lördag 26 november 2011

2009 Guidalberto

Återigen en gråmulen, blåsig, småregnig fredag. 10 grader varmt och på söndag är det första advent.
Julkänsla? Knappast, så långt därifrån det kan vara.
I novembersläppet kom såväl Ornellaia som Sassicaia med nya årgångar. Deras första vin ligger strax under tusenlappen och det är mer än vad som ryms i vår budget. Det har blivit ett köp av deras andravin i stället. Ornellaias andravin "Le Serre Nuove" skrev jag om här.
Hustrun är på på konsert tillsammans med dottern. Deportees är gruppen de ska se.
Det blir en entrecote med råstekta rotfukter till mat för min del. Jag ska också öppna en flaska Guidalberto som får göra mig sällskap och som hustrun får ett glas av när hon kommer hem.

2009 Guidalberto, Tenuta San Guido.
Det här är producentens andravin. Det har en druvsammansättning av 60% Cabernet Sauvignon och 40% Merlot. Druvorna till detta vin kommer från en 50 hektar stor vingård, i trakterna kring Bolgheri i västra Toscana. Sassicaia är deras berömda prestigevin.

Färgen är rödblå. Kompakt och mörk.
Jag häller upp två glas till mig själv. Vinet får ett par timmar i glaset innan jag börjar prova det. Under tiden tillreder jag kvällens måltid.
Jag sniffar lite försiktigt och nås av en doft med ett stort inslag av mörka körsbär. Det är ingen stark påträngande doft utan mer försiktig av sig. Den är väldigt ungdomlig och signalerar att låta mig vara några år. Vi fortsätter att lukta och det stöter till lite svarta vinbär, björnbär, lite cederträ och en del kryddiga  örter. Trots att det känns lite slutet så finner vi doften tilltalande. Den gör oss nyfikna på hur det smakar.
I gommen får vi en härlig blandning av mörk frukt: svarta vinbär, mörka plommon, mörka körsbär och björnbär. En liten blommighet och en hel del örter. Smakerna är återhållsamma. Det finns så mycket som ligger latent, men som inte vill släppa loss på fullt allvar. Trots allt är eftersmaken ganska lång och där dyker såväl kaffe som choklad upp. Lite fat känner vi av på slutet. Redan nu är det en fin balans mellan syran och frukten. Tanninerna är allerstädes närvarande, men betydligt beskedligare än vad jag var inställd på. På egen hand känner vi stramheten, men till maten är stramheten som bortblåst.
Den sista klunken rinner genom strupen vid 23-tiden dvs fem timmar efter det jag hällde upp vinet.
I gommen lämnas då smaker med stor koncentration och elegans.
Det här vinet lovar mycket inför framtiden. Jag kommer att rota fram det här vinet om två år med enorma förväntningar.
Idag blir betyget 4+.

295 kr är priset på bolaget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar