Valpolicella Classico 2009, Viviani

I våras, på vår resa med Clubamarone, provade vi oss igenom Vivianis sortiment. Vi var lite tveksam till deras enklaste vin (instegsvin). Vi tyckte det var lite tunt liksom de flesta andra vanliga Valpolicellor.
Du som vill läsa om just den provningen gör det här. Lite mer om Viviani skrev jag här
Vi kunde ändå inte låta bli att köpa ett par flaskor av Vivianis Valpolicella. I måndags var det dags att prova en av flaskorna här på hemmaplan. Vi hade en enkel pastarätt till vår kvällsmåltid som fick ackompanjera vinet.
Ingvar på Billigt Vin skrev om årgång 2006 för ett par år sedan. Jag kan instämma i mycket av det han skrev då. Ett par år senare kan jag göra samma reflexion att Systembolagets utbud av Valpolicella Classico är mycket skral. Amarone och Ripasso finns det en masse och även Superiore finns det en hel del, men den enklaste Valpolicellan är det inte mycket att välja bland.


Valpolicella Classico 2009, Viviani.
Druvsammansättningen är 75 % Corvina Veronese, 20% Rondinella och 5 % Molinara.
Vi betalade 7 euro på plats och sedan ytterligare 26 kr i frakt och skatt.

Färgen är lite mörkare än riktigt fullmogna röda vinbär. Inte riktigt transparent, men nästan.
Vi sniffar och känner en tydlig doft av mogna körsbär. En viss mandeltoft tycker vi oss occkså kunna skönjas.
Vi tar en klunk. Vi får ett friskt och piggt vin i gommen. Vi känner en tydlig körsbärsmak omedelbart. En pigg syrlighet får oss tänka på röda vinbär. Vi kan också ana oss till en blyg mandelton. Eftersmaken är inte så lång, men vi kan ana oss till ett uns av örter och lite vanilj.

Det här är ett enkelt och okomplicerat vin, men det äger en viss charm. Att kalla det tunt, som jag gjort tidigare, är direkt felaktigt. Själva kallar Viviani detta för ett "every-day-wine". Jag är benägen att hålla med.
Betyg 3+