Dreissigacker 2007, Grauburgunder

Båda barnen är hos oss den här helgen. Lördagskvällen var vi hos våra goda vänner och tillika släktingar. Underbar mat, goda viner och underbar stämning. Jag hade lämnat alla ambitioner om smaknoteringar hemma utan njöt bara av kvällen som den var. Dock en fantastisk grappa till avslutningen. Inköpt hos en lokal vinmakare i Toscana.

Ett underbart vinterväder mötte oss på söndagsmorgonen. Soligt och ingen vind. Ett måste med en promenad på Näsbokrok.
Söndagens middag blir en risotto med räkor. I källaren hittar jag en udda flaska vitt vin, som jag inte vet så mycket om. Jag tittar i mitt excelark och ser att det köptes på SB för 119 kr 2009.

Röttorp på DI gav vinet 16,5 p och Dina Viner gav det 89p. Grauburgunder är det tyska namnet på druvan Pinot Gris.

Efter lite googlande får jag fram detta:

Weingut Dreissigacker är beläget i byn Bechtheim i Rheinhessen.

Egendomen har mycket gamla anor och grundades 1728 av Jacob Sauer, i dag förfogar man över 17ha vingårdar, varav 40% är planerade med Riesling.

Vinmakare är 24-årige Jochen Dreissigacker som nyligen tog över efter sin far; Frieder. Jochen´s äldre bror Christian är även han vinmakare på sin egen vingård och de båda bröderna samarbetar ofta.

Vill du veta mer om producenten kan du läsa här.

Vinet har en svag halmgul färg, där det strålar emot oss ur glasen.
Vi sticker dit vår nos och noterar en svag behaglig doft, där akaciahonungen framkallar ett väbifinnande hos oss. En tilltalande slinga av små gula plommon som vandrar med en karamellaktigt inslag i ena handen och nektariner och gula äpplen i den andra handen. Inget stort pådrag utan mer finstämda toner.
Gommen möts av en omedelbar stöt av solmogna tropiska frukter: passionsfrukt, persikor, nektariner och lite citrustoner. Allt är packeterat i ett litet fett eller snarare smörigt inslag. Syrorna får oss att tänka på lime, päron och gröna äpplen. Piggt och friskt med lite minerala toner. Eftersmaken är medellång och innehåller sötfruktiga smaker ihopblandade med lite kryddor och alldeles i slutet en svagt besk ton av grapefrukt. På intet sätt störande utan mer  ett uppvaknande.
Sammanfattningsvis ett vin med mycket smaker, som är i god balans med varandra. Visst, det är enkelt och okomplicerat. Inget jag köper lådvis av och lagrar, men jag testar gärna en ny årgång.
En vanlig vintersöndag efter en vecka fylld av influensa och hostattacker får det här enkla vinet oss på gott humör. Vår räkrisotto matchades på ett perfekt sätt.
Betyg 3