite blommiga inslag som för tankarna åt sommarens första rosor. Lite målarlåda och marsipan fulländar så bilden. Oj, jag glömde att någon slängt dit några små nypor kryddor, som avslutar doftintrycken.
I munnen känner vi smaken av samma röda bär som gav vår nos en så härlig upplevelse. De röda bären får tillskott av lingon. Syran är påtaglig. Tanninerna biter rejält, långtifrån avrundade och mesiga, men ändå uthärdiga och tilltalande.  Eftersmaken är lång och förutom de röda bären känns en del örter och mörk choklad.
Ett vin med personlighet och karaktär. Alldeles underbar till vår hjortgryta. På egen hand återtar vinet sin stramhet. Jag testade 06:an tillsamman med BV-Ingvar och minns den som mycket mer tillgänglig. Den kvarvarande 05:an ska få lite tid på sig i vår källare.

Betyg 4+

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar