En dubbel Accordini: Valpolicella Classico och Il Fornetto

Dottern kommer hem från Bryssel några dagar. Det ska firas födelsedagar och bästa vänninan gifter sig. Onsdagskvällen börjar med faderns specialitet Köttfärssås med spagetti. Vi har valt en enkel Valpolicella Classico, men i just sådant här  sällskap har den enkla "basvalpolicellan" få övermän.

Stefano Acoordini är en av de producenter vi håller väldigt högt.  Självklart finns dom Vintankars Tio-i-Topp-lista över Amaroneproducenter. Dom håller en hög kvalitet rätt igenom hela sitt sortiment. Vi har besökt dom ett flertal gånger. Det senaste besöket (2015) resulterade i ett blogginlägg du kan läsa här. 

2014 Valpolicella Classico
Detta är deras "basvalpolicella" som är gjord på Corvina (65%), Rondinella (30%) och Molinara(5%). Inga torkade druvor utan endast "färska". Vinet har spenderat en kortare tid på stålfat.

Ett slankt, lättsamt nästan lite "rent" vin. Lättdrucket men inte utan charm och karaktär. Det finns en bra frukt med körsbär, hallon och lite skogsbär. Några små nypor örter och någon grusig mineralitet. Syran ger friskhet. Tanninerna finns där och bjuder ett trivsamt litet motstånd.
Precis så här ska en Valpolicella Classico vara. Och den ska serveras sval runt 16 grader.

Betyg 3++

Kvällens Europe League final föräras en ypperlig Amarone och några hårdostar.
2007 Il Fornetto

Vinet görs på 75% Corvina Veronese och 25% Corvinone. Druvorna skördades sista veckan i september och får sedan ligga och torka i 140 dagar. Vinet har fått ligga till sig runt 36 månader på nya fat av fransk ek från Allier och Never. Slutligen har vinet fått ett år på flaska innan det släpps ut på marknaden.

En stor och mäktig doft, där körsbären, den torkade frukten, kakao och aningens vanilj dominerar intrycken. Så typisk amarone. Så sanslöst inbjudande!!
Det här är ett komplext vin med en kraftfull frukt. Komplext som attans. Massor av nyanser. Vi lät det få två timmar på karaff, vilket visade sig  vara någon timma för kort. Inledningsvis fanns det en alltför kraftig ton av alkohol, som avtog ju längre tid vinet fick i glasen. Vi drack halva flaskan till matchen och den resterande halvan dagen därpå, då fanns inte en tillstymmelse till alkohol, så den behöver en ordentlig luftning.

I munnen är det en maffig mörk frukt med mörka körsbär, björnbär, blåa plommon och svarta vinbär som vi omedelbart kan känna. Kraftfullheten kombineras med en elegans av stora mått. Några små nypor finmalda örter följer. Torkad frukt i form av fikon, russin, dadlar och katrinplommon. Här finns en elegant syra som ger friskhet och alldeles sammetslena tanniner, som  ger Il Fornetto en bra ryggrad.
Eftersmaken är formidabel med mera mörk frukt, aningens lakrits och en liten läcker bitter ton av riktigt mörk choklad.

Betyg 5-