2022 "Maestra" Dogliani Dolcetto från Gillardi

Vi fortsätter enträget med vårt Dolcetto-projekt. För ett par månader drack Cursalet från Gillardi. Den här kvällen är Maestra från samma producent.

Så här skriver Vinguidens Sofia Ander: Som vanligt tvista de lärde om druvans härkomst. Men troligtvis har den sitt ursprung i Monferrato, ett bergigt område i sydöstra Piemonte. Här kan druvan även skylta med flera DOCG-appellationer som Dogliani, Ovada och Diano d’Alba. DOC-status har den i Alba, Asti och Acqui. Det kan dolcetto också vara lika stolt över. Vinerna från framför allt Dogliani är i regel mer kraftfulla och täta än i de nämnda distrikten ovan.

Jag hann 2024 med nedanstående viner:

- 2021 "Piandelle Mascha), Crissante 

- 2020 Dolcetto Dogliani San Luigi, Chionetti

- 2021 Docetto d´Alba från Elio Sandri

- 2021 Amalia Dolcetto d´Alba

- 2015 San Fereolo

2025 har jag fortsatt med dessa:

- 2020 Bricco Mollea Dogliani från trediberri

- 2023 Dolcetto d´Alba från Principiano

- 2019 Tre Passi Avanti Cantina Gentile Dolcetto di Ovada

- 2014 Du Riva Dolcetto d´Ovada Superiore, Tacchino

- 2022 Dolcetto d´Alba Vigna Scot, Cavallotto

- 2023 Dolcetto d´Alba från Mascarello

- 2022 Dolcetto, Enzo Boglietti

- 2019 Cursalet från Gillardi 

- 2023 Dolcetto d´Alba från Massolino

- 2023 Dolcetto di Diano d´Alba från Fratelli Ravello

Azienda Agricola Gillardi (det fullständiga namnet) är ett familjeföretag. Det hela tog sin början 1890, då Giovanni Battista flyttade från Piemonte till Provence och startade en vinhandel. Några år senare återvände han till Langhe och började odla druvan Dolcetto. 1923 räknar familjen Gillardi som den egentliga starten då sonen Giacomo köpte vingården Cascina Corsaletto i Farigliano (ca 60 km söder om Turin).och började odla Dolcetto, men det dröjde fram till 1980 innan de buteljerade vin under egen etikett. De har också några vinfält i Barolo och La Morra för produktion av Barolo

Idag är det Elena och fadern Giacolino som förvaltar vingården och dess historia.

Två Barolo och två Dolcetto är deras "historiska viner", men sedan några år tillbaka odlar dom även Syrah, Merlot och Cabernet Sauvignon.

Vingården sköts enligt ekologiska principer utan att vara certifierad.

Det här vinet görs uteslutande på druvan Dolcetto, som kommer från ett 2,6 ha stort vinfält. Druvorna pressas varsamt och får jäsa på en blandning av stål- och cementfat. Vinet får sedan ligga till sig på dessa fat i ett par månader, så att det buteljeras sommaren efter skörd. De gör runt 18 000 flaskor av Maestra.

Färgen skiljer sig inte nämnvärt från storasyskonet "Cursalet", som jag hyllade här. Färgen går i en granatäppelröd nyans.

Doften inleder med läder, höstlöv och lite jord. Efter en kort stund i glasen är det den mörka frukten som tar kommandot. Vi kan även notera lite kryddor, nypon, krossat grus och någon viol. En trevlig doft om än inte så stor.

I munnen känns vinet slankt och fräscht med en fin samling mörka bär: körsbär, plommon, björnbär, hallon och några blåbär. Här finns också lite örter och kryddor. Trevlig och bra syra. Tanninerna biter endast lite försiktigt i munhålan. Eftertsmaken är medellång och även här är det den mörka frukten och kryddorna som spelar första fiol, men det tillkommer nypon, svart te, violer och steniga mineraler.

Betyg 4-

Jag betalade 229 kr på SB.

Jag har nu druckit Gillardis båda Dolcetto. Cursalet  med årgång 2019 och Maestra från året 2022.

Visst finns det många likheter. Läser en bara de doft- och smaknoter jag skrivit är väl skillnaden inte så stor, vilket då ger en liten felaktig bild.

Maestra (2022) är en helt OK Dolcetto, men Cursalet (2019) är ett par steg upp. Cursalet har en annan spänst och djupo i smakerna. Jag rankar nog Cursalet på min topp 5-lista. Det skiljer endast 30 kr i pris och de 30 kronorna är Cursalet (2019) definitivt värd. Jag tror den byter årgång snart och dett ska bli väldigt spännande att se om den är lika bra som 2019.