torsdag 9 januari 2014

Champagne och årets första amarone.

Vi hade de goda vännerna V och E på besök på Trettondagsafton. Vi började med en riktigt långpromenad runt naturreservatet Näsbokrok. Blåsigt men uppehåll. Vi övergick sedan till att planera vår resa till Valpolicella i sommar. Tre dagar i Verona med operabesök, sedan en veckas boende hos Lucia på Villa Monteleone. Vi ska hinna med en liten tur runt Gardasjön, besöka ett antal vingårdar i Valpolicella och naturligtvis ett restaurangbesök på Groto de Corgnan mm
Vi började kvällen med en champagne till förrätten, som bestod av löjrom, en cremefraicheblandning, egenproducerad rödlök samt ett lätt rostad brödskiva.

Vi drack till detta en Blanc de Noir d v s en champagne gjort på enbart Pinot Noir.
Vi drack den här senast i slutet av oktober och vad vi tyckte då kan du läsa här.
Vår uppfattning har inte ändrats sedan senast, så läs länken ovan. Ja vi gillar den här lite enkla men ändå goda och smakrika champagnen.
Helt enkelt en bra vardagschampagne.

Betyget 4 kvarstår





2005 Amarone Acinatico.

Vid vår förra resa till Valpolicella i juni 2012 besökte vi Stefano Accordini. Det fick naturligtvis bli en amarone från den här producenten, som vi verkligen uppskattar.
Druvblandningen är 75% Corvina, 20% Rondinella och 5% Molinara. En klassisk blandning. Druvorna har fått ligga på tork i ca 120 dagar. Vinet har legat på nya barriquer av fransk ek runt 24 månader innan det buteljerades. Ingen filtrering.

Det är en stor lite småmaffig doft av mörka körsbär, torkad frukt, örter och fat.

Smaken är kraftig och domineras av mörka bär (körsbär, blåbär,björnbär). Här finns också en hel del torkad frukt liksom örter. Örterna överraskar med att påminna om medicinalörter. En hel del lakrits mer saltlakrits än sötlakrits.
Eftersmaken är redigt lång. Den torkade frukten blir tydligare dvs här finns gott om fikon, dadlar och lite russin. I eftersmaken kommer det fram mörk choklad, lite kaffe och vanilj. Det finns hela vägen en liten frisk syra.
Den 16 procentiga alkoholen känns det inte ett spår av. Den är helt integrerad i frukten.
Jag vill minnas att sist jag drack den här årgången från Accordini så kändes den något mer elegant. Det här var vår sista flaska och det var nog bra det, då jag inte tror den kommer att utvecklas något mer. Kanske att den t o m precis passerat toppen.

Betyg 4

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar