Nu är det grått. Dis och tunga, gråa moln har bäddat in oss i ett grått töcken. Ett ganska normalläge på Västkusten så här års. Vi hämtar upp två tämligen färska flaskor Pinot Noir från källaren. Vi förväntar oss därmed en ljusning i höstmörkret. Dessa får göra sällskap med några lammfärsbiffar ikväll.
2009 Pinot Noir, Ojai Thompson.
Vinet kommer från Santa Barbara på den amerikanska västkusten. Vi har här ett vin på 100% Pinot Noir.
Några ströflaskor finns kvar på bolaget. Priset är 289 kr. Mer om producenten hittar du här.
Vi häller upp vinet, för att sedan ta en timmas promenad innan vi börjat äta.
Ur glaset glimrar ett vin med en rödblå färg. Transparant? Ja, med nöd och näppe.
Vi nosar lite försiktigt på vinet direkt efter upphällningen. Vi möts av en tydlig doft av örter och röda bär. Jordgubbar och hallon dominerar. Vi hittar också lite kaffetoner och aningens mörk choklad, men så precis när vi tror att vi känt alla dofter får vi ett stick av målarfärg. Eller är det aceton. Hmm, inte så trevligt. Vi doftar igen och samma intryck igen. Vi blir förbryllade. Hustrun grinar lite illa. Jag säger "Vi tar vår promenad och sedan har det nog vädrats ur". Det är klart att vi är nyfikna när vi kommer tillbaks. Men vad nu då? Här luktar gammal möglig källare. Korkskada brukar kännas så här, men min erfarenhet är att detta brukar kännas så fort flaskan öppnats. Bortom den unkna källardoften hittar vi örter, röda bär, kaffetoner och mörkchoklad. Korkförbannelse. Varför inte skruvkapsyler!!
Vi dricker trots allt något glas. Smaken har inte tagit någon direkt skada. I gommen känns ingen källarsmak, utan örter och kryddor är det första vi noterar. Hallon och jordgubbar uppvaktar oss sedan. Lite plommon inslag finns där också. I den långa eftersmaken, där de röda bären dominerar, stöter även kaffe och mörk choklad till. En pigg syra ger vinet en fin fräschhet.
Betyg kan inte sättas, då vi anser vinet korkskadat. Det hade varit intressant att smaka en felfri flaska!
Mycket i vinet känns ändå lovande.
Imorgon kommer våra intryck av den andra flaska, som vi fick trösta oss med.
Skälet är tidsbrist.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar