Retsina Amphore natur från Tetramythos

Hustrun och jag har en särskild faiblesse för att på sommaren dricka Retsina. Det blir inte så väldigt många gånger, men ett par stycken blir det. Ett sådant tillfälle infann sig häromdagen, när sommaren återvände till oss för ett par dagar.

Producenten Tetramythos vingårdar ligger på de höga bergen på den nordligaste delen av Pelopennesos. Närmare bestämt vid Kalávryta. Bröderna Aristides och Stathis Spanos, uppväxta i dom här trakterna, och den berömde oenologen Panayiotis Papagiannopoulos gör här vin under namnet Tetramythos. Vingården omfattar idag runt 14 ha. Förutom vin omfattar verksamheten även mandlar och oliver. Vinfälten ligger på 450 till 1000 m ö h. Klimatet här påminner mer om de österrikiska alperna än om medelhavsklimat. 
Här odlas det lokala druvor Malagousia, Roditis, Agiorgitiko, Mavrodaphne och Mavro Kalavritino., men även internationella druvor som Merlot, Cabernet Sauvignon och Sauvignon blanc odlas. Organiska odlingsmetoder tillämpas och dom är certifierade. Spontanjästa, ofiltrerade och ett minimum av svavel. Ja ibland t o m utan tillsatt svavel.
Dom gör två olika Retsina. Deras "vanliga" Retsina skrev jag om för något år sedan. Mina tankar kan du läsa här.

Även denna  Retsina är gjord på druvan Roditis. Vinet har fått jäsa på traditionellt sätt på amforor av lera och med tillsats av kåda från Alleppotallen (från den egna vingården). Druvorna kommer från vinstockar som är runt 25 år gamla och vuxit på ett vinfält beläget 850 m ö h. Jordmånen är kalksten och rankorna växer som s k bush-vines.

Färgen går i en blekgul nyans.

Elegans är väl inget som en vanligtvis förknippas med Retsina, men jag vill påstå att det här är ett elegant vin. Det är så väl balanserat och kåda-tonerna så samspelta med örter, frukt och mineraler.

I den friska doften hittar vi örter, blommor, lite citrus, skolkrita (det är väl bara vi gamlingar som minns den doften), pinjeskog och så klart aningens kåda, men kådadoften är ovanligt diskret för att vara en Retsina.

I munnen är inslaget av kåda tydligare. Konstigt vore det väl annars. Det är ju ett Retsinavin vi dricker. Fast kådatonen är är väl integrerad med frukt och örter så att det mer känns som ett pikant inslag i ett både välbalanserat och elegant vin.
Vi kan notera en hel del citrus, gröna äpplen och örter. Inslaget av mineraler är påtagligt med kalk, sten och aningens sälta. I eftersmaken finns en del florala toner och gula stenfrukter som persika.

Det här är ett riktigt gott vin. Den med marginal godaste Retsina jag druckit. Väldigt långt från de lite råa retsinor vi serverades på turisttavernorna, då vi under 1990-talet årligen besökte den grekiska övärlden.

Vår flaska är inhandlad i Köpenhamn hos Oinofila för 139 DKK.