Dolcetto di Dogliani Siri d´Jermu

Jag besökte eventet Gambero Rosso i Köpenhamn för två veckor sedan. Det fanns bland utställarna en Dolcetto, som verkade intressant. Det visade sig att det fanns fem flaskor av denna på SB i Nordstan (Gbg).
Hustrun, som arbetar i centrala Göteborg, gjorde ett besök och kom hem med två flaskor.

2010 Dolcetto di Dogliani Siri d´Jermu.

Producent är Pecchenino. Företaget grundades i slutet av 1800-talet. Vineriet har sedan starten varit familjeägt. I början av 1900-talet var det farfar Attilio som drev gården, som då omfattade 8 ha. Sedan 1987 drivs vineriet av barnbarnen Orlando och Attilio och har nu utökats till 25 ha. 23,5 av dessa ligger i Dogliani och 1,5 ha i Monteforte d`Alba.

Dogliani är i första hand känd för Dolcettovinet. Det finns dokument som går tillbaks till år 1432, där vinet omnämns. Peccheninos vingårdar är planterade med Dolcetto till 70% och de resterande 30 procenten är planterade med Barbera, Nebbiolo, Chardonnay och Sauvignon Blanc.

Dogliani är en kommun som ligger ca sex mil sydost om Turin och 3,5 mil nordost om Cuneo.

 

 

 

Peccheninos Dolcettodruvor kommer från en vingård på dryga 400 meters höjd. Vinstockarna är runt 25 år gamla. Macerationen har ägt rum i 15 dagar och detta tillsammans med skalen. Vinet har sedan legat i tolv månader på ekfat.
Vi kommer hem på söndagskvällen efter en helg i Norrköping. Vi äter en enkel kvällsmåltid och känner att vi inte fyllt vår vinkvot den här helgen. Vi plockar fram den här Dolcetton, drar korken, häller upp två glas och så på med korken igen. Vi förvarar vinet svalt till morgondagen. Vi följer vinet under tre dagar.
Dag ett är vinet lite stramt. Fruktkänslan är mörkröd: körsbär, lingon, tranbär och moreller. Ungdomligt, javisst! Pigg syra och lite sandiga tanniner ger ett stadigt grepp i munhålan. Perfekt med lite mat till.
Dag två är vinet något mindre stramt. Den röda frukten spelar ut hela sitt register och ger lite mer mognadstoner. De mörka körsbären (morellerna) har blivit tydligare. Vinet är alldeles strålande på egen hand. Syran skänker fortfarande en fin friskhethet. Tanninerna är nu mer avrundade. Eftersmaken känns längre och visar upp lite körbärskärnor, mörk choklad och faktiskt lite röd citrus. Riktigt gott. Varför köpte vi inte fler flaskor? Jag kollar via bolagets hemsida och noterar då att vinet inte längre finns kvar.
Dag tre är vinet precis som dag ett dvs ett enkelt men strålande matvin till vardagsrätterna.

Jag funderar över vad som hände dag två: förändrades vinet eller ligger förändring hos mig själv. Var min sinnesstämning annorlunda.
Jag har nog aldrig varit med om ett vin som helt plötsligt känns så annorlunda för att påföljande dag vara tillbaka till normalläget. I och för sig inget dåligt normalläge!!
Hur som helst så var detta min andra dolcetto och det smakade bara mera. En druva jag missat, men det ska vi ta igen. Förstå mig rätt. Detta är inget vin för den stora fina middagen, men ett strålande vin att sätta guldkant på vardagen. Det senare är kanske det som jag värdesätter mest just nu.

Priset på den här Dolcetton var 159 kr. Tyvärr är den nu slutsåld på Bolaget.