2025 Lambrusco di Sorbara Metodo del Fondatore från Cleto Chiarli

 Det här inlägget har blivit liggande i dryga månaden av någon outräknelig anledning.

En av augustis soliga och varma dagar njöt vi av lite Lambrusco. Vi hade hunnit njuta av ett bad i havet och en skön lässtund i skuggan när vi på sena eftermiddagen behövde något svalkande. Det fick bli ett glas Lambrusco. Helt underbart att njuta av friskheten och härliga smaker. Vi provade även ett glas till vår sallad baserat på egenodlat. Funkade fantastiskt bra!

Lambrusco är en druvsort med ett 60-tal olika kloner. Lambrusco är egentligen en hel familj av besläktade röda druvor, där Lambrusco di Sorbara ger ljusa, syrliga och eleganta viner, medan Lambrusco Grasparossa di Castelvetro ger mörkare, fylligare och mer tanninrika varianter. Gemensamt är att de görs till lätt mousserande röda viner, oftast torra men ibland halvtorra. 

Det är framförallt i Emilia-Romagna som druvorna odlas, men visst odlas dom i ytterligare några delområden i Italien. Det finns 8 DOC-klasser för Lambrusco, där de viktigaste är Grasparossa, Salamino och Sorbara. Vinet görs som torrt, halvtorrt (amabile) och sött (dolce).

Det får användas andra druvor bl a ancellotta, men viner DOC klassificerade måste innehålla Lambrusco till 85%.
Lambrusco är också namnet på en vintyp som är mousserande och rött eller rosa i färgen.
Vinet får jäsa på ståltankar och genom att tillsätta en mängd ojäst must till det färdigjästa vinet så åstadkommes en andra jäsning. Även den sker vanligtvis på ståltank (charmat-metoden), men visst förekommer det även att vinet får jäsa en andra gång på flaska (champagne-metoden).

Historien om Lambrusco är nära sammanflätad med familjen Chiarli i Modena.

Berättelsen börjar i mitten på 1800-talet, med Cleto Chiarl, ägare av restaurangen Osteria dell´Artigliere. De gjorde som traditionen bjöd sitt egna vin och sålde det på restaurangen. Naturligtvis var det gjort på druvan Lambrusco. Försäljningen gick bra och Cleto blev uppmuntrad att grunda Emilia Romagnas första vinproducerande företag. Cantina Cleto Chiarli.

Idag drivs företaget av fjärde generationen, bröderna Mauro och Anselmo. Vinerna produceras från tre vingårdar runt provinsen Modena. De förfogar över totalt 100 ha vinmark. Tenuta Cialdini ligger i hjärtat av området Lambrusco di Grasparossa i Castelvetros kommun. Tenuta Belvedere ligger i ett av de bästa områden för Grasparossa i Spilamberto kommun. Tenuta Sozzigialli ligger norr om Modena nära floden Secchia, vilket ger perfekta förhållanden för Sorbara. och det är härifrån den prisbelönta Lambrusco del Fondatore görs. Det vinet vi dricker den här dagen.

Det här vinet är till 100% gjort på druvan Sorbara, som vuxit på vinfält i Tenuta Sozzigalli. Jäsningen har påbörjats i stålfat och slutförs  i flaskan utan någon filtrering.

Färgen går i en mörk hallonröd nyans.

Doften är mycket frisk och vi noterar en samling röda bär, lite örter och aningens röd citrus.

Det är i gommen ett mycket friskt, torrt och pärlande vin med en fin mousse. De röda bären i form av hallon, körsbär, lite tranbär, vinbär och lingon tar täten. Efterhand ansluter en försiktig ton av örter, aningens blodapelsin och någon krydda.

Vinet har en härlig syra och lite lätt sträva tanniner och med en eftersmak som är medellång.

 

Vi gillar det här friska och lättdruckna vinet med sin törstsläckande och pärlande framtoning.

Betyg 4

Den här flaskan inhandlades i våras på SB och jag betalade 159 kr. Ett riktigt bra och gott vin. Ganska nära att bli fyndstämplat. Nu är det slutsålt, så bara att vänta in kommande vår då en ny årgång lanseras.

Det finns några viner från Cleto Chiarli i systembolagets Beställningssortiment.

Roséchampagne från Paul Déthune

Det har blivit ett par roséchampagner så här i slutet på sommaren.

-Marc Hebrart

-2008 Rosé Champagne Louis Roederer

I fredags när hustrun fyllde år började vi kvällen med Paul Déthunes cuvée.

Paul Déthunes champagner har med tiden blivit mina favoriter. Rakt igenom hela portföljen är det världsklass. Paul Déthune har sin verksamhet i utkanten av byn Ambonnay, där dom förfogar över 7 ha vingårdar. Odlat vin har man gjort här i flera sekler. 

Verksamheten drivs idag av makarna Pierre och Sophie. En omställning till hållbart jordbruk har gjorts. Knappt 60 000 flaskor fördelade på tolv olika cuvéer gör dom. Jag har provat sju av dom: Blancde Noirs, BlancdeBlancs, Extra Brut, Cuvée Prestige, Millésime2008,  Cuvée A L´Ancienne 2008 samt deras Rosé. Jag köper mina flaskor av näthandlaren Franska Vinlistan. Någon gång emellanåt dyker dom upp på SB, men för tillfället finns det inget tillgängligt där. 

Den här roséchampagnen har druvblandningen Pinot Noir (80%) och Chardonnay (20%). Basårgången är från 2019. Den görs på 50% reservvin, som består av 40 olika årgångar, som fått jäsa på ekfat och även åldrats på ekfat.

Buteljeringen ägde rum i juli 2020.

Den har sedan fått ligga på jästen i tre år innan den degorgerades i juli 2023 och fick då en dosage på 9g/l.

Färgen går i en laxrosa nyans med en tydlig kopparaktig ton. Den är med andra ord lite mörkare i färgen än vad jag vanligtvis har stött på.

Vi möts av en härlig frisk doft, där de röda bären tillsammans med röda äpplen spelar huvudrollen. Ett elegant inslag av röd citrus förhöjer intrycken, men även lite toner från brioche, ostronskal och torkade rosor dyker upp på slutet.

Det är dock när vi smakar på den som den riktigt växlar upp. Det här är riktigt gott. Frisk och drickvänlig och där bären och frukten bjuder på: hallon, syrliga körsbär, smultron och jordgubbar samt lite granatäpplen. Det finns en härlig syra från röda äpplen med någon mousseliknande karaktär. Tydligt inslag av blodgape noteras liksom en liten försiktigare ton av mandariner finns i bakgrunden. Mandelbeskvier, krita, mineraler och en försiktig ton av örter dyker upp i det långa avslutet. De röda bären, den behagliga syran från de röda äpplena och blodgrapen har vi med oss ända in i slutet.

Betyg 5-

Jag köper mina Paul Déthune-champagner från Franska Vinlistan. Jag betalade 560 kr för den här flaskan. 

2012 Réserve Auguste Favie Chateauneuf-du-Pape från Domaine Saint Préfert

Vi hade lite rester från en renfilé i frysen. En sås på Kvibille ädelost och egenodlad potatis samt en sallad med gröna blad, tomater och bönor så blev det här en festmåltid. I källaren låg en flaska Chateauneuf-du-Pape som det var hög tid att dra korken ur.

Vilket lyckat resultat det här blev.

Apotekaren Fernand Serre köpte för snart hundra år sedan egendom (80 ha) någon mil norr om Avignon. Han skapade där Domaine Saint Prefert. Det är sedan 2003 Isabel Ferrando som styr verksamheten.
Idag görs det två vita och fyra röda viner. Man odlar 13 olika druvor. Grenache står för 70%, Mourvèdre för 15% och resterande femton procent fördelas således på elva olika druvsorter.

Réserve August Favier görs på 80% Grenache, 10% Cinsault och 10% Syrah. Ingen avstjälkning. Hälften av vinet har lagrats på på betongtank och den andra hälften på 600-liters begagnade barriquer. Dryga året har det fått vila upp sig på dessa innan det buteljerades.

I vår källare har den fått ligga i ytterligare 15 år.

Vilket vin! En mogen Ch9dP! Detta är något jag rankar högt på min vinlista.

Färgen går i en mörkviolet nyans, men också med en dragning åt tegelröd. Det senare är för mig ett tecken på ett vin med viss mognad.

Doften är präglad av mogna mörka bär, en del örter och kryddor, lite lakrits, kakao och aningens rökta charkuterier. Rätt stor och fortfarande intensiv doft med ett moget intryck.

När vi smakar är det först bären och frukten som formligen väller över oss, men efter en stund är det kryddor och örter om vartannat i en ljuvlig blandning. Det fylls sedan på med lager på lager av sötlakrits, kakao, steniga mineraler och i eftersmaken aningens, aningens rökta charkuterier.

Utan tvekan årets bästa Ch9dP och säkert topp 10 på årets vinlista. 

Betyg 5

Inhandlad på Bolaget 2015 för 389 kr. En snabb koll på internet visa att du får betala över 600 kr idag.

Roséchampagne från Marc Hebrart

Vi hade några goda vänner på lunch i måndags.Vi är alla 70-plussare, så vi passade på denna soliga och varma dag att njuta av en riktig god roséchampagne.

Historien börjar 1963 med att Marc Hebrart flyttar till Champagne. Tar över en liten vingård och börjar tillsammans med sin fru att producera sin egna champagne. Idag omfattar verksamheten drygt 15 ha i 70 olika lägen i Premier och Grand Cru byar i Grande Vallée de la Marne. På den högra stranden (Cotes de Blancs) har dom vinfält i byarna Avize, Oiry och Chouilly med mestadels Chardonnay. På den vänstra stranden (Valle de la Marne och Montagne de Reims) i byarna Ay, Mareuil-sur-Ay, Bisseuil och Avennay-Val-d' Or kommer deras Pinot Noir.

Medelåldern på vinstockarna är 30 år. Pinot Noir utgör 70% och Chardonnay 30%.
Sonen Jean-Paul tog 1997 över verksamheten.
All jäsning äger rum på rostfria ståltankar med ett undantag, cuvéen RiveGauche-Rive Droite. Den senare får jäsa på ekfat.

Den här roséchampagnen är gjord på druvmixen Chardonnay (55%), Pinor Noir (38,5%) och Mareuil Rouge (6,5%), som vuxit på vinfältet i Mareyil-sur-Aÿ.

Den degorgerades 14/9 2022. Detta är en Extra Brut vilket betyder att den fått en dosage på 0-6 g/l.. 

Detta borde betyda att basårgången är 2017. Drygt hälften brukar vara från det  året och knappt hälften är reservvin. I det här fallet troligtvis från 2016 och 2015.

Ja jäklar i min låda vilken läcker champagne. Helt drickklar nu och kommer säkert hålla den här höga nivån i flera år till.

Färgen går i en orange-rosa nyans. 

Vi möts av en trevlig doft, där röda bär, röd citrus, mariekex, lite nougat, ostronskal och gruskross utgör angenäma inslag. Den servila tonen av körsbärsblommor når fram och får mig att tänka på en tidig majmorgon när körsbärsträden blommar.

I gommen är det friskt och de röda bären från doften återkommer i form av hallon, smultron, syrliga jordgubbar och röda vinbär. Den trevliga och tydliga, men inte särskilt påträngande syran, får mig att tänka på solvarma röda äpplen typ Cox Pomona. Den röda citrusen blir i gommen blodgrape och lite mandariner. Det smyger sig in en liten nötig ton och aningens kex.

Eftersmaken är medellång och här hade jag väntat mig en liten längre smak. Det dyker upp en blommig ton av torkade rosor och körsbärsblommor och ett litet bittert avslut från blodgrapen.

Betyg 4++

2018 Le Rive från Suavia

Så har vi kommit in i den sista sommarmånaden. Augusti. Här på västkusten varvas någon molnig dag med soliga dagar. Regnet har på vår halvö, Ölmanäs, uteblivit. Gräsmattorna är helt utbrända. Vi kan vattna våra pallkragar och potatisland tack vare den egna brunnen.

En ska inte klaga för rätt som det är blåser det halvstorm och regnar på tvären. Istället njuter vi av de fina kvällarna med lite gott i glasen.

Familjen Tessari har bott och verkat i Soave sedan 1800-talet. Det var 1982 som föräldrarna drog igång en egen produktion av vin. Nu är det barnen, de tre systrarna, Meri, Valentina och Alessandra som ansvarar för verksamheten på den 30 ha stora vingården belägen på kullarna runt byn Fittà i hjärtat av Soave. Odlingen sker enligt organisk-biologiska metoder.

Vad jag tyckt om tidigare årgångar kan du läsa genom att klicka på resp årtal 2011, 2013, 2015 och 2016.

Le Rive är gjort på 100% Garganega, som vuxit på ett litet brant vinfält på 1 ha, som ligger ca 260 m ö h på en av kullarna som omger byn Fittà. Druvorna skördas då de börjar bli lite övermogna.

Årsproduktionen är    7 000 flaskor. 70% av druvorna får jäsa på ståltank medan 30% fått jäsa på ekfat. Vinet får sedan ligga runt 15 månader på ekfat för att därefter ligga lika länge på ståltankar innan det buteljeras.
Slutligen får de buteljerade flaskorna vila upp sig i ca tolv månader innan de börjas sälja.

Färgen går i en djupare gyllen gul nyans.

Doften har en fin friskhet med inslag av tropisk frukt, citrus, lite krossat grus, aningens örter och kryddor, unset vanilj, honung och mandlar. Doften är hyfsat stor och mycket angenäm.

Smaken har en bra friskhet samtidigt som den känns len och mjuk. Kanske till och med lite smörig. Här finns tydliga gula, mogna plommon, citrus, gula äpplen och lite örter och kryddor. Det finns ett rätt stort inslag  av aprikoser, persika och passionsfrukt. Mineraler i form av krita, krossat grus och flintasten ökar på komplexiteten i smaken. 

Vi gillar det här vinet. Kanske mest att njuta av i sin ensamhet  under ljumna sommarkvällar, men visst fungerar det till mat också. Mer av milda kycklingrätter än skaldjur.

Betyg 4

2008 Rosé Champagne Louis Roederer

 Sommaren har bjudit på många soliga eftermiddagar och fina kvällar. Vi hade de goda vännerna V och A på besök och vad kan då vara trevligare än öppna besöket med en roséchampagne.

Ett av de får stora champagnehusen som fortfarande är familjeägt är Louis Roederer. Även om anorna går tillbaks in på 1700-talet så är det egentligen från 1833, då Louis Roederer ärvde egendomen, som räknas som startdatumen för det här ärevördiga familjeföretaget. 7 generationer senare är det Frédéric Rouzaud som bär huvudansvaret. Runt 80% av druvorna kommer från egenägda vingårdar och resterande från långtidskontrakterade vinodlare.

De gör en mängd olika cuvéer. Enligt deras hemsida verkar det vara tre årgångslösa och fem "vintages" , fem olika Cristal så klart årgångschampagner, en årgångs Brut Natur samt en Collection 246
 

Den är gjord på en blandning av Pinot Noir (60%) och Chardonnay (40%), som vuxit på vinfältet "La Rivière" strax nordväst om Épernay. Skörden ägde rum mellan 15 september och 1 oktober 2008. 

Efter pressning har pinotdruvorna fått ligga tillsammans med skalen och lakats ur under 5 - 8 dagar. Runt 19% har fått ligga en kortare tid på ekfat resten på stålfat. Den får också ligga på sin jästfällning i minst fyra år. Den här flaskan degorgerades i januari 2013 och fick då en dosage på 10g/L 

En fantastisk champagne, som nu befinner sig helt på topp. Ja så mycket mer utveckling tror jag inte på, men som den är just nu behövs inte det heller. Helt enkelt en magisk roséchampagne.

I den rätt så komplexa doften hittar vi mogna röda äpplen, en del röda bär, citrus, persika, mariekex och en mineralitet som för våra tankar mot gruskross och ostronskal. En mycket angenäm doft!

Smaken är frisk och fräsch med en rätt så komplex smakbild med en fin elegans. Behaglig syra och fin mousse.

Inledningsvis är det mogna röda äpplen och en hel drös röda bär såsom hallon, smultron, syrliga jordgubbar, några tranbär och röda vinbär, som visar upp sig. Vi noterar också lite brioche, persika, röd citrus i form av mandariner och steniga mineraler och krita.

Eftersmaken är längre än medel och avslutas med ett litet bett från blodgrape.Absolut en av de bästa roséchampagner jag druckit.

Betyg 5

Rödbetor, chèvre och Frappato (2020) från A Occhipinti

Dags att skörda de första rödbetorna. Vi gjorde det enkelt och kokade rödbetorna. In med dom i ugnen med lite chévre och pinjenötter. 

Den här gången valde vi att dricka  ett lättare rött vin. En Frappato från Ariana Occhipinti.

Producenten Arianna Occhipinti har sina vingårdar på Siciliens sydkust nära byn Vittoria. Dom odlar i huvudsak Frappato och Nero d´Avola och så görs det olivolja. Odlingarna bedrivs efter en blandning av ekologiska och biodynamiska principer. Förutom Il Frappato gör hon också Grotte Alte (lika delar Frappato och Nero D´Avola), SP68 (70% Frappato och 30% Nero D´Avola) och Siccagno (100% Nero D´Avola) samt ett vitt vin SP68.  

 Min favorit är utan tvekan Il Frappato.

Det här vinet är gjort till 100% på druvan Frappato, därav namnet. Spontan jäsning. Vinet har fått ligga på skalen i uppåt två månader och därefter har musten fått vila under 14 månader på 25 hl-fat av slavonsk ek. Vinet buteljeras utan vare sig klarning eller filtrering.

Åtskilliga blogginlägg har det blivit. Du som vill veta vad vi tyckt om tidigare årgångar klickar på resp årtal så hittar du våra tankar om just den årgången: 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 och 2018. Nu är det årgång 2020 vi ska njuta av.

Jag blir lika lyrisk över årgång 2020, som jag blivit över tidigare årgångar. Det här är ju inget annat än ett fantastisk vin.

Färgen går i en varm lingonröd nyans och är helt transparant.

Doften är präglad av de röda bären, men bjuder också på en lätt örtig ton förstärkt med vitpeppar, torkade rosor och stendamm. En försiktig rökighet dyker upp i bakgrunden någonstans. Inte alls störande utan mer av det pikanta slaget. Väldigt trevlig doft!

I gommen är det ett hyfsat slankt vin med en härlig friskhet. Här finns gott om röda bär såsom hallon, syrliga jordgubbar, tranbär, ljusa körsbär och något lingon. Vi noterar också lite örter och kryddor liksom en försikktig ton av rökliga minaraler. Det har en fin syra och väluppfostrade tanniner. Eftersmaken är något längre än medel och här dyker det upp aningens rosor, röd citrus och ännu mera röda bär.

Riktigt gott!

Vi kan inget annat än buga för Arianna Occhipintis förmåga att år efter leverera en Frappato i världsklass.

Betyg 5-

Sedan några år tillbaka dyker den upp i SB:s tillfälliga sortiment. Det gäller då att vara flink med fingrarna och knappa hem de flaskor du önskar. De tar slut väldigt fort. Senast låg priset på 369 kr.