Det ena året läggs till det andra och i början på februari firade hustrun och jag 39-årig bröllopsdag. Vi har som tradition att på kvällen äta hummer och dricka champagne. Hummern har jag köpt av vår lokale fiskare, som också är en nära vän till oss.
Vi brukar köpa några stycken varje höst och så sparar vi två till bröllopsdagen. I år blev det två enklonade.
På vinifieringssidan är det rostfritt stål som gäller förutom Vieilles Vignes som får 6 månader på gamla Bourgognefat lioksom även M18 får.
Ni som följer bloggen vet att Brunelli Wine är min favoritproducent i Valpolicella. Extra kul ska det bli att för första gången sedan pandemin få besöka dom i april. Det blir första gången vi tar oss dit med tåg från Sverige. Det blir med all säkerhet en del bloggande om detta när vi kommer till slutet på april.
Druvblandningen är ungefär den samma år från år. Titari görs på druvorna Corvina och Corvinone (75%), Rondinella (15%) och Oseleta (10%). Druvorna kommer från ett och samma vinfält, som ligger cirka 450 m över havet. En första selektering görs ute på fältet, då druvorna plockas. En andra selektering görs efter att druvorna torkats. De torkas i cirka fyra månader innan de pressas. Jäsningen äger rum i 40 dagar vid en låg temperatur. Vinet får därefter mogna under 36 månader på nya ekfat innan de buteljeras. Slutligen får det vila ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden. Årsproduktionen av Titari är dryga 3 000 flaskor.
Det har nu gått runt tre år sedan jag senast drack årgång 2015. Fantastisk var den redan då, om än mycket ung. Vi smakar och konstaterar att den känns inte alls lika ung utan det har börjat komma en del mognadstoner. Det är nog i just det här stadiet som gillar amarone allra bäst. Visst kan gamla riktigt mogna amarone bjuda på en del läckra smaker liksom det i de purunga, som fått en ordentlig luftning, finns en jungfrulig frukt som absolut har sin charm, MEN just det där stadiet där friskhet, ungdomlighet och mognadstoner möts är nog där jag helst vill ha min amarone. Och det är precis där årgång 2015 av Titari är nu.
Doften inleder med lite läder, tobak och jord, men det tar inte lång tid innan den mörka frukten tar kommandot. Betydligt kortare tid än för tre år sedan. En förförisk doft av mörk frukt strömmar mot oss. Å vad trevligt. Kort därpå känner vi toner av örter, kryddor, nylagad hemkola, lite torkade frukter dock inte särskilt mycket russin utan mer katrinplommon, fikon, dadlar samt unset vanilj. Den höga alkoholen (16,5%) märks nästan inte alls utan är omsluten av den ljuvliga frukten. Det här kan en sniffa på i evigheter.
Vi smakar och blir alldeles hänförda. Det första vi tar till oss är den underbara, eleganta frukten som i vår gom är mörka, lite söta körsbär, mogna björnbär, skogshallon, svarta vinbär och blåa plommon. Visst är den kraftig och intensiv, men samtidigt mycket elegant. I lager på lager skalar vi av örter, kryddor (särskilt svartpeppar), torkad frukt, kakao och kola. Vinet har en förträfflig syra som tillsammans med de mjuka tanninerna bildar ett härligt motstånd. Avslutningen i form av en magisk och lång utdragen eftersmak tar andan ur oss. Den komplexa lilla bitterheten bestående av mörk choklad, några droppar espresso och körsbärskärnor sätter pricken över i.et i magisk amaroneeftersmak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar