Två vinbloggare möts.

Det var dags för första mötet med en annan vinbloggare. I den verkliga världen.
På tisdagskvällen träffade jag för första gången en annan vinbloggare. Ingvar från Billigt Vin var på besök i Göteborg.  Vi har haft en del mailkontakt sedan i höstas. Ingvar har dessutom tipsat mig eller snarare sonen om boende i Ängelholm och till slut resulterade detta i en lägenhet.

Jag mötte upp Ingvar på hotellet och nördar som vi är så hade vi varsin skvätt vin med oss. Ingvar hade inhandlat lite ost och charkuterier. Det blev två timmars intensivt diskuterande om viner, resor, bloggande, monopolet, e-handel och en hel del annat.

Ingvar bjöd på:
2004 Bressan Pinot Grigio.
Vi befinner oss geografiskt i det nordöstra hörnet av Italien. Inte så långt från gränsen till Slovenien.

Ett vin jag läst om på Billigt Vin men aldrig smakat. Det blev kärlek vid första klunken. Ja, egentligen första ögonkastet för sällan har jag skådat ett vin med en sådan tilltalande färg. Bärnstensfärgad med orange inslag.
Initialt är doften ganska svag, men den kommer alltmer ju längre tid vinet får i glasen. Lite aprikos och blommor, men framförallt Cox Orange. En äppelsort som mina morföräldrar förvarade på vinden och tog fram till jul.
Smaken tar omedelbart sin plats. Vi känner igen äpplena från doften, lite citrus med en frisk syra, aprikos som i eftersmaken svänger över mot en torkad variant. Någon liten krydda eller mineral ger vinet lite extra karaktär. Och faktiskt finns där också något tanninliknande, som gör vinet exemplariskt till våra charkuterier.

Halva flaskan får jag ta med mig hem och på onsdagskvällen
får hustrun göra samma resa, som jag gjorde i Ingvars sällskap. Vinet är minst lik bra nu som kvällen innan. Vi har förvarat det i kylen, så det behöver en liten stund i rumstemperatur för att blomma ut och då är doften betydligt kraftigare än under gårdagen. Samma dofter, men nu är det pang på rödbetan. Ljuvligt!! Hustrun som vanligtvis är lite reserverad vad gäller vita viner, gör tummen upp och lägger till att detta är bland de bästa "vita viner" hon druckit.

 

Mitt bidrag den här kvällen är förstås ett vin från Valpolicella.

2007 Valpolicella Superiore, Marion.

Jag provade det här vinet i höstas och vad jag tyckte då kan du läsa här.

Ingvar placerade vinet omedelbart i Valpolicella och visst har det legat på ekfat. Faktiskt hela 30 månader.

Vi skulle båda upp tidigt på morgonen och behövde vara alerta. Två timmar gick vansinnigt fort, men så gör det ju när man har trevligt sällskap.