Vinprovning av Valpolicellas viner.

Sakta men säkert håller jag på att fasa ut mig ur arbetslivet för att övergå till rollen som pensionär. Jag har de senaste 25 åren arbetat som "bokhållare" på ett företag som två av mina gamla elever startade i mitten på 1980-talet. Mitt vinintresse har alla känt till, så när nu slutet närmade sig så bjöd jag in till ett After Work. Temat var Valpolicellas viner med extra fokus på Amarone.

Det fick så klart starta med att "magistern" pratade geografi, historia och näringsliv. Det blir en genomgång av druvor, vintyper, appassimento, regler mm. Så småningom kom vi till väsentligheterna. En provning av de fyra huvudtyperna av viner i Valpolicella. Så klart berörs också begreppen Superiore och Riserva.

Jag har valt ut fyra viner från en av mina favoritproducenter. Brunelli!

2016 Valpolicella Classico

Du som vill veta mer om druvmix och annat kan läsa vad jag skrivit här. Det här är ett enkelt vin. Det ska drickas ungt. Det är inget vin som vinner på att lagras. Det lever på sin friskhet, ungdomligt och genom att vara just okomplicerat. Lätt, slankt och "rent" på något sätt. Körsbärssaft säger någon och det ligger mycket i det. Lägg till lite örter också. Ett gott sommardricka till enklare sallader, pizza och pastarätter, men en riktigt varm sommarkväll tycker jag att det faktiskt är lite törstsläckande också.

2015 Pa´Riondo Ripasso

Druvmix och annat kan du läsa här. Brunellis Ripasso är i grunden samma vin som  deras Valpolicella Classico. Det som skiljer är för det första att det har fått jäsa en andra gång med skalresterna från Amarone och att det därefter fått tillbringa ett år på ekfat. Dessa två ingrepp gör att det blir ett annorlunda vin. Mer komplext, lite mer tyngd, mer struktur och lite mer tanninrikt. Brunellis Ripasso har inga ambitioner att vara amaronelikt. Det lever helt på sina egna meriter. Det gör sig väldigt bra till diverse maträtter.

Ett vin helt på topp nu. Visst kommer det att hålla sig så här i ett par år till, men det här är inget jag långlagrar. Frukten, friskheten och tanninerna är i sådan fin harmoni och samklang just nu.

2013 Campo del Titari

Detta är en en av Brunellis två Amarone Riserva. Kanske min absoluta favorit i Amaronevärlden. 

Den fick närmare tre timmar på karaff, men jisses vilket vin det är. Formidabelt,magiskt och helt sagolikt. Superlativerna staplas på varandra. Fortfarande väldigt ung och kommer att utvecklas ytterligare. Kraften, balansen och elegansen är monumental
Jag har på Club Amarones hemsida skrivit en artikel om årgångarna 2007-2013.
Det blev inte bara denna flightens vinnare utan även hela kvällens vin.

2017 Recioto
Du som vill veta lite mer om Brunellis Recioto kan göra det genom att klicka här.
Den är fortfaande väldigt ung och kommer att utvecklas. Detta är jag helt övertygad om. Den presterar redan nu på ett fantastiskt sätt. För några av de närvarande på provningen var det första gången de drack en Recioto och dom vart helt sålda. Godis för vuxna!!

Flight 2. 4 Amarone
Kvällens andra flight blev en ren amaroneaffär. Tre utmanare till Titari.

 Två amarone från 2011 ställs mot två  från 2013 eller om en så vill två prismässigt lite billigare amarone (runt 300 kr) ställs mot två prestigeamarone ( 750-850 kr). Det är så klart en ojämn kamp. De två sista vinerna ligger i en prisklass som inte så många har råd med. Ett After Work som detta är det roligt att kunna bjuda på något litet extra.

2011 Selezione Antonio Castagnedi
Detta har varit en favorit i segmentet under 300 kr. På senare år tycker jag mig ha märkt att det släpps allt tidigare och även att det inte riktigt levererar på det sätt det gjorde en gång i tiden.
Söta mörka körsbär, mörka skogsbär, lite läder, en del torkad frukt och några örter. Men det finns ett störande inslag av dill, som tar allt för stor plats.
Har förmodligen passerat sin topp och börjat hasa lite utför.
Priset vid inköp låg på runt 270 kr.

2011 Campo Leòn, Latium Morini
Här finns en yppig frukt bestående av mörka, söta körsbär, blåa plommon och skogsbär. Ett tydligt inslag av torkad frukt (russin,dadlar), lite örter och en del kryddor. Sammetslena tanniner och en bra friskhet. Eftersmak med  lakrits och framförallt mörk choklad. Vinet är helt på topp och så mycket mer utveckling tror jag inte på.
En riktigt hyfsad amarone. En av de bättre i segmentet runt 300 kr.

2013 Campo del Titari, Brunelli
En amarone som fick alla att ställa sig upp och göra vågen. Tre timmars luftning och den är magisk. Så mycket dofter och smaker. Balansen och elegansen. Se också vad jag skrev ovan.
Kvällens överlägsne vinnare!!

2013 Roccolo Grassi
Luftades mellan två och tre timmar, men hade nog behövt ytterligare någon timma för att komma till sin rätt. Upplevdes som ung och lite sluten, men ju längre kvällen led desto mer utvecklades den.
Klar tvåa den här kvällen. De 2013 jag har i källaren ska få vila ett till två år innan jag drar korken ur dom.
Jag skrev en artikel på Club Amarones hemsida om årgångarna 2001-2013 för den som vill veta lite mer om Roccolo Grassis amarone.

Sammanfattningsvis blev det en mycket lyckad kväll. Många superlativer vid bordet. Det uppskattades verkligen av mina arbetskamrater och dom gav också uttryck för detta. Det är vid sådana här tillfällen, tillsammans med människor som en tycker om och som också får upptäcka något nytt, som vin är som allra trevligast att dricka.