Vi drack för en tid sedan La Spinettas version av Timorasso. Vi gillade vad vi drack och då blev det ett blogginlägg, vilket du kan kan läsa här.
Gården eller snarare byn ligger vackert belägen med sina randiga fasader i Serralunga d'Alba, Piemonte.
Vi drack för en tid sedan La Spinettas version av Timorasso. Vi gillade vad vi drack och då blev det ett blogginlägg, vilket du kan kan läsa här.
Sommaren kom på tillfälligt besök i lördags. Visserligen med en irriterande blåst. Ett barnbarn fyllde två år. Det fick bli lite champagne i solen i det hörnet på tomten där vinden har svårt att komma åt.
1889 grundade Pierre Moncuit tillsammans med hustrun Odile Delos det här familjeföretaget med basen i byn Le Mesnil-sur-Oger. Sedan 1977 sköter Nicole Moncuit odlingarna och vinmakningen medans broder Yves sköter affärerna. Nicoles dotter Valerie är också engagerad vid sin mors sida.Årgång 2016 anses vara en 5-stjärnig årgång i Piemonte och inte minst i Barolo. Vi drack en del tidigt och kunde bara instämma i att det här ser lovande ut. För någon vecka sedan återvände vi till en vi drack för snart fem år sedan. Vad vi tyckte då kan du läsa här.
Jag fortsätter att botanisera bland viner gjorda på druvan Dolcetto. Turen är nu kommen till en Dolcetto av det lite mer exklusiva slaget. Vi ska nu för första gången prova Giuseppe Mascarellos tolkning.
Så här skriver Vinguidens Sofia Ander: Som vanligt tvista de lärde om druvans härkomst. Men troligtvis har den sitt ursprung i Monferrato, ett bergigt område i sydöstra Piemonte. Här kan druvan även skylta med flera DOCG-appellationer som Dogliani, Ovada och Diano d’Alba. DOC-status har den i Alba, Asti och Acqui. Det kan dolcetto också vara lika stolt över. Vinerna från framför allt Dogliani är i regel mer kraftfulla och täta än i de nämnda distrikten ovan.
Nationaldagen bjöd på hällregn och halvstorm. Dottern med familj tittade förbi på eftermiddagen. Något bubblande att skåla med behövdes en dag som denna. Det fick bli en dryck från en av mina favoritproducenter Damien Hugot. Den här gången en Blanc de Blancs, där druvorna kommer från något vinfält han äger runt byn Cramant.
Damien Hugot började göra champagne under eget namn i början på 1990-talet. Han hade tagit över 3 ha av sin fars vinmarker i Chouilly (någon mil öster om Epernay). Idag äger han 6 ha det mesta runt Chouilly, men också lite Pinot Noir i utkanten av Epernay samt några odlingslotter i Cramant. En stor del består av gamla Chardonnayrankor planterade 1927, 1951 och 1957. Hela årsproduktionen ligger idag på ca 25 000 flaskor.
På vinifieringssidan är det rostfritt stål som gäller förutom Vieilles Vignes som får 6 månader på gamla Bourgognefat.
2016 var första gången vi kom i kontakt med någon av Damien Hugots champagner. Vi har för vart år som gått sedan dess blivit alltmer imponerade. Så klart har det också blivit några blogginlägg. Klicka på resp champagne så får du våra tankar:
Vi tillbringade några dagar i Mariefred med omnejd för någon vecka sedan. Vi bodde på Gripsholms Värdshus. Ett mycket trevligt hotel med fina rum, hyfsat rymliga badrum och en bra frukost. Vi åt en av middagna där. Helt Ok, men lite tråkig vinlista.
Vi åt också en av middagrna på "Han i Hörnet" och det var verkligen något annat. En bistro som vi verkligen tog till våra hjärtan. Vi hade också önskat oss en vinprovning med tre spännande viner. Det var precis var det blev: Tre mycket spännande viner.
I söndags var det dags för den dagen som alltid infaller 25 maj. Numer ett stilla firande. Sonen och jag tillbringade några timmar på Ullevi och de Blåvita gav mig en fin födelsedagspresent. Annars har livet som fotbollssupporter mest varit ett självplågeri de senaste åren, om en varit av en Blåvit sort.
Väl hemma så mottas jag av hustrun som gjort plättar av rårakor. Hon servera dessa med en klick Crème Fraiche och en driva löjrom från Kalix. Jösses vad smarrigt. Inte blev det sämre av att vi till detta drack den sista flaskan av en champagne från David Léclapart.
I munnen är det en härlig friskhet och det hela inleds på samma sätt som doften dvs med en läcker blandning av gula och gröna äpplen och en citrus mix. Här finns också lite persika och aprikoser. Vita blommor, kritiga och grusiga mineraler, nybakat bröd och unset lakrits hjälps alla åt att göra detta riktigt delikat. Syran är både stor och läcker.
Vi har verkligen njutit och blivit imponerade av vad David Léclapart kan åstadkomma med sin druvor.
Jag tror den här champagnen är bra nära sin topp och i vart fall i ett perfekt drickfönster nu och några år framåt. Helt enkelt en fantastisk champagne!!
Betyg 5-
Familjeegendomen Elio Altare är belägen i hjärtat av Piemonte med 10 ha i La Morra, Castiglione Falletto, Monforte och Serralunga d'Alba. Årliga produktionen består av 70 000 flaskor fördelade mellan 12 olika viner, med fokus på vingårdsbetecknad Barolo: Arborina, Cannubi och Cerretta.
Kvällens vin är uteslutande gjort på druvan Barbera, som vuxit på vinstockar som är mellan 10 och 30 år gamla och kommer från ett flertl olika vinfält. Det har fått tillbringa runt 5 månader på begagnade ekfat innan det buteljerades.
Färgen går i en rubinröd nyans med några violetta toner här och var.Lamm och Chateauneuf-du-Pape är en kombination som vi verkligen gillar. Igår grillade vi lamm-entrecôter, klyftade några amandine-potatisar och drack lite rödvin. Så klart blev det en Ch9dP. Den här gången från Mas de Boislauzon och deras "Tradition" från 2012.
Jag minns när Quet årgång 2007 fick 100p av Parker 2009 eller möjligen 2010. Vinsverige och inte minst i bloggosfären vart det en hel del uppståndelse. Ja jisses vilka skriverier. Vinet fanns på SB och kostade strax under 400 kr. Bristly Wine (Gabriel Enning) importerade. Jag hann rycka ett par flaskor. Den sista drack jag 2020 och vad jag tyckte kan kan du läsa här.
Mas de Boislauzon och deras flaggskepp "Tradition" har ofta varit en gäst hos oss. Jag har tidigare skrivit om dessa årgångar 2007, 2009, 2010 och 2012.
Den här vingården drivs av syskonen Chaussy och är belägen i den norra delen av appellationen. Dom förfogar över 11,5 ha vinmark i själva Chateauneuf-du-Pape spridda på 15 olika fält och 20 ha i Cote du Rhone Villages. Sedan 2012 är vingården certifierad som "agriculture biologique".