Champagne, Brunello, Amarone och Vino Santo

Vännerna V och A kommer ner på besök under mellandagarna. Ja, så långt har dom ju inte att ta sig, endast de fem milen mellan Göteborg och Åsa.
Vi har en gemensam historia som sträcker sig 34 år tillbaks i tiden. Gammal vänskap överträffas av få saker.
Vi hinner med en vandring på vårt vackra naturreservat Näsbokrok. Nidingen ligger därborta i horisonten. Konturerna blir extra tydliga denna soliga, blåsiga och småkalla januaridag. Vackert som en tavla. Fast egentligen vackrare. En fin naturupplevelse.

Väl hemma tänder vi en brasa och häller upp ett glas champagne.

Jag drack den här för dryga året sedan. Den imponerade inte då och tanken var att låta den kvarvarande flaskan få vila i två år. Nu blev det inte så utan ett år istället. Visst har det hänt en del, inte jättemycket, men ändå några steg i en positiv riktning.
Den här champagnen är gjord på 40% Pinot Meunier, 30% Pinot Noir och 30% Chardonnay. Den flasklagras hos producenten i ungefär fem år. Degorgering gjordes i april 2015.

Visst är den fortfarande väldigt ung, men något mer tillmötesgående har den blivit och päronsplitten har tonats ner ordentligt.
Doften är försiktig med gula äpplen, plommon och lite citrus som första markörer. Mariekex och våt grusgång samt en liten blommig  ton dyker upp efter en stund.
Torr och frisk i smaken. En ordentlig syra och mousse. I smaken återkommer gulgröna äpplen, gula plommon och lite andra gula stenfrukter. I eftersmaken (medellång) några exotiska frukter och ett tydligt mineralaktigt avslut (stenar, musselskal).
Betyg 4

Jag drack den första flaskan av det här vinet i somras. Det blev ett blogginlägg med många hyllningar. Det blev också några rader om producenten. Du kan läsa mina tankar här.

Det här vinet är alltså deras "vanliga" Brunello från den alldeles utmärkta årgången 2010.
Jämfört med i somras är det ingen ingen större skillnad. Ett helt fantastiskt vin!

Vi möts av en doft av mörka bär, örter, läder och lättrökta charkuterier. Rätt så komplex och hyfsat stor.

Ett underbart vin med härliga smaker av mörk frukt, där vi främst noterar körsbär, björnbär och blåbär. I mittenpartiet noteras även lite rödare bär som vinbär och hallon. Det finns en samling örter och kryddor som gör det här vinet oerhört läckert. Syran är bra. Tanninerna distinkta. Det vilar harmoni och balans över vinet.
Eftersmaken har en fin mörk frukt som kompletteras med rökta charkuterier, lakrits och en en liten fin kryddighet.
Visst är det ungt och visst finns det en bra utvecklingspotential, men ändå sagolikt gott idag.
Betyget blir som senast 4++

Vår flaska är privatimporterad för 40 euro+svensk alkoholskatt, så då landar priset på strax under 400 kr. Hos Systembolaget är priset 551 kr. Nu är det årgång 2011 som gäller, så det är läge att fylla på.

Innan desserten var det dags för en liten ostbricka. Vi drack till detta en oerhört läcker Amarone från Brunelli.
Campo Inferi i årgång 2009 presterar absolut på topp i Amaronevärlden. Det har gått lite mer än två år sedan vi senast drack en 2009:a. Vi har också hunnit med att dricka årgång 2010 och årgång 2011. Samtliga dessa tre årgångar har varit underbara vinupplevelser.

En härlig amaronetypisk doft av mörka bär, torkad frukt, lite örter och någon behagfull ton av kakao.

I munnen känns smakerna helt utvecklade. Den lilla alkoholtonen vi kände för två år sedan är nu som bortblåst..Här finns en stor och mäktig, mörk frukt med söta,mogna körsbär i centrum, men även lite skogsbär, katrinplommon och torkad frukt noteras. Komplexiteten förstärks av lite örter, kakao och milda toner från fatlagringen. Syran är fortfarande bra. Tanninerna alldeles mjuka och lena. Eftersmaken är lång  och nästan magisk med torkad frukt, lite fruktsötma från körsbären och så den där härliga lilla bitterheten från riktigt mörk choklad.

Detta är en amarone helt på topp. Årgången 2009 är en hyllad årgång för Amarone. Jag tycker mig märka en tendens att väldigt många 2009:or har nått sin topp redan nu. Precis som Campo Inferi verkar ha gjort. Du som har 2009:or hemma bör nog ta och testa dessa.
Betyg 5-

Finns det något dessertvin som passar till småländsk ostkaka?
Någonstans hade jag läst att en bra Vino Santo skulle funka. Vi testar och tar fram en halvflaska ur kylen. Den här flaskan har blivit liggandes sedan en italienresa för rätt många år sedan. Den köptes då för att doppa mandelskorpor i.

Den visar sig vara för gammal. Idag känns den mest som sockrat vatten, så frågan kvarstår. Vad dricker man till småländsk ostkaka?