2014 Les Lavières Savigny-Les-Beaune, Domaine Tawse

Det finns inte så många Bourgogneviner i vår källare. Vi har sällan kommit rätt i våra val och ofta har det infunnit sig en besvikelse och därmed har vi svårt att förstå storheten med dessa viner. Detta är kanske som att svära i kyrkan, men det är så våra erfarenheter ser ut. Säkerligen har vi inte tillräckligt med kunskaper för att komma rätt i Bourgognedjungeln och kanske inte heller rätt storlek på plånboken för att hitta läckerheterna.

För drygt tre år sedan var det här vinet månadens vin på forumet finewines.se. Jag deltog och du kan läsa mina tankar här.
Jag köpte två flaskor och det kan vara dags för en omtest av den kvarvarande flaskan.

Pascal Marchand, erfaren vinmakare och finansmannen Moray Tawse började samarbeta för ett antal år sedan. Dom har en mycket stor portfölj viner som spänner från Regionsviner till Musigny (utöver 11 andra Grand Cru:er). Viner gjorda på druvor från egna ägor går under namnet Domaine Tawse i annat fall under namnet Marchand-Tawse.
Just det här vinet kommer från en jordplätt som 2014 köptes från Henri Boillet. Detta är alltså deras premiärårgång. Savigny-lès-Beaune är en liten by som ligger strax norr om Beaune.

Det här vinet kommer från druvor som vuxit på vinstockar som till 50% är runt 20 år gamla och de övriga 50% från vinstockar med en ålder runt 60 år. Avstjälkning innan vinifieringen startar. 20 dagar i jäskar. Det har fått mogna en kortare tid på ekfat varav 25% varit nya.

Det har väl inte hänt så jättemycket på de tre år som gått, men
de mest ungdomliga tonerna har dragit sig tillbaka. På något sätt är det på väg in i vuxenstadiet utan att för den skull ha fått mognadstoner.
Doften är lika trevlig som jag minns den med sina fina röda bär och den nätta lilla kryddighet. Lite läder, aningens eneträ och unset höstlöv.

Vi smakar på vinet och tycker att syran fortfarande är stor, men något lite lugnare idag. Visst är det fortfarande hyfsat slankt och ganska så småstramt, men ändå något nertonat mot för tre år sedan.
Vi kan omgående ta till oss de ljusröda och syrliga bären. Mina tankar går till röda vinbär, tranbär, jordgubbar och någon liten ton av hallon. I mittenpartiet noterar vi en del kryddor, där vitpeppar känns särskilt tydligt. En god portion mineraler av främst grus och sten kan vi också notera. Medellång eftersmak och där tillkommer aningens sötlakrits och någon liten bitter ton. Fast den där bittra eller beska tonen är idag väsentligt nertonad mot för tre år sedan.
Visst kommer det nog utvecklas något till utan att för den skull ha potentialen att bli ett stort vin.
Vi sammanfattar det som ett trevligt vin och rätt så tillgängligt. Jag dricker det här gärna igen, men inget jag köar på SB för att få tag på. Minns jag rätt låg priset på 300 kr.
Betyget för tre år sedan ligger kvar.
Betyg 4