Amarone. Provning på Barrique i Gbg.

Stormen Berit och Berit jr slog till mot västkusten under söndagen. Tusentals strömlösa hushåll. Vi var själva drabbade några timmar. Betydligt värre för andra, vad vi förstår av måndagsmorgonens rapporter.

Vi har egentligen inte så mycket att beklaga oss över. Särskilt inte efter söndagens amaroneprovning på Barrique. Det var femte gången som Henrik Ungerth höll i denna. Alltid lika entusiastisk och med en enorm kunskap om "Guld från Verona". Den som vill läsa mer om Amarone kan göra det på dessa sidor:
Clubamarone och Amaroneguiden. Henriks andra bok om amaroneviner är planerad att komma ut någon gång under 2012.

Vi började med en provning av tre olika amaroneviner

Vin 1
San Raffaele Monte Tabor 2004.
Producent är Gino Fasoli. Första dec släpps årgång 2006 på SB för 554 kr.
Druvblandningen är 70% Corvina och 30% Rondinella.
Vinet har en ljus rubinröd färgton.
Doften är stark och kompakt. Vi känner mörka körsbär, torkad frukt som drar åt russinhållet, lite choklad, svaga örter och en liten tobakston. På slutet känns tyvärr en liten spritig nyans. Sammantaget är det en trevlig och lite eggande doft.
Smaken är både komplex och elegant. Mörka bär spelar huvudrollen, torkad frukt, lite plommon, mörk choklad, lite örter och så ett uns vanilj på slutet. Eftersmaken är stor och utdragen. Den torkade frukten tenderar åt russin hållet, men går inte över gränsen. I smaken är alkoholen (17%) mycket välintegrerad med frukten Hela vinet är snyggt och välbalanserat. Ett sällskapsvin av hög klass, gärna kompletterad med lite hårdostar.
Det är första gången jag dricker den här amaronen och jag gillar skarpt vad jag smakat. Så gjorde också många av de andra som var med på provningen.
Visst är det mycket smaker, men det går inte över styr och blir för mycket. En fruktbomb!
Jag är svag för den här sortens fruktbomber, vilket man ska ha med sig när man läser min bedömning.
Betyg 5-

Vin 2
Zenato Amarone 2007.
På Bolaget kostar den 379 kr.
Druvblandningen är 80% corvina, 10% rondinella, 5% sangiovese och 5% molinara. Notera att det blandats in lite sangiovese.
Vi har ett vin där färgen är tät och mörkröd.
Doften är inte alls lika stor och häftig som i vin 1 och 3. Den är ändå tydlig med markörer som körsbär, katrinplommon, kryddor, örter och lite subtila nyanser av fat och mörk choklad. Här får man anstränga sig lite mer för att hitta nyanserna.
Smaken domineras av körsbärskärnor, plommon(lila), örter och kryddor, vilket gör att vinet känns mustigt. Eftersmaken är lång och där känns även torkad frukt och en liten mörk chokladton stöter till.
Och där satt också den där typiska druvsötman som en smäck!
Det finns även en syra som ger vinet friskhet. Tanninerna är inte helt utslätade utan ger vinet en viss strävhet vid själva provningen, men tillsammans med maten är tanninerna som bortblåsta.
Alkoholhalten är 16,5%, vilket inte alls märks av. Ett vin i näst intill perfekt balans.
Det här är en riktigt bra "matamarone".
Betyg 4+

Vin 3
Bussola TB 2006.
På bolaget kostar den 710 kr.
Producent är Tommaso Bussola vars egendom omfattar 21 hektar och ligger i San Peretto, nära staden Negrar.
Druvblandningen är 75% corvina och corvinone, 20% rondinella samt 5% cabernet franc, dindarella, croatina och molinara.
Färgen har en mörk, röd ton, som drar mot lite lila vid glaskanten.
Vid den första sniffen bombaderas vi av en oerhörd kompakt doftstöt. Här finns nästan allt, men mest av allt torkad frukt med klara russintoner och fikonstötar. Därefter mörk choklad och nötter, därefter tränger sig lite vanilj fram. Doften är en ren njutning.
I gommen får vi ett vin som drar iväg mot portvinshållet. Mörka körsbär, russin, nötter och choklad med en liten subtil kryddighet. Det är ett riktigt fruktpaket. Så intensiv, rent expressionistisk. Det känns nästan för mycket av allt, även för en fruktbombälskare som jag. Alkoholen ligger på 17% och i eftersmaken ger den sig till känna. Så tycker alla som sitter vid vårt bord. Vid andra bord utnämns TB till det godaste de någonsin druckit.
I mitt tycke passar den egentligen bäst till att bara sitta och sippa på, förslagsvis till en riktigt bra CL-match.
Lite senare på kvällen funkar den faktisk till en kalventrecote med en sås där mörkchoklad ingår och med tillbehör som innehåller sötma såsom rödbetskräm och jordärtskocka.
Betyg 5-

Vi sparade undan en liten skvätt i varje glas för att ha till den trerätters måltiden som ingick.

Vi fick nu också ett fjärde vin.

Amarone Allegrini 2007

Finns numera i beställningssortimentet och kostar 435 kr.

Allegrini är ett familjeföretag baserat i Fumane. Företaget grundades för 151 år sedan. Det leds i dag av syskonen Franco och Marilisa Allegrini samt deras framlidne broder Walters dotter Silvia Allegrini. Franco är vinmakare, Marilisa har hand om försäljningen och Silvia ansvarar för marknadsföring och PR. Företaget äger i dag drygt 70 hektar vingårdar.
För 20 år sedan beslöt man att rensa bort alla botrytisangripna druvor i samband med amaroneproduktionen. Många av de andra producenterna menade att det var fel. Att det var ett avsteg från den normala processen. Allegrini tog striden eftersom man ansåg att ädelrötan var negativ för såväl tanniner som polyfenoler och antocyaner, de viktigaste grundstenarna i rödvinsbygget och i dag har de allra flesta valt bort botrytisen.
Druvor: 80% Corvina Veronese, 15% Rondinella och 5% Oseleta.
Färgen på vinet har en djup rubinröd ton med en mörkblå ton i mitten

Vi sniffar och får en svag doft av mörk frukt, körsbär, lite blommor(rosor) och en aning nötig nyans.

Lite sluten är doften, men man anar sig till att det här kan utvecklas på ett bra sätt.

Vi smakar på vinet och kan med en gång konstatera att det här är lite väl ungt. Ett par år i ryggläge och det kan dra iväg till något stort. Vi hittar den typiska amaronesmaken dvs mörk frukt, mörka körsbär, mörk choklad en knivsudd örter. Eftersmaken är lång på sedvanligt amaronevis. På slutet känns lite kaffetoner, vanilj och även cederträ dyker upp i all frukten. Låter det rörigt? Allt är i en utmärkt balans redan nu. Alkoholen är inbakad i frukten och märks inte alls. En viss stramhet finns där. Jag brukar kalla den här typen för "matamarone". Går utmärkt ihop grytor av olika slag.

Betyg 4+

Zenaton och Alleginis amarone var helt perfekta till maten, vilket också var ganska väntat. Det var mer oväntat att San Raffaele och TB skulle fungera. Kockarna förklarade att de medvetet adderat choklad till såsen och valt tillbehör med en viss sötma. Allt med syfte att visa att det är mer vad du har i maten som avgör vilket vin som passar till den.

Avslutningsvis blev jag bjuden på ytterligare en amarone.

Calcarole 2005

Producent Guerrieri Rizzardi. I beställningssortimentet kostar detta 562 kr.

I källaren har jag två flaskor av deras Villa Rizzardi 2005(oprövade).

Druvblandning: Corvina, Rondinella och lite Babera.

Något mellanting av San Raffaele och Zenaton.

Den typiska amaronedoften av söta körsbär, lite skogsbär med en hygglig dos krydda. Lite vanilj och choklad på slutet.

Vi smakar och hittar här inslag av körsbär, lite katrinplommon, aningens russinton och så choklad. Allt spetsat med en dos kryddighet.

Det känns lite för tillrättalagt och saknar en egen själ, men visst tusan är det gott.

Betyg 4

Det blev fyra timmars provande, mycket prat och gedigen genomgång av Henrik. Underbar mat från köket på Barrique. Nya, trevliga vinentusiaster lärde vi känna. Ja alla de ingredienser som förgyller en vanlig söndag till något att lägga på minnet.
Ett stort tack till Henrik och Lina för vinfixandet. Likaså till Rolf och Lasse på Barrique. Sist men inte minst ska det förnämliga köket ha ett hedersomnämnande.

Hem tog vi oss via tåg, buss och 40 minuters promenad. Stormen tjöt i vindkronorna. Strömlöst när vi kom hem. Men vi var i den himlen vi älskar allra mest - Amaronehimlen.