2018 Campo Inferi Amarone Riserva från Brunelli Winery

Brunellis båda riservor Campo del Titari och Campo Inferi är för mig bland de absolut bästa amaronevinerna. Båda levererar fantastiska vinupplevelser år efter år. Varje ny årgång letar sig ner i vår vinkällare. Visst skiftar dom lite mellan åren, men det är nyanser. Fantastiskt goda är dom alltid.

1996 gjorde Luigi Brunelli den första riservan som fick namnet Titari efter en av gårdens legendariska hästar. Luciana var inte helt nöjd. Hon ville ha en mjukare, inte så kraftfull och elegantare riserva. En lite femininare variant. Sagt och gjort. Luigi tog druvor från ett vinfält med en annan sorts jordmån. Vinfältet låg besvärligt till. Ett litet inferno att nå och skörda, så vinets namn var givet. Inferi! En liten annan druvsammansättning än i Titari samt ekfaten som Inferi ligger på har en mjukare rostning. Den första årgången av Inferi gjordes 1997.

Vi har provat ett flertal årgångar av Inferi och vi blir varje gång lika hänförda. Klicka på resp årtal så får du våra tankar om just den årgången: 2000 och 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016. 2014 gjordes det ingen Campo Inferi. Ikväll är det årgång 2018 vi ska avnjuta. Jag upptäcker också att jag vare sig testat eller skrivit om 2017, så den står på tur. Årgång 2019 fick jag hem för några månader sedan. Den lär få vänta något år innan den provas.

Inferi är gjort på druvorna Corvina 70%, Rondinella 25% och Corvinone 5%. Druvorna har torkats i fyra månader. Jäsningen äger rum i 40 dagar i låg temperatur. Vinet får sedan mogna i 48 månader på ekfat som är 18 hl stora. Efter buteljering får vinet vila upp sig i närmare ett år på flaska innan det är redo för marknaden. Det görs årligen mellan 4000-5000 flaskor av Inferi.

Doften är stor, intensiv och kraftfull. Det råder ingen tvekan om att det här är en amarone av bästa sort. Fortfarande ung, men med ett par timmar i karaff bjuder den upp till en stor upplevelse. 

Doften inleder med  lite läder, våt jord och höstlöv, men rätt omgående är det den unga och mörka frukten som tar över. Efterhand fylls det på med örter, lite kryddor, torkad frukt och kakao. En liten ton av alkohol kan vi förnimma, men inte direkt störande. Vinet håller ju 17% och alkoholen är nästan helt uppfångad av frukten.

I munnen är det den mörka frukten som dominerar smakintrycken. 

Vi kan notera söta, mörka körsbär, björnbär, några hallon och en del blåa plommon samt en mycket diskret ton av svartavinbär. Några små nypor av diverse örter och kryddor bygger på smakbilden. En ungdomlig syra ger vinet en härlig friskhet. Tanninerna är avrundade och nafsar lite försiktigt i munhålan. Eftersmaken är på amaronevis lång och utsökt och där kompletteras den mörka frukten först med lite torkade frukter typ katrinplommon och fikon och sedan med den lilla bitterheten från riktigt mörk choklad och några droppar espresso.

Det här är en ung amarone sina sju år till trots. Allt är inte fullt utvecklat och min bedömning är att den kommer utvecklas en hel del de närmaste åren.

Betyg 4++

Hur står sig årgång 2018 mot övriga årgångar vi smakat? Rätt bra vill jag nog påstå, även om den inte når de höjder som 2015 och 2016 har gjort. Å andra sidan är de årgångar rent magiska.

2021 Derthona Colli Tortonesi Timorasso från Fontanafredda

 Vi drack för en tid sedan La Spinettas version av Timorasso. Vi gillade vad vi drack och då blev det ett blogginlägg, vilket du kan kan läsa här.

Vi blev så intresserade av den här druvan att vi köpte några olika flaskor på druvan Timorasso från några olika odlare. Utöver La Spinettas har vi även skrivit om  

- Oltretorrente

 Så här har Munskänkarna skrivit om druvan: 

Historia

Sorten har varit känd i Piemonte sedan 1400-talet och lär ha berikat påven Paul III:s (1468-1549) bord. Den odlades i stor skala på 1800-talet och vinet exporterades i stora mängder till Tyskland och Schweiz som blandvin. När phylloxera-katastrofen slog till och alla vinodlingar måste planteras om, övergavs druvan till förmån för mer bördiga sorter som Cortese. Timorasso återupplivades emellertid av Walter Massa, en vinmakare nära staden Tortona som bestämde sig för att rädda den under 1980-talet.

Spridning

Odlas i de två provinserna Asti och Alessandria. Är tillåten i DOC Colli Tortonesi Timorasso samt i DOC-vinet Monferrato. Den italienska odlingsarealen uppgick 2016 till 123 hektar med en minskande trend (statistik från Kym Anderson)

Fontanafredda är en av de stora producenterna i Piemonte.
Gården eller snarare byn ligger vackert belägen med sina randiga fasader i Serralunga d'Alba, Piemonte.

Företaget grundades 1858. Totalt förfogar dom idag över ca 120 ha utspridda i ett flertal olika kommuner med kontrakterade odlare. All produktion sker efter organiska principer (eko-odling). 

Det här vinet är gjort på druvan Timorasso till 100 procent. Det har fått jäsa på ståltankar och sedan fått ligga på ståltankar i 10 månader och på sin jästfällning innan det buteljerades.

Färgen är gyllengul med en dragning åt lite skira ljusgröna stråk.

Doften är rätt så stor och ganska intensiv med tropisk frukt i centrum, som kompletteras med en lätt blommighet, lite citrus, krossat grus, någon liten örtighet samt aningens honung.

I munnen känns det friskt, lite fylligt och rätt så runt med massor av tropisk frukt, lite lime och annan citrus, persika, mogna äpplen och en lätt floral ton. I den medellånga eftersmaken kommer mer av den tropiska frukten liksom citrus, blommor, krita och steniga mineraler.

Betyg 4- 

2008 Brut Grand Cru Millésime från Pierre Moncuit

Sommaren kom på tillfälligt besök i lördags. Visserligen med en irriterande blåst. Ett barnbarn fyllde två år. Det fick bli lite champagne i solen i det hörnet på tomten där vinden har svårt att komma åt.

1889 grundade Pierre Moncuit tillsammans med hustrun Odile Delos det här familjeföretaget med basen i byn Le Mesnil-sur-Oger. Sedan 1977 sköter Nicole Moncuit odlingarna och vinmakningen medans broder Yves sköter affärerna. Nicoles dotter Valerie är också engagerad vid sin mors sida. 

Familjen Moncuit äger 15 hektar vingårdar runt byn Le Mesnil-sur-Oger. Egendomens vingårdar utmärker sig med en relativt hög andel gamla stockar, vilket alltid ger Moncuits viner ett mineraliskt djup. Hela produktionen utom Brut Rosé är Blanc des Blancs gjorda på chardonnay. Till Brut Rosé har Moncuit bytt till sig lite rött vin från Grand Cru-byn Ambonnay som sedan utgör 20% av den färdiga Rosé-champagnen. 

Nicole vinifierar alla sina vingårdar separat och blandar aldrig årgångar. Hon tycker att det suddar ut det unika uttrycket som Le Mesnil ger vinerna. Moncuit använder aldrig ekfat till sina viner utan allt vinifieras i ståltankar. Nicole anser att vinerna från Le Mesnil har så mycket naturligt komplexa aromer och vill inte att de ska få den tyngd som ekfatslagring ger. Buteljering sker i april året efter skörd vartefter vinerna genomgår sin andra jäsning på flaska och vilar på jästen i de gamla källarna. Årgångsvinet görs från de bästa vingårdarna och endast de år då kvaliteten så tillåter och ligger alltid minst fem år på jästfällningen. Champagnerna som saknar årgångsbeteckning (betecknas NV för Non-Vintage, men som ändå alltid är från endast ett år hos Moncuit) lagras alltid minst tre år på flaska, alltså mer än dubbelt så länge som de 15 månader som reglerna kräver för denna typ av Champagne. 

Källa: Hemsida Caviste Cav006

Detta är en Bland de Blancs dvs en champagne endast gjord på druvan Chardonnay, som vuxit på deras äldsta vinstockar i Le Mesnil-sur-Oger. Det har fått jäsa på ståltank och fått ligga på sin jästfällning i närmare åtta år innan det degorgerades. Det fick då en dosage på 6g/liter.

Färgen går i en ljus gyllengul ton.

I den komplexa, lätt mogna doften hittar vi äpplen som blivit aningens, aningens bokna. Här finns också en fin citrusmix och en underbar samling tropisk frukt. I mindre omfattning men ändå tydligt kan vi notera aromer av jäst, krita, ostronskal, krossat grus och kaprifol.

Riktigt fint att sitta och sniffa på.

Visst doften är fin och bygger intresse, men det är när vi tar den första klunken som vi inser den här champagnens storhet.

Den är alldeles underbar med en härlig friskhet samtidigt som diverse mognadstoner börjat smyga sig in. 

Vi noterar omgående en tydlig ton av mogna äpplen, som känns aningens bokna. Här finns en fin citrusmix, lite aprikoser, mango, ananas och persika. Gott om såväl kritiga som steniga mineraler. En läcker ton av ostronskal, mandelbeskvier samt unset honung får vi i eftersmaken. Fin och livlig syra med en underbar mousse.

Vi gillar verkligen den här champagnen och tycker att den är i ett fantastiskt bra drickfönster just nu. Ännu inte fullmogen, men frågan är om den blir så mycket bättre. Jag är tveksam. Hur som var det en nästan magisk upplevelse. 

Betyg 5-

2016 Barolo Giacosa Fratelli

 Årgång 2016 anses vara en 5-stjärnig årgång i Piemonte och inte minst i Barolo. Vi drack en del tidigt och kunde bara instämma i att det här ser lovande ut. För någon vecka sedan återvände vi till en vi drack för snart fem år sedan. Vad vi tyckte då kan du läsa här.

Historien tar sin början år 1895 när Giuseppe Giacosa började att odla druvor och  att producera vin i Borgonuovo. Verksamheten växte och med sonen Leone flyttades vineriet till sitt nuvarande läge i närheten av Neive. 1988 började ett samarbete med Giacomo Bologna (Braida). De därpå följande 20 åren har dom succesivt köpt in nya vinfält så att idag omfattar verksamheten närmare 50 hektar. Runt 600 000 flaskor producerar dom, som är fördelade på tre Barolo, tre Barbaresco, tre Dolcetto, fem Barbera samt en vardera av Grignolino och Langhe Nebbiolo. Av vita viner gör dom fyra varianter: två på druvan Chardonnay, en Arneis Roero och en Cortese (Gavi).

Nu har den fjärde generationens vinmakare alltmer börjat ta över verksamheten.

På sin hemsida skriver dom om sina ambitioner att var ekologiska:

The focus is on a reliable representation of each varietal, obtained by ensuring healthy grapes in the vineyards. The secret in producing fine wines lies in the land and Giacosa has given a green focus to the winery and is fully devoted to reducing the impact on the environment by using solar panels for energy production, managing and channeling rain water, eliminating the use of herbicides and pesticides, fertilization using grape skins, compensating CO2 emissions by maintaining the woodlands around the vineyards.

Detta är deras instegsbarolo. Så klart är det endast nebbiolodruvor, som den är gjord på. Dessa har vuxit på vinfält i Monforte d´Alba och Castiglione Faletto.

Runt två år har den fått vila upp sig på ekfat innan den buteljerades.

Färgen går i en ljusare rubinröd nyans med en dragning åt det tegelröda hållet.

Doften börjar med lite jord och läder, men ganska så omgående möts vi av en hel drös röda bär, lite nypon och några små nypor kryddor. En liten stund senare ansluter toner av nötter, violer och rosor. En mycket trevlig doft.

I gommen känns det medelfylligt och här är det de röda bären som dominerar med körsbär, hallon, lite tranbär och jordgubbar. Det finns även en lite mörkare bärton som för mig är blåbär och plommon. Några små nypor örter och kryddor bygger på smakbilden. En fin syra skänker vinet en bra friskhet. Tanninerna är fogliga och biter endast lite försiktigt i munhålan. Eftersmaken är medellång och där fylls det på med rosor, violer, nypon och aningens svart te.

Betyg 4-

Det här är en Barolo i budgetsegmentet dvs den låg på strax under en tvåhundring år 2020 på SB, vilket måste anses humant.

2023 Dolcetto d´Alba från Mascarello

 Jag fortsätter att botanisera bland viner gjorda på druvan Dolcetto. Turen är nu kommen till en Dolcetto av det lite mer exklusiva slaget. Vi ska nu för första gången prova Giuseppe Mascarellos tolkning.

Så här skriver Vinguidens Sofia Ander: Som vanligt tvista de lärde om druvans härkomst. Men troligtvis har den sitt ursprung i Monferrato, ett bergigt område i sydöstra Piemonte. Här kan druvan även skylta med flera DOCG-appellationer som Dogliani, Ovada och Diano d’Alba. DOC-status har den i Alba, Asti och Acqui. Det kan dolcetto också vara lika stolt över. Vinerna från framför allt Dogliani är i regel mer kraftfulla och täta än i de nämnda distrikten ovan.

Jag hann 2024 med nedanstående viner:

- 2021 "Piandelle Mascha), Crissante 

- 2020 Dolcetto Dogliani San Luigi, Chionetti

- 2021 Docetto d´Alba från Elio Sandri

- 2021 Amalia Dolcetto d´Alba

- 2015 San Fereolo

2025 har jag fortsatt med dessa:

- 2020 Bricco Mollea Dogliani från trediberri

- 2023 Dolcetto d´Alba från Principiano

- 2019 Tre Passi Avanti Cantina Gentile Dolcetto di Ovada

- 2014 Du Riva Dolcetto d´Ovada Superiore, Tacchino

- 2022 Dolcetto d´Alba Vigna Scot, Cavallotto

Familjen Mascarello har bedrivit verksamhet inom vin sedan 1881. 1904 köptes vingården Monprivato (6 ha) i Castiglione Falletto. Denna räknas som en av de allra främsta vingårdarna för att göra Barolo-viner. De har sedan fyllt på med vingårdar så att idag odlas det vin på 15 ha.

Utöver Nebbiolo odlar dom även Barbera, Dolcetto och Freisa.

Vinet är gjort på Dolcetto, som kommer från vingårdsplotten Bricco Mirasole. Vinrankorna planterades 1988. Jordmånen är ler och kalkrik sandjord.

Druvorna skördas i mitten på september och avstjälkas, pressas varsamt och får jäsa på ståltankar, där vinet också får vila upp sig runt ett år innan det buteljeras.

Färgen går i en djup rubinröd ton med nyanser åt det violetta hållet

 

I den ungdomiga doften hittar vi en blandning av röda och lite mörkare bär. Några små nypor örter och kryddor ger sig tillkänna efter en kort stund i glasen liksom nygrusad väg och aningens violer. 

I munnen startar det med en ungdomlig frukt, där vi särskilt noterar bigarråer, lite hallon och plommon. Precis som i doften får vi lite örter och kryddor efter ett tag. Här finns en trevlig och behaglig syra. Tanninerna närvarar med att endast försiktigt nafsa runt i munhålan.

Jag tycker det finns en komplexitet och djup i den här Dolcetton, som jag inte stöter på så ofta. Stor drickglädje med andra ord. Den är inne i en fin drickfas nu trots sin ungdom.

Betyg 4

Vincirkus med Petter och Gabriel på Monique i Varberg

I dagarna två ställde Petter och Gabriel från Budbreak tillsammans med Skoogs Vinhandel till med en "Vincirkus" på Monique i Apelviken (Varberg). Det här evenemanget brukar äga rum på "Lilla Napoli" i Falkenberg, men omständigheterna i år gjorde att Varberg och Monique fick äran att vara arrangörer. 

Dag 1 var Nationaldagen, som på Västkusten präglades av hällregn och halvstorm, men ryktet säger att det hela avlöpte bra och att många trotsade vädret och tog sig till Monique. Dagen därpå sken solen. Visserligen lite vind, men för tusan på Västkusten blåser det väl alltid. Vintankar hade bokat in sig dag två och fick några timmars underbart vindrickande.

2022 Sottoriva Col Fondo  från Malibràn.

Vingården Malibràn ligger i byn Susegana alldels söder om Conegliano ca 45 km norr om Venedig.  Vingården omfattar 15 ha. I huvudsak odlar dom Glera, druvan som Prosecco görs av.

En Col Fondo börjar med ett stilla vin som har fått jäsa på vanliga tankar av rostfritt stål, men man avstannar jäsningen innan allt socker jäst ut och håller vinet nedkylt under vintern. Kring påsk tappar man vinet på flaska och sätter på en vanlig kronkapsyl varpå jäsningen tar fart igen. När vinet har jäst färdigt har det bildats kolsyra, och jästen dör och hamnar i botten av flaskan som jästfällning. I en Col Fondo låter man jästfällningen ligga kvar i vinet, ingen degorgering eller filtrering sker.

Ett mycket friskt och lättdrucket vin. Col Fondo har med tiden blivit en favorit att njuta av varma sommardagar just för sin törstsläckande karaktär.

Här finns en hel del grapefrukt och lite andra citrusfrukter, mogna vinteräpplen, lite jäst samt aningens fläder och persika.

Helt perfekt start denna soliga eftermiddag.

Det hade nu blivit dags för oss att äta. Vi fick tre läckra tacos. en på fläskkött, en vegetariskt och en på fisk/räkor. Alla tre var mycket goda, även om min favorit var den på fläskkött.

Vi valde att till detta prova en Chianti och en Nebbiolo. Det blev en Chianti Riserva från 2017  från producenten Terreno samt en Langhe Nebbiolo från 2022 och kooperativet Terre del Barolo.

2017 Chianti Classico Riserva "Le Bonille di Sopra" från Terreno.

En svensk(Ruhne) familjeägd vingård belägen någon mil utanför byn Greve in Chianti. Familjen Ruhne köpte vingården 1988. Idag är det Sofia Ruhne som är bolgets VD. Egendomen omfattar totalt 150 ha fördelade på 20 ha vinfält, 10 ha olivlundar och resten stora skogsmarker. Vingården certifierades 2014 som ekologisk (organic). I deras portfölj finns enligt hemsidan 4 Chianti Classico, en Supertoscan, två vita viner, ett mousserande samt ett Vino Santo (söttt).

Det här vinet är gjort på mestadels Sangiovese ca 85%, Cabernet Sauvignon ca 10% och Colorino runt 5%, som kommer från vingårdsläget Le Bonille di Sopra. Vinfälten ligger på  420 m ö h. Varje plot och klon vinifieras var för sig. Jäsningen sker genom naturlig jäst och äger rum på 10 hl stora och öppna fat. Det får sedan mogna runt 24 månader på 24 hl stora ekfat. Ytterligare 12 månader på flaska innan det anses moget för marknaden.

I doften hittar vi en samling mörka bär och några blåa plommon. Det finns en liten pepprig ton och även små doser av kakao.

I gommen är det fylligt med en fin friskhet. Den mörka frukten, främst körsbär och skogsbär, känns mogen. Precis som i doften noterar vi några små nypor svartpeppar. I den medellånga eftesmaken kommer lite kakao, lakrits och tobak. Här finns en trevlig syra och väluppfostrade tanniner.

Vinet är inne i en underbar drickfas just nu. Vi serverades vinet från en magnumflaska.

Det här var så gott, så jag måste lägga en beställning. Det finns i beställningssortimentet  (87436).

2022 Vinum Vitae EstLanghe Nebbiolo från Terre del Barolo

Terre del Barolo är ett kooperativ med över 300 melemmar. Det grundades 1958, då Barolovinerna inte stod så högt i kurs och många vinodlare sålde sina gårdar eller helt enkelt lät bli att arbeta med dom. Alla de elva byarna som utgör Barolo finns representerade. Vineriet är belägen i byn Castiglione Falletto. Budbreak har sedan tidigare ett samarbete med just det här kooperativet i den serie dom kallar för Gheppio. Du kan läsa om det här.

Vårt vin är en Langhe Nebbiolo. Det är ett vin uteslutande gjort på druvan Nebbiolo, som kommer från många olika vingårdslägen i Langhe-regionen. Jordmånen har mestadels varit kalkhaltig lerjord.

Druvorna skördas för hand, avstjälkas och pressas varsamt. Maceration i ca 6-8 dagar i ståltankar. Vinet får sedan ligga till sig i ca 8 månader på ståltankar innan det buteljeras.

Jämfört med Chiantin är det bra mycket ljusare. Färgen går i en ljusare rubinröd nyans.

Doften är frisk och ungdomlig med massor av röda bär och nypon. Här finns en lätt kryddighet, lite viol och rosor samt aningens krossat grus.

Slankt och lättdrucket med en härlig friskhet och en ungdomlig röd frukt, där vi särskilt noterar ljusare körsbär, aningens hallon, lite tranbär och syrliga jordgubbar.

En trevlig syra tillsammans med nätta och mjukka tanniner gör det här helt drickklart idag. Visst kanske det kan utvecklas något de kommande åren, men risken finns att den ungdomliga och läckra frukten då inte spelar huvudrollen.

Lite överraskad är jag att en så här ung Langhe Nebbilo kan leverera en sådan här härlig vinupplevelse. Det finns i Beställningssortimentet.

Vi avslutade kvällen med att testa två franska viner. En på druvan Gamay och en på druvan Pinot Noir.

2022 Julienas från Jane Eyre.

Jane Eyre en australisk-norsk frisör, som efter att ha intresserat sig för vin och arbetat på Cullen i Margaret River och Ata Rangi i Central Otago hamnade i Bourgogne, där hon i många år arbetade på Dom Lafon och Jacques-Fredric Mugnier. Jane började producera vin under eget namn. Hon blev utnämnd, som första kvinna, till Årets Nègociant i Bourgogne. Hon odlar alltså inte druvorna själv utan köper dessa från odlare hon har förtroende för.

Julienas som vi testar är en Beaujolais och gjord uteslutande på druvan Gamay. Druvorna kommer från två gamla vingårdar Les Bois du Chat med jordmånen blå vulkanisk märgel och Les Capitains där granitjordar dominerar.

Druvorna från de båda gårdarna jäser tillsammans. 40% avstjälkas och 60% hela klasar får jäsa långsamt under fyra veckor med skalkontakt. Det har fått tillbringa en kortare tid på en blandning av gamla 228-liters ekfat och tankar av rostfritt stål.

Doften är lite försiktig med en inledning av jord och höstlöv, som rätt så snart släpper fram en mörk frukt, lite kryddor, örter och aningens rosor och eneträ.

I munnen är det frukten som dominerar med såväl mörka som lite rödare bär: hallon, körsbär och något björnbär. Här finns också tydliga inslag av örter och kryddor samt en mer försiktig rosaktig ton. En fin och bra syra. Tanninerna biter lite försiktigt i munhålan. Gott idag med kommer säkert utvecklas en del de närmaste åren.

2022 La Justice Bourgogne,  Hautes-Côtes de Beaune från Nathalie Richez.

Nathalie Richez har sedan 2011 sakta men säkert byggt upp en egendom som idag omfattar 12 ha vinmark.Små plotter från mindre berömda delar av Bourgogne har sakteligen adderats när ekonomin har tillåtit. Runt 1/3 av skörden gör hon eget vin på och resterande säljs till de betydligt mer kända jättarna Jadot och Drouhin.

Klassisk, hållbar vinodling utan en massa kemikalier, naturlig jäsning på stål- och glasfibertankar, små mängder tillsatt svavel efter den malolaktiska jäsningen och slutligen lagring på en blandning av använda och nya ekfat är grundreceptet för de flesta viner. 

Källa: Budbreaks hemsida.

Druvan är så klart Pinot Noir, som kommer från två plotter i den lilla vingården (0,4 ha) "La Justice" gränsande till Saitn-Aubin. Vinstockarna har en ålder på 60 år i den ena och på 25 år i den andra.

Druvorna handplockas och avstjälkas. Jäsningen sker spontant. Det har fått vila en kortare tid på gamla ekfat.

En försiktig doft med främst röda bär, men också någon liten kryddighet och nygrusad landsväg samt en diskret ton av violer.

I gommen är det slankt och rätt så friskt med ljusa körsbär, tranbär, syrliga jordgubbar och aningens hallon. En fin liten ton av peppar letar sig fram liksom aningens violer. Härlig syra och väluppfostrade lite lättsamt bitande tanniner. 

Det här vinet behöver nog något år i ryggläge för att fullt ut bjuda upp.

Vi fick några riktigt trevliga timmar på Monique. Gabriel och Petter presenterade viner på ett trevligt informerande sätt. Det framgår säkert av texten ovan att Chianti Riserva från Terrence och Lange Nebbiolo från Terre del Barolo. Fantastiskt goda!!!

2016 Cramant från Damien Hugot

Nationaldagen bjöd på hällregn och halvstorm. Dottern med familj tittade förbi på eftermiddagen. Något bubblande att skåla med behövdes en dag som denna. Det fick bli en dryck från en av mina favoritproducenter Damien Hugot. Den här gången en Blanc de Blancs, där druvorna kommer från något vinfält han äger runt byn Cramant.

Damien Hugot började göra champagne under eget namn i början på 1990-talet. Han hade tagit över 3 ha av sin fars vinmarker i Chouilly (någon mil öster om Epernay). Idag äger han 6 ha det mesta runt Chouilly, men också lite Pinot Noir i utkanten av Epernay samt några odlingslotter i Cramant. En stor del består av gamla Chardonnayrankor planterade 1927, 1951 och 1957. Hela årsproduktionen ligger idag på ca 25 000 flaskor. 
På vinifieringssidan är det rostfritt stål som gäller förutom Vieilles Vignes som får 6 månader på gamla Bourgognefat.

2016 var första gången vi kom i kontakt med någon av Damien Hugots champagner. Vi har för vart år som gått sedan dess blivit alltmer imponerade. Så klart har det också blivit några blogginlägg. Klicka på resp champagne så får du våra tankar:

- 2006 Extra Brut Blanc de Blancs

- Grand Cru Vieilles Vignes

- 2008 Millésime Extra Brut

- 2012 Millésime Extra Brut

- Brut Blanc de Blancs bas 2015

- M18

- Roséchampagne 2010/2012

Det vi dricker på Nationaldagen är en champagne gjord uteslutande på druvan Chardonnay, som vuxit på vinfält runt byn Cramant. Av etiketten framgår att skördeåret är 2016. Jäsningen ägde rum på ståltankar. Det degorgerades 24/11 2023, vilket borde betyda att det fått ligga på sin jästfällning i dryga 6 år. Det fick en dosage på 2 g/liter.

Färgen går i en lite ljusare gulaktig nyans.

I doften noterar vi äpplen, citrus, gula stenfrukter, en rejäl omgång kritiga mineraler men även nylagda grusgångar.

Efter en stund i glasen dyker det även upp en brödaktig ton samt aningens kaprifol. Mycket angenäm och trevlig doft.

I smaken hittar vi en stor och komplex samling citrusfrukter, förstärkta med gröna äpplen, aningens päron, en rejäl dos krita och steniga mineraler. Allteftersom det får en stund i glasen så kan vi även notera lite persika, aprikoser, bröd, nötter och aningens blommror. 

Här finns en stor och härlig syra. Medellång eftersmak där vi avslutet får ett grapefruktbett.

En mycket frisk champagne som har en slags renhet i smakerna.

Fantastisk gott idag, men jag tror det kan utvecklas något ytterligare.

Betyg 4+

Köptes av Fan wine för drygt 600 kr.