2022 Ürziger Würzgarten Riesling Trocken, Dr Pauly Bergweiler

 I början på maj gjorde vi en resa till Moseldalen med Rolfs Flyg&Buss. Vi besökte två vingårdar (Anton Zimmermann och Weingut Apel). Det blev också en vinprovning intill vårt hotell i Bernkaste-Kuus med Dr. Pauly Bergweiler. Några flaskor från varje producent fick följa med oss hem. Härom veckan hade vi ”Räkfrossa” som kvällsmat och vad passar bättre till detta än ett glas riesling.

Weingut Dr. Pauly Bergweiler har en lång historia som startade 1556. Idag är det Stefan Pauly som är ägare och har Carl Debus som chefsvinmakare. Vingården omfattar drygt 16 ha som ligger på de branta sluttningarna i Centrala Mosel. De äger 15 vingårdar på den 20 km långa sträckan mellan Brauneberg och Erden, där de mest kända är:  Bernkasteler alte Badstube am Doctorberg, Wehlener Sonnenuhr, Ürziger Würzgarten, Erdener Prälat,  Erdener Treppchen, Brauneberger Juffer och Brauneberger Juffer-Sonnenuhr. 

98 % av odlingarna är på druvan Riesling och 2% på Pinot Noir. 

Strax utanför Bernkastel ligger deras moderna vineri.

Vi dricker den här kvällen deras Ürziger Würzgarten. Druvan är så klart Riesling, som vuxit på de branta sluttningarna i vingården med samma namn. Druvorna har fått jäsa på små ståltankar för att att i så hög grad som möjligt framhäva karaktären från just den här vingården.

Ett mycket ungt rieslingvin, som redan nu levererar en härlig vinupplevelse, men som med all säkerhet kommer att utvecklas väl de närmaste åren.

Färgen går i en gyllengul nyans.

Doften är välutvecklad och bjuder på läckra toner av citrus, aprikoser, aningens petroleum, unset skivade päron, mandlar samt lite örter, mineraler och honung.

I munnen är det mycket friskt med en rätt så stor syra, men som med kvalitetsriesling balanseras detta mot en läcker, aningens sötaktig frukt,  finstämda örter och en god portion mineraler som markerar krossad sten och krita. I eftersmaken noterar vi aprikoser, persika, mogen stjärnfrukt, honung, mandlar och skivad lime. 

Ett riktigt gott, smakrikt, rätt så fylligt och mycket friskt vin.

Betyg 4.

2018 Campo Inferi Amarone Riserva från Brunelli Winery

Brunellis båda riservor Campo del Titari och Campo Inferi är för mig bland de absolut bästa amaronevinerna. Båda levererar fantastiska vinupplevelser år efter år. Varje ny årgång letar sig ner i vår vinkällare. Visst skiftar dom lite mellan åren, men det är nyanser. Fantastiskt goda är dom alltid.

1996 gjorde Luigi Brunelli den första riservan som fick namnet Titari efter en av gårdens legendariska hästar. Luciana var inte helt nöjd. Hon ville ha en mjukare, inte så kraftfull och elegantare riserva. En lite femininare variant. Sagt och gjort. Luigi tog druvor från ett vinfält med en annan sorts jordmån. Vinfältet låg besvärligt till. Ett litet inferno att nå och skörda, så vinets namn var givet. Inferi! En liten annan druvsammansättning än i Titari samt ekfaten som Inferi ligger på har en mjukare rostning. Den första årgången av Inferi gjordes 1997.

Vi har provat ett flertal årgångar av Inferi och vi blir varje gång lika hänförda. Klicka på resp årtal så får du våra tankar om just den årgången: 2000 och 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016. 2014 gjordes det ingen Campo Inferi. Ikväll är det årgång 2018 vi ska avnjuta. Jag upptäcker också att jag vare sig testat eller skrivit om 2017, så den står på tur. Årgång 2019 fick jag hem för några månader sedan. Den lär få vänta något år innan den provas.

Inferi är gjort på druvorna Corvina 70%, Rondinella 25% och Corvinone 5%. Druvorna har torkats i fyra månader. Jäsningen äger rum i 40 dagar i låg temperatur. Vinet får sedan mogna i 48 månader på ekfat som är 18 hl stora. Efter buteljering får vinet vila upp sig i närmare ett år på flaska innan det är redo för marknaden. Det görs årligen mellan 4000-5000 flaskor av Inferi.

Doften är stor, intensiv och kraftfull. Det råder ingen tvekan om att det här är en amarone av bästa sort. Fortfarande ung, men med ett par timmar i karaff bjuder den upp till en stor upplevelse. 

Doften inleder med  lite läder, våt jord och höstlöv, men rätt omgående är det den unga och mörka frukten som tar över. Efterhand fylls det på med örter, lite kryddor, torkad frukt och kakao. En liten ton av alkohol kan vi förnimma, men inte direkt störande. Vinet håller ju 17% och alkoholen är nästan helt uppfångad av frukten.

I munnen är det den mörka frukten som dominerar smakintrycken. 

Vi kan notera söta, mörka körsbär, björnbär, några hallon och en del blåa plommon samt en mycket diskret ton av svartavinbär. Några små nypor av diverse örter och kryddor bygger på smakbilden. En ungdomlig syra ger vinet en härlig friskhet. Tanninerna är avrundade och nafsar lite försiktigt i munhålan. Eftersmaken är på amaronevis lång och utsökt och där kompletteras den mörka frukten först med lite torkade frukter typ katrinplommon och fikon och sedan med den lilla bitterheten från riktigt mörk choklad och några droppar espresso.

Det här är en ung amarone sina sju år till trots. Allt är inte fullt utvecklat och min bedömning är att den kommer utvecklas en hel del de närmaste åren.

Betyg 4++

Hur står sig årgång 2018 mot övriga årgångar vi smakat? Rätt bra vill jag nog påstå, även om den inte når de höjder som 2015 och 2016 har gjort. Å andra sidan är de årgångar rent magiska.

2021 Derthona Colli Tortonesi Timorasso från Fontanafredda

 Vi drack för en tid sedan La Spinettas version av Timorasso. Vi gillade vad vi drack och då blev det ett blogginlägg, vilket du kan kan läsa här.

Vi blev så intresserade av den här druvan att vi köpte några olika flaskor på druvan Timorasso från några olika odlare. Utöver La Spinettas har vi även skrivit om  

- Oltretorrente

 Så här har Munskänkarna skrivit om druvan: 

Historia

Sorten har varit känd i Piemonte sedan 1400-talet och lär ha berikat påven Paul III:s (1468-1549) bord. Den odlades i stor skala på 1800-talet och vinet exporterades i stora mängder till Tyskland och Schweiz som blandvin. När phylloxera-katastrofen slog till och alla vinodlingar måste planteras om, övergavs druvan till förmån för mer bördiga sorter som Cortese. Timorasso återupplivades emellertid av Walter Massa, en vinmakare nära staden Tortona som bestämde sig för att rädda den under 1980-talet.

Spridning

Odlas i de två provinserna Asti och Alessandria. Är tillåten i DOC Colli Tortonesi Timorasso samt i DOC-vinet Monferrato. Den italienska odlingsarealen uppgick 2016 till 123 hektar med en minskande trend (statistik från Kym Anderson)

Fontanafredda är en av de stora producenterna i Piemonte.
Gården eller snarare byn ligger vackert belägen med sina randiga fasader i Serralunga d'Alba, Piemonte.

Företaget grundades 1858. Totalt förfogar dom idag över ca 120 ha utspridda i ett flertal olika kommuner med kontrakterade odlare. All produktion sker efter organiska principer (eko-odling). 

Det här vinet är gjort på druvan Timorasso till 100 procent. Det har fått jäsa på ståltankar och sedan fått ligga på ståltankar i 10 månader och på sin jästfällning innan det buteljerades.

Färgen är gyllengul med en dragning åt lite skira ljusgröna stråk.

Doften är rätt så stor och ganska intensiv med tropisk frukt i centrum, som kompletteras med en lätt blommighet, lite citrus, krossat grus, någon liten örtighet samt aningens honung.

I munnen känns det friskt, lite fylligt och rätt så runt med massor av tropisk frukt, lite lime och annan citrus, persika, mogna äpplen och en lätt floral ton. I den medellånga eftersmaken kommer mer av den tropiska frukten liksom citrus, blommor, krita och steniga mineraler.

Betyg 4- 

2008 Brut Grand Cru Millésime från Pierre Moncuit

Sommaren kom på tillfälligt besök i lördags. Visserligen med en irriterande blåst. Ett barnbarn fyllde två år. Det fick bli lite champagne i solen i det hörnet på tomten där vinden har svårt att komma åt.

1889 grundade Pierre Moncuit tillsammans med hustrun Odile Delos det här familjeföretaget med basen i byn Le Mesnil-sur-Oger. Sedan 1977 sköter Nicole Moncuit odlingarna och vinmakningen medans broder Yves sköter affärerna. Nicoles dotter Valerie är också engagerad vid sin mors sida. 

Familjen Moncuit äger 15 hektar vingårdar runt byn Le Mesnil-sur-Oger. Egendomens vingårdar utmärker sig med en relativt hög andel gamla stockar, vilket alltid ger Moncuits viner ett mineraliskt djup. Hela produktionen utom Brut Rosé är Blanc des Blancs gjorda på chardonnay. Till Brut Rosé har Moncuit bytt till sig lite rött vin från Grand Cru-byn Ambonnay som sedan utgör 20% av den färdiga Rosé-champagnen. 

Nicole vinifierar alla sina vingårdar separat och blandar aldrig årgångar. Hon tycker att det suddar ut det unika uttrycket som Le Mesnil ger vinerna. Moncuit använder aldrig ekfat till sina viner utan allt vinifieras i ståltankar. Nicole anser att vinerna från Le Mesnil har så mycket naturligt komplexa aromer och vill inte att de ska få den tyngd som ekfatslagring ger. Buteljering sker i april året efter skörd vartefter vinerna genomgår sin andra jäsning på flaska och vilar på jästen i de gamla källarna. Årgångsvinet görs från de bästa vingårdarna och endast de år då kvaliteten så tillåter och ligger alltid minst fem år på jästfällningen. Champagnerna som saknar årgångsbeteckning (betecknas NV för Non-Vintage, men som ändå alltid är från endast ett år hos Moncuit) lagras alltid minst tre år på flaska, alltså mer än dubbelt så länge som de 15 månader som reglerna kräver för denna typ av Champagne. 

Källa: Hemsida Caviste Cav006

Detta är en Bland de Blancs dvs en champagne endast gjord på druvan Chardonnay, som vuxit på deras äldsta vinstockar i Le Mesnil-sur-Oger. Det har fått jäsa på ståltank och fått ligga på sin jästfällning i närmare åtta år innan det degorgerades. Det fick då en dosage på 6g/liter.

Färgen går i en ljus gyllengul ton.

I den komplexa, lätt mogna doften hittar vi äpplen som blivit aningens, aningens bokna. Här finns också en fin citrusmix och en underbar samling tropisk frukt. I mindre omfattning men ändå tydligt kan vi notera aromer av jäst, krita, ostronskal, krossat grus och kaprifol.

Riktigt fint att sitta och sniffa på.

Visst doften är fin och bygger intresse, men det är när vi tar den första klunken som vi inser den här champagnens storhet.

Den är alldeles underbar med en härlig friskhet samtidigt som diverse mognadstoner börjat smyga sig in. 

Vi noterar omgående en tydlig ton av mogna äpplen, som känns aningens bokna. Här finns en fin citrusmix, lite aprikoser, mango, ananas och persika. Gott om såväl kritiga som steniga mineraler. En läcker ton av ostronskal, mandelbeskvier samt unset honung får vi i eftersmaken. Fin och livlig syra med en underbar mousse.

Vi gillar verkligen den här champagnen och tycker att den är i ett fantastiskt bra drickfönster just nu. Ännu inte fullmogen, men frågan är om den blir så mycket bättre. Jag är tveksam. Hur som var det en nästan magisk upplevelse. 

Betyg 5-