Restaurang Fond och Göteborgs Konserthus

I torsdags var våra vänner från Stockholm G och M på Göteborgsbesök. Då vankas det alltid besök på någon av Göteborgs bättre krogar. Detta kombineras alltid med en kulturell begivenhet.
Den här gången var det en konsert med Göteborgs Symfonikerna och den fantastiska sopranen Katarina Dalayman. I sällskap med en fantastisk dirigent Patrik Ringborg, mezzosopranen Astrid Robillard och damkören ur Gbg Symfoniska Kör.

Vi hade bokat bord på Fond. En av Göteborgs fem krogar med en stjärna i Guide Michelin. Att den ligger vid Götaplatsen men 100 m till Konserthuset gör ju inte saken sämre. Restaurangen öppnade kl 17 och då jag var en halvtimma tidig, så smet jag in på det nyöppnade och intilliggande MrP.

San Venanzio - Prosecco Valdobbiadene

Ett glas Prosecco i väntan på att klockan skulle bli fem, men också ett sätt att samla tankarna och summera dagens arbete.
Frisk, torr och lättdrucken. Lite äpplen och päron i smaken som kombinerats med finkorniga mineraler. Det här ska drickas inte analyseras.
Jag dricker den här gärna igen. Särskilt en ljummen kväll i juli.











Vi hänger på låset och så fort dörrarna till Fond slås upp går vi in. Vi träffar Stefan Karlsson (krögaren själv) i entrén och frågar honom vad han rekommenderar. Snabbt svarar han Pilgrimsmussla till förrätt och Slätvar om man vill ha fisk. Lammrygg om det är kött man vill ha.

Vi öppnar kvällen med ett glas champagne. Tittar i menyerna. Väger in vad Stefan har sagt och gör våra beställningar.

Champagnen är gjord på Pinot noir 42%, chardonnay 38% och pinot meunier 20%.
Den brödiga doften är tydlig, men här finns också äpple, citrus och steniga mineraler.
Smaken är torr, frisk med en liten touch av mandlar. En del gröna äpplen, citrusen drar mot blodgrape och gott om mineraler.
Ingen avancerad sak precis, men fullgod att starta upp kvällen med.

Rökt pilgrimsmussla

Hustrun och jag valde den rökta pilgrimmsmusslan.

M som älskar löjrom, ja hennes val var lätt.

G valde Fonds klassiska "Pankofriterade burfångade havskräftor med svartpepparglaserade morötter och smörmixad apelsinbuljong".

Vi var alla fyra väldigt nöjda med våra val.

Hustrun och jag drack en Silvaner från Winzerhof Thörle. 2011 Saulheimers Silvaner "Alte Reben".
Det är en frisk doft av äppel(gula), citrus, mineraler och några örtstänk.
Smaken går i samma stil. Örterna och mineralerna matchar den rökta pilgrimsmusslan på ett perfekt sätt.
De båda andra var nöjda med sitt vinval, speciellt G tyckte rieslingen matchade hans burkräftor på ett förträffligt sätt.

Dags för huvudrätten.
Jag och G tog lammet, Hustrun tog Slätvaren och M tog oxfilén.

Lammrygg urbenad och stekt.

Ett gudomligt gott lamm.
Fina tillbehör som lammbräss och bräserade lökar.  Kräm på kålrot mm.
Ah vilken njutning

Vi serverades till detta ett glas spanskt rödvin.
2008 Baigorri Rioja Crianza.
90% tempranillo och 10% andra druvor.
Det blir inte så mycket spanskt hemma, därför extra trevligt att prova det här. I doften hittar vi mörka körsbär, plommon, aningens örter och lite toner av fat.
Vinet är mjukt med snälla nästan inställsamma tanniner. Frukten består av mörka körsbär och björnbär. Lite försiktiga örter och en medellång eftersmak med toner av ek, choklad och trivsamma mineraler.
Gott!! Kanske dags att ge Rioja en ny chans.

Hustruns Slätvar var stekt med lite hummer och purjolök i skaldjursgrädde. Till detta en ungsbakad jordärtskocka och en syrlig kalvsky.
Enligt hustrun en urläcker rätt.
Ett glas Sancerre från Domaine Thomas-Labaille.
En finstämd sak med typiska drag av fläder, krusbär, nässlor och mineraler. Här fick fisken verkligen spela huvudrollen och vinet hade inga ambitioner att ta över smaklökarna. Precis som det ska vara när maten står i centrum.

Vi summerar det hela som en fantastisk måltid. Makalöst god mat och en trevlig personal som tog hand om oss på ett förstklassigt sätt. Vi förstår verkligen varför Fond har en stjärna i Guide Michelin.

Föreställningen på Konserthuset var som jag skrev inledningsvis sanslöst bra. Vi steg ut i vinterkylan med en upprymdhet och inre tillfredsställelse som endast kan fås av en stor musikupplevelse.

Inte ens denna halvtaskiga Cava kunde fördunkla våra sinnen.
Den står vi över nästa gång vi gästar Konserthuset.