Vad kan föranleda denna resa en vanlig torsdag i slutet på februari? Hustrun har två syskon boendes på Öland, så viss betydelse har nog detta. Vår huvudanledning (kanske snarare min) är att det är en "Winemakers dinner" med Marilisa Allegrini på Halltorps Gästgiveri.
 |
| Marilisa Allegrini |
De mest kända vingårdarna i Valpolicella finns på kullen La Grola, dels vingården med samma namn som kullen, dels den högt rankade vingården La Poja på högplatån högst upp på kullen.
2001 valde Allegrini att göra en satsning i Toscana. De har köpt egendomen Poggio al Tesoro i Bolgheri. Dom är därmed grannar med storheter som Sassicaia och Ornellaia. Allegrini har valt att satsa på druvorna Cabernet Sauvignon, Carbernet Franc, Merlot och Petit Verdot. Det finns också lite Syrah planterat samt den gröna druva Vermentino.
2007 köpte dom vineriet San Polo i Montalcino, där dom tillverkar en Rosso di Montalcino.
I Valpolicella är dom en storspelare, men i Toscana är dom en ganska liten producent.
Marilisa berättade också att Sverige är Allegrinis näst största exportmarknad efter USA.
Den här gången låg allt fokus på Toscana. Vi på Vintankar är, som läsare av denna blogg vet, välbekanta med Allegrinis viner i Valpolicella, men vi är helt utan kunskap när det gäller deras satsning i Toscana.
Kvällen började med lite mingel kl 18.
Bolgarello 2011. Kostar 75 kr på SB. I vårt tycke ett lite tunt vin. Drickvänligt, klunkbart men ingen egen karaktär. Vi står över.
Det var sedan dags för en "sittning". Vi fortsatte med ytterligare ett vitt vin på druvan Vermentino .
2011 Solosole.
Vinet är gjort på 100% Vermentino(klon från Korsika).
Ett vin med betydligt mer karaktär.
Friskt, krispigt, lite småkryddigt vin. I doften finns en liten blommighet parad med tropisk frukt och acaciahonung. I munnen känner vi aprikoser, kryddor (ingefära?), citrus och en svag ton av honung.
Det här får tummen upp. Det här kan vi tänka oss att köpa. Det kostar 119 kr på SB.
Vi serverades en tallrik med lite plockmat till det här vita vinet.
Det var nu dags för test av två röda viner.
Det här vinet är gjort på 40% Syrah, 30% vardera av Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc.
Ett tämligen tanninstint vin. Gommen och tungan känns ganska omedelbart som ett läskpapper. Det doftar av mörka bär, lite kryddor, lakrits och fat. De kraftiga riviga tanninerna kopplar omedelbart ett grepp, men bortom detta känner vi mörka körsbär, kryddor, choklad och fat.
Inget att dricka på egen hand. Jag ser också att flera i lokalen rynkar lite på näsan. Tilläggas skall att bilden förändras väsentligt till maten, då tanninerna blir mer överkomliga. Idag känns vinet inte fullt i balans. Det är utan tvekan så att vinet behöver ett par år i källaren för att komma till sin rätt. Det finns så många andra bra viner, så vi väljer att stå över.
Pris på SB 139 kr.
San Polo ligger söder om staden Montalcino, nära byn Sant’Antimo. På 450 meters höjd över havet, i sluttningarna ner mot Sant’Antimo-dalen, finns San Polos vingårdar. Egendomen har de senaste åren rustats upp – bland annat har ett nytt, toppmodernt vineri färdigställts lagom till skörden 2006.
Vinet är till 100% gjort på druvan Sangiovese Grosso.
Jäsning har skett 18-20 dagar i rostfria ståltankar. Vinet har lagrats i 12 månader på medium rostade franska ekbariiquer från Allier.
Trevlig doft av solmogna björnbär, mörka körsbär och aningens vanilj. I gommen känner vi återigen de mörka bären, lite örter och en del toner av vanilj. Även det här vinet har en hel del tanniner, men här är de mer beskedliga. Visst biter dom hyggligt i munnen, men på ett mer tilltalande sätt än hos Mediterra. Eftersmaken är ganska så lång med en trevlig mörk frukt, örterna blir mer påtagliga och går hand i hand med choklad och aningens vanilj.
Vinet känns elegantare än Mediterra. Till maten lyfter även det här vinet.
Vinet finns i Restaurangsortimentet och kostar 129 kr.
Vi serverades en alldeles underbar Osso Bucco på lammlägg.
Vi servades efter detta några små bitar parmesan och ytterligare ett rött vin.
Vi återvänder till Bolgheri och Poggio al Tesoro.
Det här vinet är gjort på 65% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot och 10% Cabernet Franc. Druvorna har fått jäsa i 10 dagar tillsammans med skalen i rostfria ståltankar. Därefter förflyttades vinet för lagring och malolaktisk jäsning på ekfat under en månad, sedan har vinet lagrats i 18 månade på ekfat från Allier. Hälften nya och den andra hälften andra års fat.
Vi möts av en härlig doft av mörka bär, svarta vinbär, plommon och några rejäla nypor kryddor. Vi anar oss till en svag ton av rostade fat. I det här sammanhanget känns den här nyansen bara trevlig.
I munnen dyker de svarta vinbären och de mörkblå viktoriaplommonen upp med en gång. Smaken är den mest komplexa av de tre röda vi fick smaka. Det ligger lite av lager på lager av de mörka bären, örter, tobak och choklad. Gott om tanniner finns det, men här är de rejält avrundade och ger ett litet småbehagligt bett i gommen. Eftersmaken är lång och fylld av mörk frukt, örter och toner av fat.
I vår bok är det här utan tvekan kvällens bästa röda vin. Vi kommer nog att köpa på oss ett par tre flaskor.
Det kostar 279 kr på SB och av SB:s hemsida att döma verkar det finnas ströflaskor väl spridda över landet.
2010 Recioto Corte Giara
Vinet är gjort på 70% Corvina Veronese och 30% Rondinella. Dessa har torkats mellan 4-5 månader innan jäsningsprocessen drog igång. Vinet har fått 14 månader på eekfa innan det buteljerades.
En ung, kanske väl ung, recioto, med dofter av torkad frukt, aningens russin, choklad och en del örter.
Smaken är fylld av torkad frukt med en viss russinton. Visst är det här sött, men det finns en frisk syra som gör att vinet upplevs mindre sött. Lite finlemmade örter, söta mörka körsbär, mörk choklad och aningens vanilj kan vi också notera.
Det känns aningen ungt med smaker som inte är helt utvecklade.
Vinet är helt OK, men inte lika elegant och komplext som våra favoriter från Villa Monteleone och Roccolo Grassi.
Vi ska försöka sammanfatta den här kvällen.
En intressant vinprovning med för oss idel nya viner. Dessa håller genomgående en helt OK klass. Våra favoriter från kvällen är dels det vita Solosole och dels det röda Sondraia. I Valpolicella är Allegrini en storspelare med två fantastiska viner dvs deras Amarone och La Poja. Dom har där bortemot 150 års erfarenhet av vintillverkning. Dom har också varit föregångare och förebilder för andra vinmakare. I Toscana är dom relativt nya. Efter dryga tio år är deras viner lovande, men når inte den klassen dom når med sina toppviner i Valpolicella. Det syns oss vara en lovande början och det ska bli intressant att följa Allegrinis Toscanaprojekt.
Maten på Halltorps Gästgiveri ger vi högsta betyg. Mycket lokala råvaror, intressanta kombinationer och fantastiskt välsmakande. Därtill en trevlig presentation. Vi kan varmt rekommendera den här krogen. Enbart den gör Öland värt ett besök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar