Veckans CL-matcher hade sällskap av en Amarone från Le Bertarole. Det är alltid lite nostalgiskt för Vintankar att dricka Bertaroles amarone. Det var en av de allra första lite bättre amarone vi köpte när millenniumet var ungt. Det blev en ögonöppnare för oss, vilket gjorde att vi började söka utanför SB:s butikssortiment och i förlängningen att vi kom i kontakt med Club Amarone och deras reseverksamhet.
Vi har besökt Le Bertarole ett flertal gånger. Vi blir alltid lika glada av att träffa ägarsonen Marco Venturini och höra hans berättelse om deras verksamhet. Vingården ligger precis i utkanten av samhället Fumane cirka 15 km nordväst om Verona. Det är ett familjeföretag, där sonen Marco alltmer tagit över ansvaret. Vingården omfattar knappt 10 ha vinmarker och årsproduktionen ligger på dryga 40 000 flaskor. Alla deras amaroneflaskor numreras och den som vi dricker den här veckan är nr 0817 av producerade 4023.
Du kan få mer info om Le Bertarole här.
Vinet görs på druvorna Corvina (30%), Corvinone (40%), Rondinella (20%) samt 5% vardera av Croatina och Dardinella.
Druvorna får torka i cirka tre månader. Efter vinifieringen får vinet först 4-5 månader på ståltankar, därefter närmare 30 månader på stora fat av Slavonsk ek och slutligen knappt ett år på barriquer innan det buteljeras.
Vi har skrivit om några tidigare årgångar, vilket du kan läsa om genom att klicka på resp årtal: 2001, 2005 och 2007. Årgångarna i mitten på 2000-talet levererade inte riktigt på samma sätt som de första vi förälskade oss i. Inte på något sätt dåliga, men inte hellre de wow-upplevelser vi fick av de tidigare årgångarna. Nu ryktas det att både 2009 och 2011 ska vara riktigt bra, så hög tid att under julen öppna en 2009:a.
Det här är vår sista 2005:a. Det vete katten om detta inte också är den bästa av de vi druckit tidigare.
Här finns en typisk amaronedoft av körsbär, torkad frukt, lite örter, läder och kakao. Fortfarande med en bra friskhet och en fin lättsamhet.
I munnen dominerar de söta, mörka körsbären tillsammans med en blandning mörka skogsbär. Ganska så komplexa smaker med mörka plommon, örter, mörk choklad, torkad frukt ( fikon, dadlar och en diskret russinton) kan vi också sätta upp på pluskontot. Vissa begynnande mognadstoner, men ändå med en syra som ger vinet friskhet. Mjuka och lena är tanninerna.
Lång eftersmak där vi särskilt noterar den lilla bittra tonen som vi förknippar med krossade körsbärskärnor.
Vinet håller ihop fint under de två dagarna vi dricker det.
Visst tusan är det här gott. Kanske inte den elegantaste och mest komplexa amaronen vi druckit, men det finns ordentligt med charm.
Betyg 4
Idag är det årgång 2011 som säljs i "Bolagets" beställningssortiment och priset är 407 kr. Det är givet att ett par flaskor från den fina årgången 2011 måste vi ha.
Vår flaska inhandlades på hösten 2009 vid ett besök på gården. Minns jag rätt betalade vi knappt 300 kr då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar