Vi drack för dryga månaden sedan en Chianti Classico Riserva årgång 2017 från producenten Caparsa. Vi blev riktigt imponerade och skrev en hyllning på bloggen. Du kan kan läsa det här. Jag skrev då också lite om klassifieringen av Chianti Classico, som du kan läsa i samma inlägg.
Producenten Caparsa håller till runt byn Radda, belägen nästan mitt emellan Florens och Siena. Det hela tog sin början 1965 då Reginaldo Cianferoni köpte 10 ha som planterades med vinrankor. 1982 tog sonen Paolo över. En inriktning på ekologiskt jordbruk gjordes och hela vingården, såväl odlingar som vineriet, är idag organiskt certifierade. I deras portfölj hittar vi bl a ett vitt vin, en rosato, ett vini santo samt ett flertal röda viner. Ett par utav dom har jag skrivit om tidigare: 2016 Caparsa Chianti Classico och Rosso di Caparsa, 2014 och 2015 Caparsino Chianti Classico Riserva, 2017 Caparsino CC Riserva samt deras vingårdsbetecknade Chianti Classico 2011 Doccio a Matteo Chianti Classico Riserva.
Nu är det alltså dags att testa årgång 2020 av deras "vanliga" Chianti Classico, som också är själva basen i deras verksamhet.
Detta är ett vin som uteslutande är gjort på druvan Sangiovese. Druvorna kommer från vinstockar som växer på deras vingård Caparsa. Spontan jäst. Det har fått tillbringa närmare 24 månader på cementtankar innan det buteljerades
Doften inleder med läder och lite jord för att efter en kort stund i glasen låta den friska frukten ta över. Vi noterar även lite örter, järnfilspån, aningens balsamico, tomatblad och aningens, aningens krossad krita.
Vi smakar och visst tusan är det här gott. Riktigt gott till och med. Minst sagt lättdrucket men ändå väldigt trevligt sammansatt med läckra smaker.
I smaken hittar vi en blandning av röda och mörka bär, även om de röda är lite mer framträdande. Körsbär, tranbär, röda vinbär och några blåa plommon och björnbär. De röda bären tar mer för sig och de lite mörkare hamnar i bakgrunden. Här finns också ett trevligt inslag av örtar och kryddor. En bra och fin syra bildar tillsammans med fogliga tanniner en liten motståndslinje, som jag tycker är döläcker.
Eftersamaken något längre än medel och där kommer lite krita, violer och sällskapar med den unga friska frukten.
En strålande Chianti helt enkelt.
Betyg 4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar