Bortamatch på lördag. Köpenhamn och Skummeslöv.

Vi äter frukost och sätter oss i bilen strax efter kl 9. Siktet är inställt på Köpenhamn som första anhalt. Vi parkerar bilen i Christianshavn. Det blir en snabbvisit hos Cibi e Vini. O och R inhandlar några flaskor från Cascina Tavijn. Det blir också lite olivolja och en del andra godissaker.
Vi tar en kort promenad till Restaurant Kanalen, där vi äter "Frukost". Gott!
Vi hinner med en liten rundtur på julmarknaden i Nyhavn. Den imponerar inte.

Nästa anhalt är Ordrupgaard, ett konstmuseum i närheten av Klampenborg. Rekommenderar starkt ett besök där.

Det blir Strandvejen till Helsingör och färjan till Helsingborg. Vi är åter i Skummeslöv på kvällningen.
Vi äter några sanslöst goda entrecoter och en otroligt fräsch och god sallad. Avslutar kvällen med en ostbricka.

Vi startar upp kvällen med ett vitt vin från Alsace.

2002 Pinot Gris Réserve Pesonelle från Trimbach.
Druvorna till det här vinet kommer från Grand Cru-vingården Osterberg. De har lagrats på flaska i fyra år.
Vi möts av en mogen doft, där finner vi äpplen (mer röda än gröna), lite citrus, ananas, persika och en svag ton av honung.

I munnen får vi ett riktigt moget vin. Mjukt, friskt och med en liten, liten restsötma. I smaken känns äpplena mer åt de gula varianterna. En liten svag ton av citrus finns där någonstans. I mitten känns aningens persika, ananas och lite försiktiga kryddor. I eftersmaken smyger sig en svag ton av honung fram.
Det här är gott. Mycket bra som aperitif.

Det var längesen jag drack en pino gris. Smakar dom så här, då dricker jag gärna fler. Jag är lite fundersam över vilken mat dom passar till, men på egen hand som aperitif är den här klockren.
Betyg 4

Till köttet startar vi upp med en flaska rött från Mallorca.

2010  AN/2, Falanis, Anima Negra
Producenten Anima Negra håller till utanför byn Felanitx på den sydöstra delen av Mallorca.
Vinet är gjort på 65%  Callet och 20% är en blandning av manto negre och fogoneu samt 15% syrah. Musten har fått jäsa på rostfria ståltankar för att sedan lagras i 13 månader på ekfat 70% franska och 30% amerikanska. Av dessa är 1/3 nya och 2/3 1-3 år gamla.

Vi möts av en stor doft, där en bärkompott av såväl mörka som röda bär slår emot oss. Hallon kan vi identifiera, de andra bären är just bara bär. Här finns också ett rosenaktigt inslag och aningens läder.
I smaken hittar vi mörka körsbär, björnbär och skogshallon. Några rejäla nypor kryddor/örter. En hel del fat, men detta är inget som stör oss. Välavvägda tanniner ger vinet en viss skärpa. Syran är tydligt markerad men balanseras på ett bra sätt mot såväl frukt som tanninerna. Eftersmaken är medellång. Frukten drar här mer mot maraschino körsbär. Kryddorna är tydliga och kompletteras av en del mineraler.
Helhetsintrycket är ett solvarmt, fruktigt och kryddigt vin med en touch av rostade ekfat. Passade väldigt bra till våra entrecoter.
Betyg 4

Kvällens andra röda vin blev en portugis.
2005 Reserva Touriga Nacinal, Quinta Da Garrida
Ägare är den lite större vinfirman Alianca. Quinta da Garrida är en vingård på 112 ha håller i vinregionen Dao. Den ligger nära Serra da Estrela, Portugals högsta berg.
Detta är ett vin som till 100% är gjort på druvan Touriga Nacinal.
Vinet har uppfostrats i 12 månader på nya franska och ryska ekfat.

Färgen är tät och mycket mörk med lila-svarta drag.

Det doftar av mogen, mörk frukt såsom björnbär, blåa plommon och mörka körsbär. En svag doft av violer känns lite pikant. En del kryddor finns det här liksom lite toner av rostade fat.
I munnen nås vi med en gång av en mörk solvarm frukt. Några örtknippen. Väldigt lena tanniner. Medellång i eftersmaken med aningens vanilj, mocca, kakao och allt i en liten rökig stil.
Inte alls så tokigt.
Betyg 3+



Kvällen avslutades med en ostbricka och ett glas madeira.

Den här inhandlades för ca tio år sedan av O.
Den var då redan 10 år gammal. Producent är D´Oliveiras.
I glaset har det en fin bärnstens färg. Det doftar av nötter och apelsinskal. Smaken har en fin liten sötma och samtidigt en stor friskhet. Syran för tankarna åt apelsinhållet. Fin mandelsmak med en ton av muskot
Det här var gott och det är bara att konstatera att Madeira dricker vi alltför sällan.
Betyg 4