Chianti Classico Riserva Caparsino från 2017.

Det var dags att återuppta bekantskapen med vinproducenten Caparsa och deras chiantiviner. Vi gör det geniom att dricka en Riserva från 2017.

Chianti Classico DOCG

Precis som i så många andra vinregioner i Italien omgärdas Chianti Classico av en mängd regler. Nedan finns några av de viktigaste.

Geografiskt.

Druvorna måste vara odlade i någon av de nio kommunerna: Barberino Val d’Elsa, Castellina in Chianti, Castelnuovo Berardenga, Greve in Chianti,  Poggibonsi, Radda in Chianti, San Casciano Val di Pesa och Tavernelle Val di Pes.

Druvor.

Minst 80% måste utgöras av Sangiovese och de återstående 20 procenten ska vara Colorino, Canaiolo Nero, Cabernet Sauvignon and Merlot. Gröna druvor är förbjudna sedan 2006.

Kategorier.

Gran Selezione.

Druvorna kommer från vinproducentens egna gårdar. Kortaste lagringstid är 30 månader varav tre kan vara på flaska.

Riserva

Kortaste lagringstid 24 månader varav tre kan vara på flaska.

Chianti Classco.

Kortaste lagringstid är runt ett år eller till oktober året efter skörd.

Producenten Caparsa håller till runt byn Radda, belägen nästan mitt emellan Florens och Siena. Det hela tog sin början 1965 då Reginaldo Cianferoni köpte 10 ha som planterades med vinrankor. 1982 tog sonen Paolo över. En inriktning på ekologiskt jordbruk gjordes och hela vingården, såväl odlingar som vineriet, är idag organiskt certifierade. I deras portfölj hittar vi bl a ett vitt vin, en rosato, ett vini santo samt ett flertal röda viner. Ett par utav dom har jag skrivit om tidigare: 2016 Caparsa Chianti Classico och Rosso di Caparsa, 2014 och 2015 Caparsino Chianti Classico Riserva,  samt deras vingårdsbetecknade Chianti Classico 2011 Doccio a Matteo Chianti Classico Riserva. 

Det här vinet är gjort på 100% Sangiovese. Spontanjäst, ofiltrerat och två år på stora (18 hl) ekfat.

Färgen går i en lite ljusare rubinröd nyans med några violetta stråk.

Doften inleder med läder, lite tobak och aningens nyvässad blyertspenna. Det tar dock inte lång stund innan frukten tar över. För mig är det mestadels röda bär med något litet inslag av mörkare frukt. En rejäl portion örter och kryddor. På sluttampen en del choklad och nyponrosor. Visst tusan är det här både trevligt och inbjudande till att också börja smaka på vinet.

Vi smakar och kan omgående konstatera att detta är ett tusan så gott vin. Kanske lite lättare i sin struktur än många andra Chianti-viner vi druckit. 

I munnen startar det med en samling röda bär som körsbär, syrliga och mogna jordgubbar, vinbär, tranbär och hallon. Något litet blåbär har också smugit sig in.

Här finns lite örter och kryddor, där inslaget av svartpeppar är tydligt. Härlig syra och snälla, fogliga tanniner. Eftersmaken är medellång och där tillkommer aningens choklad, rosor, violer och unset lakrits. Dock är frukten med oss ända in till sista droppen.

Helt drickklart vill jag påstå. Möjligen kan det utvecklas något, men då jag gillar mer ungdomlig frukt än fullmogen, så kommer mina flaskor drickas upp de närmaste åren.

Betyg 4+